TEMA KOMMUNANSTÄLLDA

Total titelröra

Svenska kommuner an­vänder en rad olika titlar på sina arkitekttjänster. Varför är det så rörigt?

Det händer att medlemmar ringer till Sveriges Arkitekters kansli och frågar vad som skiljer den ena utannonserade befattningen från den andra. Vad är det till exempel för skillnad mellan en bygglovsarkitekt och en bygglovshandläggare? Eller en planarkitekt och en planhandläggare? Vad gör en kommunarkitekt? Är det en projektledare? Och är en stadsarkitekt i den ena kommunen samma sak i den andra?

– Titelfloran kan vara kopplad till omorganisationerna inom kommunerna, säger Reigun Thune Hedström på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Avdelningar och underavdelningar gör att folk måste ha olika titlar så man kan skilja stora chefer från små chefer. En del ogillar ordet stadsarkitekt men jag tycker det är en bra titel, kommunarkitekt behövs inte. Ibland är det svårt att veta vilket jobb det handlar om, men jag tror det är svårt att komma åt.

På Sveriges Kommuner och Landsting kallas alla "utredare" och "handläggare".

– Men jag är "arkitekt SAR/MSA" och ingen har protesterat hittills, säger Reigun Thune Hedström.

Det är upp till varje kommun att bestämma vilka titlar man använder, vilka tjänster man vill rekrytera till. Om man till exempel kallar någon bygglovhandläggare kan den tjänsten också innehas av till exempel en ingenjör – även om en ingenjör också skulle kunna kallas bygglovsarkitekt eftersom arkitekttiteln inte är skyddad. Om ingen arkitekt söker en utannonserad tjänst kan titeln bygglovhandläggare möjligen ge arbetsgivaren större handlingsutrymme.

För lönens skull spelar det ingen roll vad en befattning kallas i annonsen eller på visitkortet.

– Det är prestationen och arbetsuppgifterna som avgör lönen, inte vad man kallas, säger Ulrik Östling, chefsförhandlare på Sveriges Arkitekter. Det finns inga avtalsmässiga skäl att vilja ha en viss tjänstebeteckning.

Leila Ekman, ordförande i Sveriges Stadsarkitektförening, tituleras "kommunarkitekt" i Eda kommun. Det innebär att hon är stadsarkitekt i en liten kommun utan stad. Hon har en förklaring till varför vissa kommuner vill undvika ordet "arkitekt".

– Om jag ska vara tuff så är det för att kommunerna försöker avväpna arkitekterna genom att kalla dem något annat. Det finns en viss tyngd i ordet "arkitekt", allmänheten har förtroende för en arkitekt. Att istället kalla tjänsten "handläggare" är en slags degradering, anser hon. En del politiker föredrar en mer nedtonad roll för arkitekten.

Sveriges Arkitekter anser att det skulle gynna en kommun att använda titeln bygglovsarkitekt eller planeringsarkitekt istället för handläggare.

– Vi ser ordet arkitekt som en kvalitetsstämpel, säger Ulrik Östling.

Kerstin Persson