Fortsättning på valguiden

Motionärer i motvind

PDF-version

Vackra ord, partiprogram och valfläsk i all ära. Men vad jobbar partierna för när det är vardag? Vilka frågor finns på agendan, vad för man fram som viktiga frågor i byggandet och planerandet? Vi har plöjt 2001 års motioner i plan- och byggfrågor. Bara en av alla inkomna motioner bifölls av riksdagen.

"Åkermarkens betydelse måste beaktas"

(c) Vill att regeringen ska ta initiativ till att samhällsplaneringen ska utformas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

(kd) Hävdar vikten av att i planeringen föra in de äldre och funktionshindrades perspektiv.

(c) Menar att åkermarkens betydelse bör beaktas i översiktsplaneringen.

Kommentar från bostadsutskottet: Utskottet är av den uppfattningen att regelverket är så utformat att det ger kommunerna de verktyg som krävs för att bedriva sitt planeringsarbete med bl a de utgångspunkter som motionärerna förordar.

"Barnen ska få vara med och planera"

(kd)Tycker att den fysiska planeringen ska ske med barnen inte för barnen.

(v) Vill se nationella riktlinjer för barns deltagande och rättigheter i samhällsbyggandet.

(c) Anser att barn och ungdomar bör ges större möjligheter att påverka samhällsplaneringen än idag.

Kommentar från bostadsutskottet: Det finns ett regeringsuppdrag till boverket att tillsammans med bl.a Barnombudsmannen och Svenska Komunförbundet utveckla metoder för hur barns och ungdomars inflytande skall förverkligas i kommuner i frågor som rör samhällsplanering.

"Ta hänsyn till regionala skillnader"

(v) önskar ett planinstrument för regional samhällsplanering. För infrastruktur- och bebyggelseplanering. För att samordna bostadsbyggande och hantering av mellankommunala intressekonflikter.

(kd) Vill ha uträtt hur lagstiftningen kring samhällsplaneringen i större utsträckning kan ta hänsyn till regionala skillnader och behov. Exempelvis de skilda förutsättningarna för bostadsbyggande.

Kommentar från bostadsutskottet: PBL innehåller bestämmelser som ger förutsättningar för såväl en regionplanering,som en regionalt och lokalt anpassad kravnivå. Det kan emellertid konstateras att det instrument som PBL erbjuder för regional planering inte har kommit att utnyttjas på det vis som var avsikten vid lagens införande./.../ Utskottet vill därför inte utesluta att det finns skäl att se över PBL i dessa avseenden"

"Vad har Agenda 21 betytt, egentligen?"

(kd) Yrkar om ett tillsättande av en utredning om vilket genomslag Agenda 21 och Habitatagendan fått i kommunernas översiktsplaner.

(s) Vill att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att det bör satsas på forskning inriktad på en helhetssyn i samhällsbyggandet och att kommunerna bör stimuleras att integrera det lokala Agenda 21-arbetet i samhällsplaneringen.

Kommentar från Bostadsutskottet: Det finns en Nationalkommitté för Agenda 21 och Habitat. Det är framför allt upp till den att utvärdera arbetet.

"Vi behöver tysta zoner"

(mp) Framhåller behovet av miljöer som är bullerfria, samt ett tystare samhälle, gränsvärden för bakgrundsbuller på arbetsplatser och i samhället, och sänkta gränsvärden i urbana utomhusmiljöer.

(kd) Påtalar vikten av att kommunerna kartlägger "tysta zoner" i översiktsplanerna.

Kommentar från bostadsutskottet: "PBL innehåller ett flertal bestämmelser med bärighet på det aktuella problemet med bullerstörningar./.../Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen givit uttryck för åsikten att problemen med bullerstörning i vår vardagsmiljö bör ägnas stor uppmärksamhet."

"Systematisera bebyggelseåtgärder mot brott"

(kd) Vill att PBL ses över i syfte att underlätta införandet av en brottsförebyggande policy i kommunens översiktsplaner. Samt att Boverket ges i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer för kommunerna för bebyggelseinriktade hinder mot brott.

(c) Menar att brottsförebyggande aspekter måste tas med vid all samhällsplanering. Kommunerna bör i sin planeringsprocess systematiskt gå igenom alla åtgärder som kan leda till ökad trygghet.

Kommentar från bostadsutskottet: "Utskottet kan konstatera att ett arbete med den inriktning som motionärerna efterfrågar redan pågår genom initiativ från regeringen och olika berörda myndigheter".

"Frihandelskonkurrens ger konsumenten lägre priser"

(m) och (fp) Sex motioner om att ta bort möjligheten till precisering av handelsändamålen i detaljplanen. Idag kan man ange att inte livsmedelshandel exempelvis får finnas i ett köpcentrum. Motionerna kommer från fp och m. De hänvisar bland annat till att denna reglering begränsar konkurrensen och motverkar konsumenternas intressen av lägre priser. I en motion, m, föreslås också att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om vikten av goda etableringsmöjligheter, väl fungerande konkurrens och snabb myndighetshantering av handelsetableringar.

Kommentar från bostadsutskottet: "Möjligheten att i detaljplan precisera handelsändamålet fanns i PBL:s ursprungliga utformning men var borttagen under perioden april 1992 och december 1996.Återinförandet skedde efter ett tillkännagivande från riksdagen hösten 1995 på bostadsutskottets förslag. Utskottet hänvisade då till behovet av att ge plansystemet en utformning som kan medverka till en långsiktigt hållbar utveckling av våra samhällen.Enligt utskottets mening kvarstår detta behov oförändrat".

"Förbjud nyetablering av externa köpcentrum"

(mp) Utbyggnadstakten av köpcentrum är oroväckande. Bland annat när det gäller miljökonsekvenserna. I motionen föreslås att grannkommuner ges vetorätt vid etablering av externa köpcentrum och att ett moratorium införs för nyetableringar. Dessutom föreslås att ett tillkännagivande görs till regeringen om behovet av en tydlig policy vad gäller externa köpcentrum och en förstärkt lagstifting för att skydda samhällens värden. Konsekvensanalyser bör omfatta social, miljömässig och ekonomisk påverkan.

(kd) önskar ett tillkännagivande om vikten av konsekvensbeskrivningar och handelspolicy vid etableringar av extern handel. Framhåller särskilt länsstyrelsernas ansvar för frågor som berör fler kommuner.

Kommentar från bostadsutskottet: Bostadsutskottet har vid sin tidigare behandling av motionsyrkanden med innebörden att utbyggnaden av köpcentrum på något sätt skall hindras erinrat om de möjligheter som kommunerna redan idag har att styra utvecklingen./.../PBL:s regelsystem ställer krav på att de olika intressen som kan göra sig gällande blir väl belyst. En viktig fråga är dock den om vad som är av "allmänt intresset". Frågan ingår i den breda översyn av PBL som nu görs.

"Kommunerna behöver inte ge full service"

(m) Begär att regeringen ska låta utreda möjligheten att införa servicezoner, kommunerna ska kunna peka ut vissa områden där de boende inte kan förvänta sig full kommunal service.

Kommentar från bostadsutskottet: Att kommunen deklarerar att man inte tänker bygga ut servicen i ett område är inte detsamma som att man därmed kan vägra att tillhandahålla en viss service.För att en kommun mera varaktigt ska kunna differentiera servicen inom en kommuns geografiska serviceområde krävs enligt KU att likställighetsprincipen frångås.Vilket kräver en ändring av kommunallagen.

"Staten ska inte kunna upphäva planer så lätt"

(m) Föreslår begränsningar av länsstyrelsens och regeringens möjligheter att upphäva kommunal plan. Endast med hänvisning till uttalade riksintressen ska det vara möjligt.

Kommentar från bostadsutskottet: Motsvarande motionsförslag har de två senaste åren avslagits. För att möjliggöra att de intressen räknas upp i PBL (riksintressen, bristande kommunal samordning, överensstämmelse med miljökvalitetsnormer, hälso- och olycksfallsskydd mm)ska tillgodoses är det nödvändigt att möjlighet finns att upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser när respektive kommun åsidosätter lagen.

"Kompensera försvunnen parkmark"

(c) framhåller betydelsen av grönområden och parker i stadsmiljön. Riksdagen föreslås göra ett tillkännagivande om förnyelse av bostadsmiljön, det ska finnas en möjlighet att ställa krav på kompensationsmark, då parkmark tas i anspråk för andra ändamål. Samt föreslås en ny typ av skydd för mindre grönområden i stadsmiljö.

Kommentar från bostadsutskottet: Utskottet pekar på de förändringar som genomfördes i PBL i mitten av 1990-talet, som ställer krav på att bebyggelsemiljön skall utformas med hänsyn till behovet av parker och grönområden. I miljöbalken anges att behovet av grönområden i tätorter skall beaktas särskilt.

"Kommunerna vågar inte skydda kulturmiljöer"

(c) Vill uppdra till regeringen att ta fram ett nationellt handlingsprogram för att bevara kulturmiljöer och byggnader.

(s) Utredning bör tillsättas i syfte att förstärka kommunernas möjlighet att bevara unika byggnadsmiljöer. Man pekar bland annat på att kommunerna inte utnyttjar områdesbestämmelser för att skydda kulturmiljöer eftersom det kan utlösa ersättningskrav från fastighetsägarna.

(v) införandet av PBL har inneburit att skyddet för kulturhistoriskt värdefulla byggnaders inre blivit sämre än tidigare. Det krävs därför en ändring i PBL så att varsamhetskravet beträffande dessa byggnaders inre kommer till tydligt uttryck.

Kommentar från bostadsutskottet: Under miljökvalitetsmålen för God bebyggd miljö står:"Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden."

"Skriv in mötesfriheten i detaljplanerna"

(s) Motionärerna framför farhågorna för att privatiseringar (med i vissa fall tillhörande "inglasningar") av till exempel torg och gallerior leder till försämrade möjligheter för debatt, opinionsbildning och offentliga samtal. De framhåller behovet av att köpcentrum och liknande platser betraktas som allmän plats samt att de gemensamma mötesplatserna värnas. I en av motionerna föreslås att kommunerna skall ges rätt att i planbestämmelser föreskriva rättigheter för envar att utöva dessa aktiviteter i inomhuscentrum, köpcentrum etc.

Motionerna ledde till ett tillkännagivande till regeringen att se över frågan.

"Konst ska vara estetiskt tilltalande"

(s) Konstnärlig gestaltning i vår gemensamma miljö är en viktig del i kulturutbudet i människors vardag. De krav på att bebyggelsen skall vara estetiskt tilltalande som införts i plan- och bygglagen bör kompletteras med ett motsvarande krav på konstnärlig gestaltning.

Kommentar från bostadsutskottet: Det ligger enligt utskottets mening ett värde i att kraven på estetiska värden i bebyggelsen kommer till tydligt uttryck i lagstiftningen. Utskottet är däremot inte berett att föra dessa krav så långt att de också kommer att omfatta konstnärlig utsmyckning av det slag som motionärerna åsyftar.

"Lagreglerat producentansvar"

(mp) en utredning tillsätts som klarlägger att byggsektorn klarar sitt frivilliga producentansvar, överväger behovet av ett lagreglerat producentansvar för byggsektorn och ger förutsättningar för att utse en helhetsansvarig vid byggnation.

"Byggherren måste göra slutanmälan innan byggnaden tas i bruk"

(v) För att nå målet med goda och sunda bostäder förs fram förslag om att åtgärder för att säkerställa byggkontrollen i byggprocessen skall vidtas, bygganmälan för större projekt skall göras i ett tidigare skede av byggprocessen, den kvalitetsansvariges ställning stärks, byggherren skall åläggas att göra slut­anmälan innan en byggnad tas i bruk samt att tillsynsansvaret i byggprocessen utreds.

"Förhindra fuskbyggen"

(s) Det behövs åtgärder för att komma till rätta med fuskbyggen. Rege­ringen bör överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att genom förbättrad kvalitetskontroll hindra fuskbyggen. I arbetet bör ingå en översyn av reglerna för det statliga bidragssystemet.