Frågan som ingen vill ta i

Frågan om jämställdhet på arkitektkontoren är så känslig att varken män eller kvinnor vill ta i den. Här finns en uppgift för Sveriges Arkitekter, skriver arkitekterna i styrelsen för Kvinnors Byggforum.

Det är fler kvinnor som söker till dokusåpan Big Brother än till alla de tekniska utbildningarna i Sverige. Teknikområdet i allmänhet och byggbranschen i synnerhet har svårt att attrahera kvinnor. Arkitektutbildningen utgör ett undantag där könsfördelningen på utbildningen i generationer legat inom en 40/60-fördelning, för närvarande till kvinnornas favör.

Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. Av Sveriges arbetsföra befolkning återfinns tio procent på en arbetsplats där fördelningen mellan män och kvinnor ligger inom 40/60, vilket brukar definiera att det är jämställt. Till denna exklusiva klick kan en stor andel av arkitekterna räknas.

Forskning visar att kreativitet och lönsamhet förbättras då fördelningen mellan könen i en organisation ligger inom 40/60. Det är alltså något för företagen eftersträvansvärt. Ett stort antal arkitekter arbetar på sådana, ur den aspekten, optimerade arbetsplatser. Men här ligger en hund begraven:

Av de 90 största företagen med arkitektverksamhet i Sverige har sex stycken en kvinna som VD, det vill säga 6,7 procent.

En arkitekt som är chef och kvinna har i genomsnitt 2.500 kr mindre i lön per månad än arkitekten som är man och chef. Löneskillnaden är tydligt avläsbar i alla befattningar som diagrammet från aprilnumret av Arkitekten visar.

Kasper Salin-priset har delats ut 45 gånger sedan 1962. På 46 år har fem kvinnor figurerat som "upphovsman", första gången var så sent som 1990.

Aldrig har en kvinna eller en grupp av endast kvinnor fått priset - vilket skulle ha varit det vanligaste, närapå allenarådande, om motsvarande statistik för männen presenterats.

Vilka roller tilldelas egentligen kvinnor på våra numerärt jämställda arbetsplatser? En krypande misstanke, inte helt utan underbyggnad, är att det ofta handlar om service och underhåll i form av underlag för skisser och beslut samt kontroll av att de genomförs på riktigt sätt. Viktiga uppgifter som kanske lika bra kan skötas av arkitekter som är män? Beslutstagandet, presentationen av skisser och idéer, ansiktet utåt - i dessa roller dominerar männen, uppbackade av staben på kontorets hemmaplan.

Genusforskning bekräftar att så ofta är fallet för kvinnor inom mansdominerade yrkesfält.

Byggbranschen har en kultur uppbyggd av män, på mäns villkor. Att som kvinna agera inom branschen innehåller ofta drag av utmaning, vilket också givetvis kan vara positivt. Den som är i minoritet, av vad slag det än är, är utsatt och får representera så mycket mer än sig själv. Det kan vara tungt att ikläda en sådan position. Det vill då till att ha bra support och stöd.

Män stöttar män, oreflekterat, hela den svenska, ja hela den västerländska kulturen är byggd på det. Detta är cirklar som behöver brytas för att kvinnor ska kunna ta större plats. Det behövs en ömsesidig medvetenhet om det och en ömsesidig vilja till förändring. Den är ännu inte riktigt på plats i byggbranschens alla led även om det, framförallt på högre nivå, finns en strävan.

Vi arkitekter i Kvinnors Byggforum upplever att frågan om jämställdhet på arkitektkontoren är så känslig att varken män eller kvinnor vill ta i den. Arkitekter är måna om att framstå som politiskt korrekta, mångsidigt medvetna personer. Att deras arbetsplats inte skulle vara bästa tänkbara ur jämställdhetsaspekt är besvärligt att ta till sig. Det handlar kanske mer om subtiliteter än om braskande diskrimineringar och kan därför vara svårhanterat.

Braskande situationer kan många kvinnor däremot vittna om att de möter utanför kontorets väggar, ute i byggbranschen, på möten, på byggen och så vidare.

Här finns något att ta tag i för våra branschorganisationer. Tänk vilken potential som ruvar i den "kunskapsreserv" som alla kvinnor som inte kommer till sin rätt utgör. Troligen finns det också många män som skulle finna ett mer optimerat utlopp för sin kompetens i en organisation som genomlysts ur genusperspektiv. Och ingen kan väl på allvar hävda att byggbranschen skötts så väl att förändringar är överflödiga?

Det är dags för Sveriges Arkitekter och STD att erbjuda hjälp till självhjälp för sina medlemmar att komma till rätta med detta strukturproblem. Följ gärna Byggchefernas exempel - de har gjort en utmärkt handbok: "Leda jämt - handbok för chefer i att leda jämställt". Det är dags att våga se och ta tag i frågan!

Till Kvinnors Byggforum strömmar just nu nya medlemmar från byggbranschens olika yrkeskategorier. Det nätverk som föreningen utgör ger styrka och inspiration. Kvinnor stöttar kvinnor - reflekterat.

Britt Almqvist, Arkitekt SAR/MSA
Ulrika Gyllenberg, Arkitekt SAR/MSA
Johanna Holm Bodin, Arkitekt SAR/MSA
Louise Lindquist Sassene, Arkitekt SAR/MSA
Maya Mårtensson, Arkitekt SAR/MSA

Alla styrelseledamöter i Kvinnors Byggforum www.kvinnorsbyggforum.org