Studentspalten

En bra arkitekt?

En bra arkitekt?

Personlighet säljer idag. Det har blivit lika viktigt vem som ligger bakom en produkt eller tjänst som produkten eller tjänsten i sig. Individen är sitt eget varumärke och media är den naturliga kanalen för exponering.

Men vad händer med arkitekturen och formgivningen när arkitekten och formgivaren anlitas för sitt namn/sitt varumärke mer än för sitt kunnande och sin design?

Arkitekten Erik Persson tar upp problematiken i tidningen RUM nr 4 2008, där han skriver att "arkitekten har kommit att bli det som förmedlar det som tidigare arkitekturen förmedlade./.../Medier och reklam intresserar sig för arkitekter snarare än hus, eftersom en person är mer identitetsskapande än ett hus. En arkitekt är lättare att använda i marknadsföring, lättare att relatera till bland vänner och bekanta och oändligt mycket lättare att göra intressanta intervjuer med." Han avslutar med att ställa frågan: "Kanske har det blivit viktigare att köpa en bra arkitekt än att köpa bra arkitektur?" Min följdfråga blir här vad man i detta sammanhang menar med en bra arkitekt. En arkitekt som har god hand med media? Som är talför och kan verbalisera sitt skapande, som har en karismatisk personlighet eller ett trevligt yttre (läs snygg)?

Kommer vi i framtiden se ämnet medieträning på schemat i skolan? Mycket tyder på att målet är att utbilda lyckade arkitekter och i det konventionella framgångspaketet ingår idag ett medialt kändisskap. Bristen på diskussion om och ifrågasättande av detta tolkar jag som att media är en naturlig del av vårt yrke som man får acceptera och kanske också lära sig att utnyttja.

Men vad är det som säger att man som arkitekt och formgivare ska ha medial uppmärksamhet medan en duktig rörmokare eller sjuksköterska inte drar några rubriker? Jag tror att det handlar om konsumtion. Det är trendigt med rum och inredning idag, inredning säljer. Det blir därför intressant för kommersiell media att lyfta fram personer inom designkåren, personlighet säljer. Frågan är om man vill ingå i det sammanhanget. För om det i slutändan handlar om siffror och konsumtion så har jag svårt att få ihop det med ett ytterst aktuellt miljötänk och ett långsiktigt utvecklande av svensk arkitektur.

Hur trevligt det än må vara i rampljuset.

Johanna Adebäck, Inredningsarkitekturstudent på Konstfack