TEMA INREDNINGSARKITEKTER

Rörigt i grytan

Fler svenska utbildningar än förr ger studenter möjlighet att arbeta med rum och form. Redan efter en treårig kandidatexamen får en del jobb på arkitektkontor. Utbildningsbakgrunden varierar. Vad betyder den nya situationen för inredningsarkitekternas yrkesroll och läge på arbetsmarknaden?

Enligt Bolognasystemets 3+2-modell ska en student vara "anställningsbar" efter en treårig kandidatexamen. Den som avlagt kandidatexamen med inriktning mot till exempel inredningsarkitektur kan söka jobb på arkitektkontor. Bra eller dåligt på en arbetsmarknad där det behövs fler utbildade inredningsarkitekter?

– En kandidat kan också vara mogen att arbeta som inredningsarkitekt. Det beror på hans eller hennes bakgrund. Sen är det en annan sak om kandidaten ska ha en lägre lön än en färdigutbildad inredningsarkitekt. Det är en facklig fråga, säger Jonas Bohlin, professor på Konstfack.

Konstfack har den enda svenska yrkesutbildningen för inredningsarkitekter och har en tydlig koppling till arbetslivet. Jonas Bohlins intryck är att de maximalt 15 som antas till kandidatutbildningen och 14 till masterutbildningen verkligen vill bli inredningsarkitekter och möbelformgivare.

Konstfack examinerar på tre nivåer: Inredningsarkitekt kandidat efter tre år, inredningsarkitekt master (inredningsarkitektexamen) efter fem år på Konstfack, samt masterexamen för dem som gått magisterprogrammet men har kandidatexamen från någon helt annan utbildning med program arkitektur, konst eller design – var som helst i världen.

– Kandidatutbildningen har blivit mycket stramare och matats med grunderna för att kunna arbeta på arkitektkontor. Magisternivån bygger mycket på självständiga studier med handledning, säger Karin Nyrén, också hon professor på Konstfack.

Konstfack propagerar för att kandidaterna ska söka vidare till masterutbildning. Men en del kommer inte in, andra vill hellre jobba eller söker annan utbildning.

Högskolan för Design och Konsthantverk, HDK, i Göteborg har avskaffat de traditionella fackgränserna. Men studenterna kan fördjupa sig inom specifika områden, till exempel inredningsarkitektur. Ett 40-tal studenter antas till kandidatutbildningen varje år och hur många som inriktar sig på rumsgestaltning varierar.

– Tio av de 26 som tar sin kandidatexamen i år har den inriktningen, säger Jonas Carlson, ansvarig för kandidatutbildningen. Flera av dem som tog examen i våras fick arbete, främst som praktikanter eller provanställda på arkitektkontor och kontor med inriktning på inredning och design.

Vad som händer efter kandidatexamen beror mycket på konjunkturen.

– Vi märkte ett minskat söktryck till masterutbildningen på HDK under högkonjunkturen, berättar Ulf Sjöstrand, ansvarig för masterutbildningen. Nu får vi se vad som händer.

I år tar 32 personer masterexamen på HDK. Av dem är åtta inriktade på inredningsarkitektur. Det brukar ligga mellan åtta och 15. På Konstfack tar 14 masterexamen i år, siffran där brukar ligga mellan 12 och 14.

Det finns alltså inga garantier för att den som gått sina tre första år på Konstfack eller HDK får fortsätta sin masterutbildning där. På HDK har 20 av de 80 på masterprogrammet tagit sin kandidat på skolan. Man konkurrerar med kandidater från hela världen – på HDK:s masterprogram kommer ungefär 30 procent av studenterna från andra länder.

Även kandidater från designutbildningarna i till exempel Växjö och Kalmar konkurrerar både om utbildningsplatser och jobb på arkitektkontor. Varje utbildning har sin profil.

– Även om våra studenter inte identifierar sig med de gamla facken utan ser sig som designer har ett stort antal valt möbel, belysning och ibland rum. De har fått arbete på arkitektkontor och breda designkontor, säger Miguel Salinas, arkitekt, inredningsarkitekt och ansvarig för designavdelningen vid Växjö universitet – och tidigare ansvarig för HDKs avdelning för inredningsarkitektur. Tre av lärarna är arkitekter eller inredningsarkitekter.

Kandidatprogrammet på designavdelningen antar 18-20 studenter per år via arbetsprover och intervju. Sammanlagt finns idag 56 studenter på kandidatnivå.

– Det rumsliga är alltid närvarande oavsett om det gäller 2D- eller 3D-gestaltning, förklarar Miguel Salinas.

Hittills har 71 studenter tagit ut sin kandidatexamen från designlinjen i Växjö. 17 procent har gått vidare till masterutbildning på HDK, Designhögskolan i Danmark, Arkitektur i Lund och Köpenhamn (de som valde arkitektur fick tillgodoräkna sig ett år och börja i tvåan), en fjärdedel har startat eget inom design, 17 procent har fått jobb, ofta på arkitektkontor och 22 procent är anställda inom design till exempel som designköpare.

Hösten 2010 hoppas Växjö kunna starta både ettårig och tvåårig masterutbildning i design där begreppet "hemmet" är centralt. Studierna ska inriktas mot antingen produktdesign eller inredningsarkitektur.

Även designprogrammet på Högskolan i Kalmar har en treårig basutbildning utan fackindelning. Undervisningen är uppbyggd kring teman. Studenten kan välja inriktning mot inredning/möbelarkitektur under hela grundutbildningen (men det har ingen gjort). I genomsnitt väljer studenterna den inriktningen under cirka 1,5 år.

– HDK har ett upplägg som påminner om vårt på kandidatnivå. Jämfört med Konstfack har vi en mer teoretisk inriktning, säger professor Henriette Koblanck.

Programmet i Kalmar tar in 18 studenter om året på basutbildningen och tolv på det ettåriga magisterprogrammet.

– Av våra studenter väljer 70 procent att studera vidare efter sin kandidatexamen, i Sverige eller utomlands, berättar Henriette Koblanck. 14 procent startar eget och 16 procent arbetar på till exempel design- och arkitektkontor.

De flesta som studerar vidare går till HDK och Textilhögskolan i Borås, några har valt Konstfack. De som gått till HDK har valt olika inriktning, från inredning till fordonsdesign och materialutveckling.

Kalmar har en mix av lärare, mest produktdesigners, men även ett par arkitekter. Kalmar har ett ettårigt masterprogram och har ansökt om ett tvåårigt masterprogram i design. Beskedet kommer i maj.

Som en direkt följd av de flytande gränserna mellan olika kompetenser startar Chalmers i höst ett helt nytt masterprogram kallat Interior Architecture, "rumsarkitektur".

– Det handlar inte om möbler och fast inredning utan om olika rumsaspekter som akustik, ljus, färg, komfort och klimat, berättar Ulf Janson, utbildningsområdesansvarig.

Programmet rör sig i gränslandet mot arkitektur och har uppstått ur ett gemensamt behov och i samråd med bland andra HDK.

– När du formar huset styr du rummet. Vi vill blanda studenter från HDK, Konstfack och arkitektutbildningarna. Vi har goda erfarenheter av blandade masterprogram, säger Ulf Janson.

Vad betyder den här breddade konkurrensen för inredningsarkitekternas identitet och yrkesroll?

Karin Nyrén ser positivt på dagens förändringar. Hon tycker det är spännande med alla olika utbildningar.

– Yrket inredningsarkitekt är inte statiskt, det är viktigt att det utvecklas. Jag längtar efter mer udda kombinationer. Men det ställer stora krav på oss lärare.

– Många av våra studenter kommer att gå långt, tror hon. Jag hoppas de kan göra vår arbetsmarknad mer dynamisk, så att framtidens inredningsarkitekter får ta sig an mer skiftande uppgifter än idag.

Jonas Bohlin är inne på samma linje.

– Vårt yrke har förändrats, på gott och ont, precis som omvärlden. Trädet har fått flera grenar. Den som är stark och trygg i sig själv klarar det, den som inte är det kan bli mer orolig i sin yrkesidentitet. Framtidens inredningsarkitekter tror jag får en mer internationell marknad, de kommer att tävla och arbeta utomlands tillsammans med sina gamla studiekamrater från hela världen.

Konstfack har begärt att få fördubbla intagningen till masterprogrammet, bland annat med tanke på de stora pensionsavgångar som väntar, men fick avslag. Nästa gång söker man utökat intag på kandidatnivå istället.

Bristen på inredningsarkitekter är ett problem för hela samhället. Tillgång till inredningsarkitekter är viktigt för demokratin, anser Jonas Bohlin.

– Om våra sjukhus, skolor och offentliga miljöer inreds av byggbolag och leverantörer istället för av speciellt utbildade personer missar man alltför stora kvaliteter.

Vad betyder det för inredningsarkitekterna som profession att fler personer med treårig designutbildning av varierande slag kommer ut på arbetsmarknaden?

– Det är svårt att veta, svarar Per Reinholtz i Sveriges Arkitekters Akademi för inredningsarkitektur. Det råder brist på utbildade inredningsarkitekter och borde utbildas fler. Samtidigt kanske det är bättre med fler halvutbildade från Konstfack och HDK än inga alls. Frågan är svår. Det är viktigt att vi uppmuntrar kandidaterna att fullfölja utbildningen. Per Reinholtz understryker att det krävs femårig utbildning för att bli en fullvärdig inredningsarkitekt.

– Alla arkitektförbunden i Europa anser att det krävs en masterexamen för att uppnå en fullgod inredningsarkitektutbildning. Allt annat är en kompromiss. Samtidigt rör Bolognamodellen om i grytan och vi måste acceptera att det är som det är.

Kerstin Persson