TEMA KOMMUNANSTÄLLDA

Kommunjobb kräver ny utbildning

Många kommuner har stora problem att rekrytera arkitekter. Stora pensionsavgångar väntar i framtiden och kommunerna kommer att få nya arbetsuppgifter. Hur ska ekvationen gå ihop?

– Vi var trötta på att ständigt utbilda nyanställda bygglovsarkitekter som gick till någon annan kommun eller det privata efter ett år.

Så förklarar Ann-Kristin Kaplan, arkitekt och bygglovschef i Nacka kommun, varför sex kommuner tog initiativ till en högskolekurs i bygglovshantering. De sex ingår i Bygglovalliansen, som samverkar för att utveckla bygglovsprocessen. I höstas genomförde de, tillsammans med KTH Syd, en 7,5-poängskurs i bygglovshantering.

De 50 platserna till "Bygglov i praktiken" fylldes direkt, utan annonsering. Varannan måndag, på arbetstid, studerade bygglovsadministratörer, mäklare, byggnadsingenjörer, inredningsarkitekter och arkitekter hur bygglovsprocessen går till. En del var anställda i kommunerna, andra inte. Lärarna kom bland annat från kommunerna i alliansen, från Boverket, SKL och länsstyrelsen. Nu utvärderas försöket och fortsättningen är inte bestämd.

– Behovet finns, många har redan velat ställa sig i kö. Studenterna var nöjda, konstaterar Ann-Kristin Kaplan.

En av lärarna på kursen var Nancy Mattsson, tidigare stadsarkitekt på Lidingö och numera anställd på konsultföretaget Structor.

Hon tror att kommunerna får ännu svårare att klara nyrekryteringen framöver.

De kommer att behöva ta in mer konsultstöd och det ställer i sin tur nya krav på kommunanställda arkitekter och planerare.

– Det kommer att behövas fler projektledare som kan se till att man sparkar rätt boll vid rätt tillfälle, konstaterar hon. Arkitektutbildningen borde breddas och även utbilda projektledare, anser Nancy Mattsson.

Hon framhåller Sveriges Arkitekters professionaliseringsprogram, som lär ut att arkitekter kan och bör finnas inom många olika yrkesfält.

– Idealet är arkitekter som pendlar mellan privat och kommunal karriär, tycker hon. Att så få gör det kan bero på att det är jobbigt att byta karriärspår. Men också på att det inte finns en vidareutbildning som ger de kunskaper som krävs för den kommunala tjänstemannarollen inom samhällsbyggnadsprocessen.

Ola Wikström, stadsarkitekt i Västerås, säger att det är stört omöjligt att rekrytera arkitekter på bara elva mils avstånd från Stockholm, där häften av alla arkitekter finns. Han har varit med om att man tvingats ställa in rekrytering för att ingen meriterad sökt jobbet. Problemen är störst på byggsidan.

– Arkitekter är ett utdöende släkte i kommunerna. De mellansvenska städerna konkurrerar om varandras arkitekter, det finns nästan aldrig sökande från arkitekttäta Stockholm.

Vilket ansvar har då till exempel Arkitekturskolan i Stockholm för att studenter ska vilja jobba kommunalt? I Västerås till exempel.

Leif Brodersen som är prodekan på Arkitekturskolan brukar propagera för att studenterna ska söka jobb i kommunerna.

– Jag säger att man kan få mer inflytande som planchef i en liten stad än som arkitekt under takåsarna i Gamla stan. Men exportuppdrag i Kina kanske hägrar mer än jobb i Västerås, tillägger han. I årskurs fyra och fem arbetar studenterna med megastäder – som en förberedelse för världsmarknaden.

Dagens arkitektstudenter är mer intresserade av stadsbyggnadsfrågor än studenterna var för fyra-fem år sedan, anser Leif Brodersen. Under tredje studieåret, som han kallar stadsbyggnadsåret, möter de många tjänstemän från Stockholm och grannkommunerna.

– Men det är ju inte säkert att de söker sig till kommunerna för det. De stora arkitektkontoren får fler planuppdrag och anställer också planeringsarkitekter. Studenterna är kanske mer intresserade av gestaltningsstrategier och spelregler än av bygglovsgranskning – även om det också borde passa många studenter.

Nancy Mattsson poängterar att arkitektutbildningen har en nyckelroll.

– Ska kommunerna lyckas rekrytera måste de få draghjälp från arkitektutbildningarna. Det finns många andra yrkesgrupper som vill jobba som till exempel bygglovhandläggare. En av de bästa rekryteringar jag gjort var när jag anställde en byggnadsantikvarie. Om arkitekterna inte vill ha jobben förstår jag att kommunerna vänder sig till andra yrkesgrupper, säger hon.

Leif Brodersen tror att den nya arkitektskolan, som startar i Umeå i höst, kan underlätta rekryteringen åtminstone för norrlandskommunerna. Men det dröjer förstås innan de arkitekterna kommer ut på marknaden.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommunernas politiker som målgrupp.

– Jag uppmanar dem att anställa kompetent personal, säger Reigun Thune Hedström, arkitekt på SKL:s avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad.

Rekryteringen måste breddas, tillägger hon. De tekniska högskolorna måste komplettera sina utbildningar, integrera dem så att till exempel projektering kopplas ihop med fysisk planering. Det behövs påbyggnadskurser.

– Staten kommer att ge kommunerna ökade tillsynsuppgifter både vad gäller strandskyddet och PBL. Det kommer att behövas mycket nytt folk för att klara detta, folk som är generalister, projektledare, processhanterare, människor med stora perspektiv och som kan jobba mot en politisk organisation, säger Reigun Thune Hedström.

– Nu gäller det att få fler att söka sig till den kommunala sektorn.

Kerstin Persson