Göteborg bygger tätt där spårvagnen går

Varje kommun måste ha en. Men den är bara vägledande, och det händer att man bryter mot den.
Från att ha fört en rätt undanskymd tillvaro börjar den nu få plats i rampljuset. När Stockholm och Göteborg tar fram varsin ny är intresset stort från både politiker och medborgare. De som jobbar med den ser också till att presentera den så aptitligt som möjligt.
Det våras för översiktsplanen.

Äntligen har Göteborg fått en plan för hur staden ska växa. Arkitekterna gillar den nyklubbade översiktsplanen som de anser är radikal och tydlig. De viktigaste ingredienserna i nya ÖP är att staden byggs inifrån och ut, genom kompletteringar och i kollektivtrafiklägen.

Göteborgs kompakta stadskärna innanför vallgraven kan växa fyra gånger genom att älvstränderna bebyggs. Utvidgningen är nödvändig eftersom kärnan ska få 30.000 nya invånare till 2020.

Översiktsplanen ger svar på hur det kan gå till: stadens utbyggnad ska ske vid viktiga knutpunkter och genom komplettering i områden med god kollektivtrafik. Ett nytänkande svar som gör det möjligt att planera bättre och mer strategiskt, anser de göteborgsbaserade arkitekter Arkitekten talat med.

– Länsstyrelsen ser positivt på Göteborgs utveckling och stadens tillväxtambitioner i egenskap av regionkärna, säger Dick Hedman, samhällsbyggnadsdirektör och arkitekt på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Han bedömer att den nya översiktsplanens får stor betydelse för Göteborgs utveckling och att mål och strategier pekar på en framtida inriktning för en långsiktigt hållbar utveckling.

Dick Hedman ser fyra tecken på nyorientering jämfört med den förra översiktsplanen från 1999: Att den nya planen har en målmedveten inriktning att bygga i kollektivtrafiknära lägen, den tydliga kopplingen till det regionala perspektivet och kopplingen till strukturbilden för Göteborgsregionen, förtätningen av kärnan och att kommunen på ett förtjänstfullt sätt belyser risker för framtida skred, höga vattenflöden och extremt väder.

Kommunstyrelsens uppdrag till stadsbyggnadskontoret var först att nya ÖP skulle vara en uppdatering av den förra. Översiktsplanechef Ylva Löf och projektledare Hanna Areslätt märkte dock snabbt att det gick stick i stäv med uppdragets innehåll att bygga nya ÖP på den gamla.

– ÖP99 var så inaktuell att vi insåg att det låg i uppdragets natur att ta fram något nytt, säger Ylva Löf.

Projektgruppen jobbade därför fram en plan med 13 strategiska mål (se faktaruta på nästa uppslag). Där slås Göteborgs roll som regionkärna fast liksom strategierna att växa genom kompletterande bebyggelse, främst i city och i kollektivtrafiklägen samt att satsa på kollektivtrafik och gång- och cykelbanor.

Översiktsplanen består även av sju områdesvisa inriktningar där strategierna kopplas till geografiska områden. De går från centrala Göteborg som fortsätter bebyggas över områden med större industrier där man inte ska bygga bostäder till naturområden med höga kultur- och friluftsvärden.

Camilla Lidholm, planarkitekt på Norconsult och ordförande i Sveriges Arkitekter Västra Götaland, gillar planen för att den tar så tydlig ställning.

– Det är ett strategidokument som slår fast att man ska bygga inifrån och ut. Den tidigare översiktsplanen hade också mål om hållbar utveckling, men inte så tydliga. Nya ÖP visar dessutom hur vi ska planera staden för att verkligen nå de uppsatta målen, säger hon.

– Planen kanske är så radikal i sina ambitioner att politiker inte vågar använda den, funderar Mika Määttä, konstnärlig professor på Chalmers och planarkitekt i Partille kommun. Den är ambitiös i försöken att hantera miljöproblematiken; en viljeyttring i rätt riktning. Den kan bli ett kraftfullt verktyg för uthållig stadsutveckling.

Han hävdar att ÖP99 var ofokuserad och öppnade för alltför många utvecklingar. Nya ÖP ser han som en välkommen nyorientering.

På Norconsult jobbar Camilla Lidholm med detaljplaner, program och översiktlig planering. Hon hoppas att den nya ÖP skapar tydligare kopplingar mellan den översiktliga planeringen och detaljplaneringen liksom att översiktsplanen tydligare genomsyrar hela planeringsverksamheten. På så sätt blir det lättare att motivera detaljplaner med hänsyn till översiktsplanen.

Det finns en tydlighetsskillnad mellan gamla och nya ÖP, anser planförfattarna. I den nya slås det ordentligt fast att Göteborg är kärnan i regionen och behövs för hela regionens överlevnad. Grundinriktningen, att bygga ett hållbart Göteborg, finns kvar från ÖP99.

Projektgruppen fick i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en plan med inriktning på strategiska frågor. I uppdraget ingick också att den skulle vara fast förankrad i den regionala överenskommelsen om hållbar tillväxt.

– Det är bra att den har koppling till struktur­bilden som antagits av politikerna i Göte­borgs­regionen. Det gör den förankrad i 13 kommuner och hos deras tusen politiker, säger Dick Hedman.

Det finns en ökad insikt, inte bara i Göteborg, om att storskaliga hållbarhetslösningar som kollektivtrafik, alternativa energikällor, med mera, bara kan lösas genom ÖP.

– Översiktsplanen får en allt viktigare roll, dels övergripande, dels för att reglera saker i detalj som exempelvis vindkraft, säger Ylva Löf.

Översiktsplanen togs i total enighet i Göteborgs kommunfullmäktige 26 februari – efter en diskussion som varade i en och en halv timme. ÖP engagerar uppenbarligen och stadsbyggnadskontorets projektgrupp har jobbat hårt med att förankra den. Att politiker över alla partigränser är eniga om inriktningen är förstås ett plus. Nu återstår att se hur dess strategier används i praktiken.

Elisabet Näslund

Karta över Göteborgs områdesvisa inriktningar, som visar huvuddragen i översiktsplanen och kopplar dem till geografiska områden.

7 OMRÅDESVISA INRIKTNINGAR

  1. Centrala Göteborg, innerstaden (rött): Här ska det finnas attraktiva stadsrum, form- och funktionsblandning, fler bostäder och kollektivtrafik.
  2. Centrala Göteborg, förnyelseområden (brunt): Här eftersträvas samma stadsbyggande som i innerstaden. Dessutom ska kraftsamling ske vid knutpunkter och vattenkontakten tillvaratas.
  3. Mellanstaden (orange): Fokus på knutpunkter och i kollektivtrafikstråk, där komplettering ska ske. I första hand ska redan använd mark bebyggas. Värdefulla grönområden ska utvecklas.
  4. Kustnära områden/skärgården (blått): Här ska man komplettera på friluftslivets villkor, öka tillgängligheten och bygga i anslutning till kollektivtrafiklägen.
  5. Ytterstaden, framtida utvecklingsområden (gult): Här ska möjligheter ges till bebyggelse på längre sikt.
  6. Storindustri, hamn, logistik (lila): I dessa områden ska inga bostäder byggas utan verksamheter med stort transportbehov prioriteras.
  7. Naturområden (grön): Här ska man värna och utveckla höga natur-, kultur- och friluftsvärden.

VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN?

Översiktsplanen visar hur en kommun vill att mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Den är inte juridiskt bindande. Enligt Plan- och bygglagen måste en översiktsplan antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. När den tas fram ska kommunen samråda med länsstyrelsen, grannkommuner och andra som har väsentligt intresse av förslaget.

13 STRATEGISKA MÅL

  1. Göteborgs roll i en växande region. Göteborg är klart markerad som regionkärna. Som sådan ska den förtätas och utvecklas och kollektivtrafiken ska förbättras.
  2. Attraktiv stadsmiljö. Kännetecknas enligt ÖP-författarna av komplexitet och funktionsblandning. Minimerad miljöpåverkan samt vatten och gröna ytor som gestaltande element är andra inslag.
  3. Robust samhälle. Ta hänsyn till ras- och skredrisken och följder av klimatförändringen genom exempelvis säkert byggande och säkrad dricksvattenförsörjning.
  4. Fler bostäder. Kraftig utveckling i centrala staden samt komplettering i mellanstaden och de strategiska knutpunkterna.
  5. Växande och förändrad handel. Fortsätt bygga ut centrumhandeln. City avlastas med handel i större centra och knutpunkter.
  6. Expansivt näringsliv. Stråk och platser som bedöms centrala för Göteborgs framtida utveckling har markerats.
  7. Nordens logistikcentrum. Nya områden för logistikföretag reserveras, främst på Hisingen. Omlokalisering av verksamheter i utvecklingsområden.
  8. Förändrat transportbehov. För att öka resandet med kollektivtrafik behövs en ny struktur med fler spårförbindelser över älven och att busstrafiken flyttas från Brunnsparken till en cityring i Allén.
  9. Mångfald - tryggt och mänskligt. För att bli en trygg stad där alla kan känna tillhörighet i det offentliga rummet ska detta utformas på ett bra sätt och stadsdelar bindas samman.
  10. Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet. Arbetet med bland annat folkhälsa, sociala frågor och trafiksäkerhet ska få genomslag i den fysiska planeringen. Borttagna natur-, kultur- och rekreationsvärden ska kompenseras.
  11. Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet. Planeringen ska grundas på en sammanhållen och övergripande syn på natur- och kulturvärden.
  12. Tillgång till kusten. Utbyggnad av kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar ska öka tillgängligheten vid kusten.
  13. Särskilda lokaliseringar. Lokaliseringar för störande och farliga verksamheter, till exempel mellanlager för förorenade massor, redovisas i ÖPs kartmaterial.