Av Kerstin Persson
De flesta i branschen är överens om att det är bra om studenterna har praktisk erfarenhet av yrket innan de tar ut sin arkitektexamen. Men om praktiken ska vara en obligatorisk del av undervisningen, en frivillig valbar kurs eller ligga utanför utbildningen råder det delade meningar om. Verkligheten ser olika ut på olika skolor.
Numera måste skolorna lägga in praktiken i kursplanen om de kräver att studenter har gjort praktik innan de tar ut sin examen. Då handlar det om undervisning och studenterna har rätt till studiemedel. Den största stötestenen är att skolan själv måste arrangera praktiken.
Om studenterna däremot skaffar praktikplats själva och praktiken sker utanför kursplanen är det ett arbete. Då får praktikanterna praktiklön enligt Sveriges Arkitekters rekommendation.
Blivande byggnadsarkitekter i Stockholm och Göteborg får ordna praktiken på egen hand, i Lund är den en valbar kurs. De som inte går den ordnar ofta praktik själva och det får även blivande planerare i Karlskrona göra. Skolorna för landskapsarkitekter vill däremot ta in praktik som en obligatorisk del i utbildningen.
- Vi ser praktiken som en viktig del i yrkesutbildningen och vill garantera att den finns med i en yrkesexamen, säger Kerstin Nordin, programstudierektor på Ultuna. Där pågår sedan hösten 2007 försök med obligatorisk praktik och att skaffa praktikplatser är ett stort merarbete för personalen.
- Studenterna slipper stressen att skaffa fram praktikplats även om det i sig kan vara en nyttig erfarenhet, säger Kerstin Nordin. En annan skillnad är att vi följer upp praktiken, studenterna får reflektera över sina erfarenheter och delta i seminarier om lagstiftning, etik och moral. Ordnar de praktiken själva blir det ingen uppföljning.
KTH:s Arkitekturskola i Stockholm råder sina studenter att göra studieuppehåll och praktisera under ett eller två år.
- Vi tycker det är viktigare att få in fler projekt i den förlängda arkitektutbildningen än att subventionera arkitektkontoren med gratis arbetskraft, säger Leif Brodersen, som är prodekan på Arkitekturskolan.
De flesta gör sin praktik mellan trean och fyran och skaffar praktikplatserna själva. Det innebär att många studerar och arbetar sex-sju år innan de tar ut sin examen.
- De blir internationellt sett jämförbara med andra som har långa utbildningar, säger Leif Brodersen.
Även Chalmers rekommenderar studenterna att göra praktik på egen hand. De flesta gör det också, oftast mellan kandidat- och masterprogrammen, det vill säga mellan årskurs tre och fyra.
- Att vi inte har obligatorisk praktik beror på att den i så fall ska poängsättas och det går ut över andra kurser. Mot ett obligatorium talar också att vi inte kan garantera att det finns praktikplatser. Det vore kanske en idé att Sveriges Arkitekter och skolorna sydde ihop ett avtal med kontor och kommuner, säger Michael Edén, som ansvarar för arkitekturprogrammet på Chalmers.
På arkitektutbildningen i Lund vill man däremot att praktiken ska ingå i utbildningen. Sedan flera år tillbaka har man en frivillig kurs som kallas "frivillig arbetsplatsförlagd utbildning", viket betyder en frivillig praktiktermin som gör utbildningen femårig. Nu med Bolognaprocessen kan man från och med höstterminen 2007 välja praktikterminen som valfri praktikterminkurs, men det dröjer några år innan studenterna som började i höstas hunnit fram till den valfria praktikterminen.
- Hur studenterna får betalt under praktikkursen lägger vi oss inte i, säger Tomas Tägil, som är kursansvarig och samordnare vid Arkitekturinstitutionen på LTH. Frågan om vi ska ordna praktikplatser eller inte har varit på tapeten. Så länge studenterna tycks kunna ordna praktik själva och dessutom få lön är det rätt okej, tycker jag. Skulle tiderna försämras får man se över det hela. Att praktiken blir studiemedelsfinansierad är varken vi eller studenterna angelägna om.
Carl-Johan Omert studerar vid LTH och praktiserar frivilligt på Fojab i Lund till i höst då han återgår till skolan.
- Man skaffar sig praktik även om den inte är obligatorisk, säger han. Det ser konstigt ut att ha en arkitektexamen utan att ha gjort praktik.
Men det vore bra om skolan hjälpte till att hitta praktikplats i tider när det är svårt att hitta en, tycker han. Samtidigt ser han en risk om allt fler ska göra praktik samtidigt och konjunkturen är dålig.
- Det kan bli konkurrens om praktikplatserna. Då vill kanske kontoren betala mindre.
Carl-Johan Omert kommer därmed in på en studentfacklig fråga som ArkitektStudenterna inom Sveriges Arkitekter uppmärksammar.
Idag är arkitektkontoren bra på att följa Sveriges Arkitekters lönerekommendation för praktikanter, men vad händer med betalningsviljan om de vet att vissa praktikanter kan få studiemedel? Väljer de dem framför praktikanter som ordnat plats själva och begär lön? Kontoren subventionerar utbildningarna redan genom att erbjuda en praktikplats, anser en del.
- Vi är rädda för att de goda villkoren för praktikanter i Sverige hotas, säger Therese Wallgren, ordförande i ArkitektStudenterna och från i sommar studenthandläggare på Sveriges Arkitekter. Utomlands får praktikanter oftast inte betalt men det får vi här och så vill vi ha det i fortsättningen också. Det hela är nytt än så länge och det är svårt att veta hur det kommer att utvecklas.
Men Therese Wallgren har även hört om arkitektkontor som föredrar vanliga praktikanter framför "studiepraktikanter", som man befarar kräver mer tid och handledning.
På hennes skola, Alnarp, blir praktiken en poängsatt kurs från och med höstterminen 2008.
- Vi har alltid haft en femårig utbildning med obligatorisk praktik. Skillnaden från och med i höst är att den är poängsatt, säger Marie Larsson, som är kursansvarig för praktiken på Alnarp. För oss är det viktigt att praktiken erkänns i akademiska sammanhang, Högskoleverket går ju åt andra hållet och nedvärderar praktiken.
Lena Dübeck var ansvarig lärare för seminariedelen av praktikförsöket på Ultuna i höstas. Hon noterar att den arbetsplatsförlagda utbildningen kan fördjupa samarbetet mellan utbildningen och marknaden.
- En av skillnaderna jämfört med vanlig praktik är de tydliga undervisningsmomenten i form av seminarier och hemuppgifter.
Ett av de kontor som tog emot praktikant från Ultuna förra terminen var Nivå Landskapsarkitektur i Stockholm. De har även haft praktikanter enligt det "gamla" systemet och kan jämföra.
- Det är en viss skillnad om studenten praktiserar på eget initiativ eller gör det för att det ingår i utbildningen, säger landskapsarkitekt Göran Lindberg på Nivå - som även sitter i Sveriges Arkitekters styrelse som bevakar praktikfrågan.
En "vanlig" praktikant flyter lätt in i det dagliga arbetet och det finns starka förväntningar från båda håll, säger han. Om det är fråga om undervisning kan det bli en vagare och svårare relation, mera av skolgång mellan vissa klockslag.
- Det finns en risk att praktikanten inte flyter in i verksamheten på samma sätt, tror Göran Lindberg.