PBL skapar gles stad
Det är svårt att bygga hållbara städer med PBL som instrument, den är fast i modernismens funktionsuppdelning. Sätt form före funktion vid detaljplaneläggningen så får vi den goda blandstaden. Det hävdar Anders Hagson vid Chalmers, som i en studie om handelsetableringar efterlyser andra spelregler än PBL.
Anders Hagson är tuff i sina slutsatser om hur kommunerna tar fram beslutsunderlag vid handelsetableringar. Flera av de åtta undersökta handelsetableringarna får effekter som motverkar miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som innebär långsiktigt hållbart både för miljöns och för det byggda beståndets räkning.
I studien är han mer kritisk mot PBL än mot kommunerna. Lagens svagheter tecknas ovanligt tydligt i fråga om handelsetableringar anser Anders Hagson: När etableringen är klar tycker de flesta att det har blivit fel och att processen fungerar dåligt - även om det formellt sett går rätt till.
När han presenterade studien på Stadsarkitektdagen var han framför allt kritisk till det här:
- Kommuner som ger bygglov till handelsetableringar struntar i grannkommunernas synpunkter. Inte heller länsstyrelsernas åsikter ger avtryck i form av ändrade planer.
- Beslutsunderlagen tar inte upp olika alternativ - andra platser för handel eller nollalternativ - och väger dem mot varandra. Allmänna intressen, som tillgänglighet för olika grupper eller utsläpp av växthusgaser, kommer därför till korta.
- Planerna är odetaljerade och otydliga, visuellt och vad gäller konsekvensanalyser. De blir svårbegripliga för politiker och berörda grupper, som också får svårt att kunna avväga respektive klaga.
- Detaljplanen går i hälften av fallen på tvärs mot översiktsplanen eller handelspolicyn. Trots det har inte länsstyrelserna upphävt någon plan.
Är det lagen det är fel på eller är kommunerna dåliga på att följa PBL?
- Både och. När det väl dyker upp stora aktörer som vill etablera handel åsidosätts PBL. Kommunpolitikerna är så angelägna att få arbetstillfällen och skattekraft att det vore hemskt konstigt om tjänstemännen och konsulterna kom fram till att en etablering är omöjlig. PBL är öppet skriven och ska leda till lokala anpassningar. Då är det enkelt för kommunerna att få igenom de projekt de är positiva till.
- En av grundtankarna i PBL, en förankringsprocess som ska lösa konflikter, föda in ny kunskap och låta berörda komma till tals i tidiga skeden, fungerar dåligt. Genom att i stort sett vem som helst får överklaga blir resultatet en utdragen planprocess utan att beslutsunderlagen får hög kvalitet.
- Jag vill betona att jag är helt säker på att de som planerar är besjälade av att skapa "god stad". Att resultatet inte blir så bra beror på det regelsystem, de villkor och de tankemodeller som de agerar inom.
Ser du någon skillnad i beslutsunderlagen idag jämfört med 2004-2005 då fallen i din studie gjordes?
- Nej. Debatten om stora handelsetableringar kontra funktionsblandning har pågått sedan början av nittiotalet då externhandeln exploderade - jag och en kollega gjorde en studie 1993 och den utveckling vi beskrev då har vi nu. Men i praktiken har inget hänt, inte ser underlagen bättre ut nu. Det är mycket policy men lite verkstad skulle man kunna säga.
Är översiktsplanen ett dåligt verktyg?
- Saker man vill freda, där fungerar en översiktsplan bra. Men i fråga om dynamisk verksamhet som handel tror jag inte kommunerna vill binda upp sig - utvecklingen är så svår att förutse. Gör istället en översiktsplan där man säger att det är okej med blandade verksamheter på de flesta ställen, utom några få som man pekar ut.
Du hävdar att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) inte går att göra bra eftersom det är för svårt att få fram långsiktiga effekter på bland annat tillgänglighet och trafikalstring. Ska MKB skrotas?
- Klart man ska räkna på det man kan. Man kan sätta tal på exempelvis hur många kunder som besöker en handelsetablering per dag - men då ska man samtidigt beräkna hur trafiktalen blir om kunderna väljer att åka någon annanstans. De storskaliga effekterna är väldigt svåra att räkna ut eftersom man aldrig kan förutse allt som händer.
Du är starkt kritisk mot PBL: Den "syftar till att bygga modernismens funktionsuppdelade stad". Du vill återgå till den lagstiftning som fanns före 1947, då formen var reglerad men funktionen fri, medan det idag är tvärtom. Går det att bygga en tät, funktionsblandad stad med nuvarande lagstiftning?
- Det är svårt. Om man vill bygga en annan stad än det funktionsuppdelade stadslandskapet sammanbundet med storskaligt biltrafiksystem, som många tycks vilja, tror jag att det är svårt med PBL. Den är en exakt likadan lagstiftning som den som kom 1947 - med den stora skillnaden att vi förstärkte det kommunala planmonopolet och införde lokalt medinflytande.
- Jag har inte sett exempel på att man här i Sverige lyckats bygga tät, funktionsblandad stad genom att måla färger och skriva bokstäver på en plan. Däremot har jag sett många sådana goda exempel i länder där man har andra regelverk. Vid planering är formen viktigare än funktionen, funktionen kommer av sig själv.