Arkitektkontoret Tengbom har ingått ett strategiskt samarbetsavtal med byggjätten NCC.
NCC vill utveckla och förbättra bostadsbyggandet med hjälp av strategiska leverantörer i Stockholm och Mälardalen, bland annat genom att vidareutveckla sin bostadsplattform. Syftet är att öka möjligheten till effektivitet och kostnadsbesparing, kvalitetssäkring samt arkitektonisk kvalitet. Först ut att skriva ett strategiskt samarbetsavtal med NCC är Tengbom. Den 26 januari ska ansvariga från de båda företagen ha ett startmöte för att initiera en dialog.
Avtalet initierades för över ett år sedan. Frågan är hur stor aktiviteten blir i den här lågkonjunkturen, där bostadsbyggandet sjunkit till nivåer som under 90-talskrisen. Cecilia Wallin, arkitekt på NCC Boende och en av de ansvariga bakom avtalet, suckar och skakar på huvudet när frågan kommer. Hon tröstar sig med att det är ett långsiktigt arbete som finns kvar nästa gång konjunkturpilarna pekar uppåt.
Byggföretagets initiativ kan beskrivas som en fortsättning på det uppmärksammade försöket att sänka produktionskostnaderna i NCC Kompletts husfabrik, fast inom platsbyggande.
– NCC Komplett var ett så tydligt definierat byggsystem. Istället för att utveckla ett helt nytt system så tittar vi på produktionsmetoder och gör dem så effektiva som möjligt, säger Cecilia Wallin.
Standardisering till döds?
Nej, det befarar varken Cecilia Wallin eller Tengboms vd Magnus Meyer.
– Om det enbart hade handlat om kostnadseffektivitet hade det inte varit så intressant för oss. Men avtalet är formulerat så att arkitektur är lika viktigt och det ska borga för att det blir fortsatt attraktiva bostäder för kunden trots lägre produktionskostnader. Ett sätt att effektivisera bostadsbyggnadsprocessen utan att tumma på kvaliteten, säger Magnus Meyer.
– Visst finns det en risk för hårdare styrning, fortsätter han. Vi måste som arkitekter lära oss att utgå från färdiga delar och tänka fritt kring dem. Här gäller det att hitta standarder för schakt, stammar, trappor, med mera – och det är inte där vi ska sätta vår prägel. Om vi har ritat en fin trappa behöver vi inte rita en ny varje gång.
– Styrda blir arkitekter i vilket fall av en beställare. Här kan du vara med och påverka standardiseringen. Och det är inte tanken att vi ska göra typhus, säger Cecilia Wallin.
Under 2008 har hon varit med och intervjuat de arkitektkontor NCC Boende Stockhom-Mälardalen valt ut som tänkbara samarbetspartners. Tengbom blev det första kontor byggföretaget skrev avtal med och i dagarna är också ett avtal med Arkitektmagasinet klart. De ska följas av ytterligare några.
Kraven på företagen är att de ska använda BIM eller vara på väg dit, ha god intern erfarenhetsåterföring, intern kompetensuppföljning av bostäder och vara bra på dialog. Tengbom är ett av Sveriges större kontor men storleken är inte avgörande, försäkrar Cecilia Wallin.
Vad vinner Tengbom på det strategiska samarbetsavtalet?
– Det viktigaste är att vi blir en strategisk leverantör som inte bara kommer in i ett projekt åt gången, ett sätt att komma ifrån att bara rita på timme. Vi får ett långsiktigt perspektiv som är väldigt intressant istället för att vara slav under ett projekt eller, än värre, en del i ett projekt, säger Magnus Meyer.
Några direkta ekonomiska fördelar ger inte avtalet. Däremot förenklas upphandlingen internt på NCC så att det blir lättare att välja den strategiska samarbetspartnern.
– Det kontor som skriver avtal med oss har dels möjlighet att höja sin kompetensnivå om hur byggare och beställare funkar, dels vara med mellan projekten, exempelvis på träffarna i vårt projekteringsnätverk, dels vara med i projektet från ax till limpa. Idag kan vi ha tre arkitekter genom processen: En som gör skissen, en som ritar bygglovshandling och en som ritar bygghandlingar, säger Cecilia Wallin.
Det är inte bara arkitekterna som ska lära. Cecilia Wallin räknar med att NCC blir bättre på att diskutera arkitektoniska lösningar och föra dialog: "Ett sätt för arkitekterna att kunna påverka oss som beställare: Är vi tillräckligt tydliga?"
– Jag hoppas att vi som byggare blir ännu bättre på att se vad arkitekterna bidrar med i processen och får en bättre relation. Jag tror det kommer att prägla relationen även till andra arkitekter.
Även Magnus Meyer tror det kan leda till bättre relationer mellan parterna i byggprocessen:
– Vi kommer aldrig ifrån styrkeförhållandet i och med att vi är konsulter och de betalar fakturorna. Men nu bjuder de upp till dans och i så måtto visar de god vilja, och det ska de ha all heder av.
Elisabet Näslund
TVÅ RÖSTER OM AVTALET:- Dialog mellan olika parter är förstås bra. Men jag har svårt att tro att man kan avtala fram en god dialog. Den typ av samtal där man bryter sina perspektiv mot varandra och faktiskt kommer lite längre tillsammans tror jag måste bygga på helt andra villkor: Där båda parter respekteras för sin kunskap och inte på grund av ingångna avtal. - Båda parter måste kunna stå upp för sina värderingar, men också vara beredda att ompröva dem. Jag kan inte se att vi har en sådan kultur i byggbranschen idag, och jag har svårt att tro att ramavtal skulle underlätta den processen. Det blir upp till Tengboms och NCC att visa omvärlden om man faktiskt bryter ny mark. Kristina Grange, arkitekt verksam på KTH, som skrev sin avhandling om relationerna mellan byggbranschens olika aktörer och hur de påverkar kvaliteten på det som byggts. - Jag tror att vi kommer att få se fler långsiktiga och strategiska samarbeten mellan arkitekter och olika byggherrar och projektutvecklare. För arkitekterna gäller det att se, förstå och kliva in i den processutveckling som nu pågår. Den som inte intresserar sig för nya former av processer och arbetsformer kommer att få se sin marknad krympa långsiktigt. - Att nu Tengbom har intresserat NCC förklaras med att de ligger långt framme i BIM-utvecklingen. Det är definitivt en faktor att räkna med när det gäller processutvecklingen. Bättre samordning, tidseffektivisering, logistikförbättring, återutnyttjande av kunskap, strategiska allianser och teknikförsprång är vad man arbetar med för att pressa sina kostnader. Man får hoppas att arkitektföretagen får upp ögonen för det. Staffan Carenholm, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter |
BIMBIM står för Bygginformationsmodeller. Tredimensionella modeller av byggprojekt som också är databaser och tidplaner. |
|