Av Annika Jensfelt
(c)
Centerpartiet, Rigmor Stenmark, riksdagsledamot, ledamot i Bostadsutskottet
1. Vad har arkitekturen för betydelse?
Arkitekturen har stor betydelse. Dels är den bärare av vår historia, dels visar den på framtidens byggande. Genom utbildning av akitekter följs byggstilar och material upp. Det är nödvändigt, det bidrar till ett väl fungerande hållbart samhälle.
2. Exempel på när arkitekturen bidrar till något positivt?
Man behöver bara se sig om i samhället, möjligen märks det bäst i våra städer där man har ett rikt tillfälle att se vad god arkitektur bidragit till. Jag bor i Uppsala och har haft förmånen, genom mitt uppdrag i byggnadsnämnden några år, följa byggstilar i staden. Inte minst arkitekt Leche har satt sina spår, ett gott exempel. Jag har även haft förmånen att jobba aktivt i våra uppländska bruksorter. t.ex. i Lövstabruks stiftelse. En vackrare bruksmiljö är svår att hitta. God helhetsbild.
3. Exempel på när arkitekturen bidrar till något negativt?
Egentligen kan jag inleda mitt svar på samma sätt som i förra frågan... genom att se sig om i samhället ser man spåren. För att återgå till Uppsala kan man undra över dessa glasöverbyggnader över affärscentra mitt i staden, de är varken vackra eller bra... jag bävar för en brand där.
Eller när arkitekterna inte tagit till sig vårt lands klimat... jag tänker på platta tak samt en färgsättning som hör hemma i någon annan del av världen, det anser jag är tecken på dålig arkitektur.
4. Vad har ert parti gjort för att främja god arkitektur?
Centerpartiet har i motioner till riksdagen samt i debatter framfört synpunkter på vikten av såväl god arkitektur som bra arkitekter. Vi vill ha bra utbildning av arkitekter genom att i utildningen vidga det så att en bredare samhällssyn kommer in i bilden. Det sociala livet får inte komma bort. Vi anser även att forskningen måste stärkas inom byggandet. Kvinnoforskning samt att vi även får fler kvinnliga arkitekter. Män och kvinnor tillsammans behövs inom alla sektorer i samhällsarbetet. Jag har även personligen motionerat om att det i våra kommuner måste finnas stadsarkitekter samt landsbygdsarkitekter. Stad och land måste ses med olika ögon. Lika villkor ska råda i både stad och land.
5. Ni säger angående livskvalitet i boendet, att det är viktigt att planera bostadsområden så att kriminalitet förebyggs och att anonyma och sterila gårdar och gator kan förvandlas till varma och välkomnande miljöer. Hur säkerställs skapandet av sådana miljöer?
Livskvalitet i boendet innebär trygghet i boendet. Inte minst kommer återigen stadsplaneringen in i bilden. Centerpartiet ställer krav på att det byggs såväl vackert som ändamålsenligt. Varför såna fula stadsdelar som kom upp under miljonprogrammets dagar och som man nu efteråt måste reparera och göra något bra av?
Öppna ljusa trevliga vänliga boplatser är ett måste. Inga dystra tvättstugor i källarplan utan fönster. Inga dystra mörka bakgårdar.
Grönområden är ovärderliga som stadens lunga, men måste absolut skötas!!!
Livskvalitet i boendet kräver en omvändning och en reformering av bostadspolitiken. Det kräver att alla människor får vara med i utformningen av sin miljö. Kvinnoorganisationerna i vårt samhälle är en outnyttjad tillgång vid all planering i samhället. Barnens rätt att vara delaktiga är inte heller uppfylld. Se samhället med kvinnors och barns ögon och jag är säker på att såväl arkitektur som planering lyfts.
6. Behövs ett eget departement för byggande?
Centerpartiet har i riksdagen krävt ett särskilt bostadsdepartement med en hel bostadsminister, just för att boendefrågorna är så centrala i vår samhällsplanering. Det är grunden för allt annat.
(fp)
Folkpartiet, Lars Johansson politisk sekreterare, Folkpartiets Riksdagskansli
1. Vad har arkitekturen för betydelse?
Vad är egentligen god och dålig arkitektur? Den som besökt Sergels torg i Stockholm och hört folks åsikter om platsen vet i alla fall ett: smaken varierar.
Arkitekturen kan vara ett uttryck för mycket, ideologi eller religiös övertygelse till exempel. Får arkitekturen människan att känna sig liten eller stor? Inte sällan finns en sådan tanke bakom.
Några statliga pekpinnar säger vi dock nej tack till. Arkitekturen måste få tävla med sig själv. Modet förändras alltid, och det ger oss inspiration och en välkommen mångfald.
2. Exempel på när arkitekturen bidrar till något positivt?
Arkitekturen bidrar till något positivt när den är med och utformar miljö på ett sådant sätt så att människor trivs och finner ett välbefinnande.
3. Exempel på när arkitekturen bidrar till något negativt?
Det är en svår fråga. Man kan möjligtvis säga att arkitekturen i sig ska vara pådrivande i samhällsutvecklingen. Detta kan ibland ställa till konflikter om den stora allmänheten inte efterfrågar just det som är nytänkande inom arkitekturen vid en viss tidpunkt.
4. Vad har ert parti gjort för att främja god arkitektur?
Det är inte ett politiskt partis främsta uppgift att agera för eller emot en viss sorts arkitektur. Vad vi kan göra som politiker är att genom att skjuta till resurser stödja en bra utbildning av arkitekter. Folkpartiet har i sitt budgetalternativ avsatt mer pengar än regeringen både till högskoleutbildning och forskning. Detta kommer också arkitekturen till del.
5. Ni säger att det är dags för en radikal tillgänglighetsreform, gör Sverige handikappanpassat! Vad är viktigt i den arkitektoniska utformningen av ett sådant samhälle?
Det viktigaste är att den arkitektoniska utformningen görs på ett sådant sätt så att samhället verkligen fungerar för den funktionshindrade. Folkpartiet har till skillnad från andra partier avsatt medel till ett särskilt statsbidrag för att kunna genomföra en tillgänglighetsreform.
6. Behövs ett eget departement för byggande?
Nej vi anser inte att ett särskilt regeringsdepartement för byggande behövs. I riksdagen är redan frågorna kring byggande samlade i bostadsutskottet.
(s)
Socialdemokraterna, Hans Ånell, Marita Ulvskogs pressekreterare
1. Vad har arkitekturen för betydelse?
Utformningen av våra byggda miljöer angår alla på ett medvetet eller omedvetet sätt och har inflytande över oss långt efter att besluten fattats. Den påverkar vår trivsel och upplevelse av skönhet och har förmåga att förmedla en känsla av delaktighet eller utanförskap. Ett samhälles arkitektur avspeglar dess värderingar och människosyn. Arkitektur är ett kraftfullt samhällsbyggande verktyg som i bästa fall ger upplevelser för alla.
2. Exempel på när arkitekturen bidrar till något positivt?
Arkitektur innebär komplex problemlösning. Väl utfört smälter funktion, estetik, hållbarhet och demokrati samman. De goda exemplen är många. Till exempel när människors engagemang tas till vara i samarbete med arkitekter och andra planerare.
3. Exempel på när arkitekturen bidrar till något negativt?
När samspelet mellan byggprocessens parter inte fungerar, där arkitekten är en av huvudrollsinnehavarna. Då kan gestaltningen av en byggd miljö komma i direkt motsatsförhållande till kulturhistoriska värden - funktion eller annat som handlar om mänskliga behov.
4. Vad har ert parti gjort för att främja god arkitektur?
Regeringen har sedan mitten av 90-talet konsekvent arbetat för att stärka den arkitektoniska kvaliteten i våra byggda miljöer. I utredningen Kulturpolitikens inriktning från 1995 föreslås att ett nationellt arkitekturpolitiskt handlingsprogram utarbetas. Året därpå följs detta förslag upp i propositionen Kulturpolitik, där regeringen bedömer att ett handlingsprogram bör tas fram. En bred arbetsgrupp med representanter från merparten av departementen tillsattes för att utarbeta förslag till hur en sådan handlingsplan skulle kunna utformas. Förslagen konkretiserades i propositionen Framtidsformer, Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Därmed fanns tydliga mål formulerade för den statliga arkitekturpolitiken. Ändringar gjordes även i plan- och bygglagen, väglagen och lagen om byggande av järnväg som markerade vikten av en estetisk utformning.
Ett led i att omsätta handlingsprogrammet i konkret handling var att utnämna 2001 till ett nationellt Arkitekturår med Arkitekturmuseet som samordnande instans. Under året genomfördes en lång rad insatser varav många av långsiktig karaktär.
Genom att staten har en viktig förebildlig roll för svensk upphandling och byggnation har berörda statliga verk formulerat egna arkitektoniska kvalitetsprogram i enlighet med givna regeringsuppdrag.
Arkitekturfrågorna har också lyfts fram inom handikappområdet bland annat genom att Tillgänglighetscentret byggts upp hos Handikappombudsmannen.
5. Ni anser i en motion att PBL bör kompletteras med krav på att konstnärlig utsmyckning ska vara estetiskt tilltalande, på samma sätt som kravet finns för bebyggelsen. Vad utmärker en icke estetiskt tilltalande konstnärlig utsmyckning och vems uppfattning om konstverkets kvaliteter ska man lita på?
Eva Arvidsson (s) föreslog i en interpellation denna vår att ett tillägg om konstnärlig utsmyckning borde göras i plan- och bygglagen. Hon ville på så sätt ge ytterligare utrymme för den konstnärliga gestaltningen i planprocessen. Sedan januari 1999 slår plan- och bygglagen fast att planläggning ska främja en estetiskt tilltalande utformning. Samma lag slår också fast att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och att det explicit är byggnadsnämndens skyldighet att verka för en estetiskt tilltalande stadsmiljö. Statens aktör i den här frågan är Statens konstråd. Rådet har i uppgift att arbeta för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i den gemensamma miljön, dvs. inte bara i statliga miljöer. Detta förstärks än mer i propositionen Framtidsformer, Handlingsplan för arkitektur, formgivning och design där regeringen betonar att konstrådet ska stimulera till estetiska förbättringar i gestaltningen av den offentliga miljön. Genom dessa skrivningar har staten kraftfullt betonat betydelsen av att konsten integreras i vår gemensamma miljö och att kompetenta parter utövar inflytande över det konstnärliga urvalet.
6. Behövs ett eget departement för byggande?
Arkitektur, planering och byggnation är komplexa ämnesområden som kräver kompetens från olika håll. Innan ett regeringsbeslut fattas bereds det gemensamt, vilket innebär att alla berörda fackdepartement bidrar med sin specialkunskap. Jag tror att det är viktigt att behålla denna breda förankring för den här typen av frågor.
(kd)
Kristdemokraterna, Annelie Enochson, riksdagsledamot i bostadsutskottet.
1. Vad har arkitekturen för betydelse?
Arkitekturen är en del av sinnenas intryck i vårt samhälle och kan stimulera och skapa debatt om hur vi vill ha det offentliga rummet omkring oss. Arkitekturen visar vilken människosyn vi har och att vi bör skapa uterum och byggnader som stimulerar människan att tänka positivt.
2. Exempel på när arkitekturen bidrar till något positivt?
Ett vackert torg eller en vacker byggnad ger ett lyft för själen och leder till positiva tankar. Ett exempel på detta är Göteborgsoperan där närheten till vattnet också bidrar till byggnadens positiva ande.
3. Exempel på när arkitekturen bidrar till något negativt?
Storskaliga byggnader som är monotona och upprepar sig skapar en känsla av anonymitet och marginaliserar människan. Exempel på detta är en del av de bostadsområden som byggdes under miljonprogramåren.
4. Vad har ert parti gjort för att främja god arkitektur?
Vi har i motioner i riksdagen och i vårt bostadspolitiska program ("En politik för framtidens boende") tagit upp hur viktigt det är att det goda samhället byggs utifrån människans behov av de små gemenskaperna. Det är viktigt att bejaka en trygg och estetisk tilltalande närmiljö. Vi har också markerat vikten av att brukarna, de boende, är med i planeringsprocessen, för vi tror på delaktighet.
5. Ni säger att man ska rösta på er om man längtar efter ett samhälle med mjukare hörn. Vad utmärker arkitekturen i ett sådant samhälle?
Arkitekturen skall vara estetiskt tilltalande och visa på en människosyn som värderar människan som en skapande varelse. Samtidigt är det viktigt att i all planering och byggande av god arkitektur ha med barnens perspektiv (1-meters-perspektivet) respektive de äldres perspektiv (rullator-perspektivet).
6. Behövs ett eget departement för byggande?
Vi har i vårt bostadspolitiska program markerat vikten av att alla bostadspolitiska frågor samlas under ett statsråd, en bostadsminister. I enskilda motioner i riksdagen från kristdemokratiska riksdagsledamöter har också förts fram vikten av att samla alla bostads- och planeringsfrågor under ett eget departement som skulle heta Bostads- och samhällsplaneringsdepartementet. När det gäller utskotten så bör man överväga om inte även energifrågorna skulle ligga under bostadsutskottet, eftersom byggnader står för en sådan
stor del av vår energiåtgång.
(v)
Vänsterpartiet, genom Jonas Hagetoft, Bostadspolitisk sekreterare
1. Vad har arkitekturen för betydelse?
Arkitekturen har betydelse för människors välbefinnande. Hur vi uppfattar vår fysiska omgivning påverkar känslor, tankar och livsstil.
2. Exempel på när arkitekturen bidrar till något positivt?
Arkitektur som återspeglar tiden, verksamheter eller livsstilar berättar för människor var dom befinner sig. Det ger ett kulturellt och socialt sammanhang. Det skapar även trygghet.
3. Exempel på när arkitekturen bidrar till något negativt?
Viss arkitektur förverkligas inte enligt ursprungsidéerna eftersom pengarna inte räcker till. Det kan ibland ge märkligt resultat. Vissa hårda innerstadsmiljöer är inte särskilt människovänliga. Där samlas i vissa fall prostitution och kriminalitet. Därmed inte sagt att det finns ett direkt orsakssamband.
4. Vad har ert parti gjort för att främja god arkitektur?
Vänsterpartiet har drivit en politik som gynnar bevarande av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Vi har även en försiktig hållning när det gäller förtätningar och omvandlingar av stadsdelar. Vi kräver ökade anslag till arkitektutbildningar. I vårt bostadspolitiska program säger vi: "Människan ska stå i centrum för utformningen av bostäder och bostadsområden. Hög kvalitet i boendet bidrar till social och ekologisk hållbarhet. Det förutsätter närhet till grönska och vatten, frihet från buller, samt luft och ljus i boendet. Det förutsätter också god estetik och medveten färgsättning och formgivning i boendemiljöerna."
5. Ni säger att ni driver på för en jämställd trafikpolitik. Vad innebär i praktiken en mer jämställd trafik för den befintliga infrastrukturen och för den nya?
Det innebär ökad kollektivtrafik och minskad privatbilism.
6. Behövs ett eget departement för byggande?
Vänsterpartiet vill att nästa regering ska ha en bostadsminister. Det departement som hon eller han i så fall ska leda har vi inte namngett, men Bostadsdepartementet ligger nära till hands.
(mp)
Miljöpariet, Helena Hillar Rosenqvist, sitter i bostadsutskottet
1. Vad har arkitekturen för betydelse?
Bostaden är basen för människans, särskilt barnens, omvärlds- och världsuppfattning. Den ska inte bara tillfredställa grundläggande behov. Den ska vara vila, rekreation, inspiration, trygghet och en språngbräda mot yttervärlden.
2. Exempel på när arkitekturen bidrar till något positivt?
Kvalitativ, estetisk, ekologiskt hållbar och sund boendemiljö och fysisk planering leder till fysisk och psykisk ökad hälsa och välbefinnande och en god miljö. Arkitektur och planering kan bidra till ökad integrering mellan olika grupper i samhället, varmed mångfald, variation och dynamik ökar, både i samhället i stort men även så arkitektoniskt. För specifika grupper med särskilda behov kan ett efter behoven utformat boende väsentligen höja livskvaliteten.
3. Exempel på när arkitekturen bidrar till något negativt?
Dålig arkitektur och bristande fysisk planering är givetvis negativt och får en rad negativa konsekvenser för individen och samhället. Ensidigt byggande och ensidiga bostadsområden bidrar till ett mer segregerat samhälle. Höga byggnadskostnader, höga hyror och en överhettad bostadsmarknad medför sämre boendestandard och sämre ekonomi för stora grupper. Undermåligt byggande kan leda till fysisk ohälsa på grund av så kallade sjuka hus, men även pga brister i stadsplaneringen så att till exempel buller och störningsnivåer blir hälsovådliga. Ekologiskt icke hållbart byggande leder till en sämre miljö. Oförmåga att kunna ha eller få möjlighet att påverka sitt boende och sin närmiljö kan leda till frustration och/eller passivitet.
4. Vad har ert parti gjort för att främja god arkitektur?
Miljöpartiet har i riksdagen arbetat för ekologiskt hållbart byggande, producentansvar inom byggsektorn, bostadsinvesteringsbidrag, olika förslag för att tillgodose grupper med svårigheter på bostadsmarknaden (t.ex. ungdomar, studenter och hemlösa) ett ökat boendeinflytande m.m. Vi ser ett ekologiskt hållbart byggande och boende som nödvändigt för miljön och hälsans skull samt för att samhället skall bli mänskligare och rättvisare.
5. Ni i Miljöpartiet vill stoppa utbyggnaden av externa köpcentra och klassa dessa som miljöfarlig verksamhet. Vad vill ni göra med de externa etableringar som redan finns?
Tyvärr finns det alltför många exempel på hur externa köpcentra utarmat innerstadstorgen. Men det finns också exempel på att det går att återupprätta dessa. Det är viktigt att det finns ordentliga kollektivtrafikförbindelser som kompletteras med färdtjänst för alla som inte har tillgång till egen bil.
6. Behövs ett eget departement för byggande?
Tveksamt. Det blir alltid gränsdragningsproblem hur man än gör. Miljöfrågor och sociala frågor har väldigt stor betydelse i sammanhanget. För närvarande tycks ändå riksdagens bostadsutskott vara mest sammanhållande för bostads- och samhällsplaneringsfrågorna.
(m)
Moderaterna, Malin Werner, handläggare på det moderata riksdagskansliet.
1. Vad har arkitekturen för betydelse?
Arkitekturen speglar förändringarna i mode och influenser. Arkitektur är mycket viktigt för att skapa en vacker och trivsam statsbild.
2. Exempel på när arkitekturen bidrar till något positivt?
Det finns åtskilliga exempel på god arkitektur. Det fantastiska med arkitekturen är att man verkligen kan se århundradens och årtiondens arkitektoniska strömningar, och att de finns bevarade för eftervärlden. Gamla Stan i Stockholm är både historiskt och arkitektoniskt intressant, samtidigt som Bo01 i Malmö visar upp exempel på intressant modern arkitektur.
3. Exempel på när arkitekturen bidrar till något negativt?
Vissa bostadsområden präglas av enahanda arkitektur, exempelvis flertalet av de så kallade miljonprogramsområdena. Arkitekturen i dessa områden skall inte fördömas, men vi moderater anser att städer och större bostadsområden bör innehålla en mångfald av arkitektoniska lösningar för att skapa en trivsam boendemiljö. Alla människor är inte lika och har inte samma smak och tycke. Stereotypa och enahanda lösningar lämnar litet utrymme för den individuella smaken och valfriheten.
4. Vad har ert parti gjort för att främja god arkitektur?
Det är svårt för ett parti att uttala sig om god respektive dålig arkitektur. God arkitektur är för oss de lösningar som människor uppskattar. Det är viktigt med mångfald, vilket är något vi alltid försöker föra fram i vår politik.
5. Ni säger att ni vill ha ett system där konkurrens skapar billigare och effektivare lösningar i bostadsbyggandet. Hur säkerställs att goda arkitektoniska värden inte går förlorade i ett sådant system?
Att man strävar efter konkurrens och effektiva lösningar behöver inte inskränka goda arkitektoniska lösningar. God arkitektur behöver inte nödvändigtvis vara den dyraste.
6. Behövs ett eget departement för byggande?
Nej.