Av Elisabet Näslund
När Sverige gick med i EU ersatte funktionsbestämmelser detaljbestämmelser i byggreglerna, och det blev fritt fram att använda träkonstruktioner i flervåningshus. Träindustrin vädrade morgonluft och byggindustrin vädrade vinster i form av en mer kostnadseffektiv byggteknik som kompensation för 90-talets nedtrappade subventioner.
I USA är flervåningshus med trästomme vanliga sedan länge. Där används regelbyggnadsteknik, som är enkel men arbetskraftskrävande. Skanska korsade Atlanten och kom hem med två saker: OSB-skivan (en billig variant av plywood) samt en insikt om att träbyggande är kostnadseffektivt.
- Trots att arbetskraftskostnaderna är högre i Sverige än i USA blev det låga projektkostnader, säger Hans-Eric Johansson vid Träbyggnadskansliet, tidigare utvecklingsansvarig inom Skanska.
I de tidiga projekten använde man regelbyggnadstekniken, där reglarna bär och OSB-skivan stabiliserar. Det första svenska träbyggnadsprojektet högre än två våningar, kv. Orgelbänken i Linköping, är byggt så. Men 90-talets urusla byggmarknad innebar att träbyggande och utveckling av byggsystem i trä gick på ettans växel. Wälludden i Växjö är ett annat storskaligt exempel som inte fick några omedelbara efterföljare.
Samtidigt drev arkitekter och konstruktörer träbyggandet framåt i Mellaneuropa, speciellt i Schweiz och Österrike. Där utvecklade man massivträtekniken och lade betydligt större vikt vid materialutveckling och miljötänkande. Resultatet är välkänt och beundrat.
Tillbaka till Sverige och arkitekttävlingen om ett helt kvarter i trä, kv. Hytten, på Bo01 i Malmö. Där segrade de unga danska arkitekterna Kim Daalgard och Tue Traerup Madsen med två flerbostadshus, radhus och punkthus i regelbyggnadsteknik. Bakom tävlingen stod Nutek, träindustrin och Skanska, som var entreprenör i projektet.
Under 00-talet när byggandet tagit fart har träindustrin lagt i en högre växel för att utveckla sina byggsystem.
- De tre senaste åren har efterfrågan på träbyggsystemen exploderat och är betydligt större än tillverkningskapaciteten, säger Hans-Eric Johansson. Kostnadsskillnaderna är avgörande, men inte i första hand mellan trä och andra material utan mellan industriella system och platsbyggt.
Industriella system i trä verkar vara mer konkurrenskraftiga än i övriga material, tillägger han med hänvisning till NCC Kompletts och Open Houses nedlagda produktion. Hans-Eric Johanssons slutsats är att träsystemen har en fördel av att utvecklas i lugn takt i små familjeföretag utan kvartalkapitalismens vinstkrav.
Trä står för knappt 20 procent av marknaden för byggsystem. Två typer av träbyggnadssystem används i Sverige:
- Volymbyggnadstekniken, det vill säga en regelbyggnadsteknik med industriellt tillverkade "färdiga lådor". Det är den teknik som utvecklas snabbast. Ett exempel är kvarteret Kanslisilket i Vällingby där Johan Nyrén är ansvarig arkitekt.
- Massivträ/limträsystem i stommarna. Inre Hamnen i Sundsvall, Sveriges första sexvåningshus med stomme i massivträ, är ett uppmärksammat projekt. Ansvarig arkitekt är Susanne Åström, White Arkitekter.
För hallar har teknikutvecklingen med limträ avancerat. Limträbalkar konkurrerar framgångsrikt med stål i projekt med stora (ca 70 m) och små (10-20 m) spännvidder eftersom stålpriserna skjuter i höjden.
En intressant rollförskjutning har skett i takt med att träbyggsystemen vunnit mark. Materialleverantörerna blir träbyggföretag. De tar totalansvar för byggprojektet och levererar direkt till byggherren i en delad upphandling, där endast markarbeten och grund upphandlas lokalt.
- Det är så vi inom träbyggnadsstrategin vill att det ska vara, men det förutsätter att beställaren är kompetent nog, säger Hans-Eric Johansson. De stora byggarna är intresserade av träbyggsystemen för att de ser vilka vinster de kan göra. Men vill beställaren ha vinsten själv - om allmännyttan vill bygga hyresrätter till exempel - är en delad upphandling en bra idé.