Många vill rädda hotat museum

Förslaget att lägga ned Arkitekturmuseet och istället bilda ett centrum för arkitektur, form och design, väcker oro och protester. Kritiker hävdar att arkitekturen hamnar i bakvatten och att museets arkiv hotas. Att koppla ihop arkitektur och samhällsbyggnad med form och design anses inte självklart.

Rådet för arkitektur, form och design, RAFD, föreslår, som Arkitekten berättade i aprilnumret, att Arkitekturmuseet avvecklas i sin nuvarande form. Istället vill man inrätta ett centrum för arkitektur, form och design i museets lokaler. Enligt förslaget ska Arkitekturmuseets arkiv flyttas till annan plats.

Till hjälp för detta centrum ska det finnas en federation med representanter för myndigheter från de tre områdena. Arkitektur och stadsbyggnadsfrågorna får, enligt förslaget, endast en företrädare, Boverket. Sveriges Arkitekter befarar att arkitekturen därmed hamnar i underläge i det nya centrum som får uppgiften att vara formmuseum.

Att flytta Arkitekturmuseets arkiv är en kontroversiell fråga. Museets arkiv är byggt för samlingarna och har kompetent personal. Sveriges Arkitekter har ett särskilt intresse i arkivfrågan eftersom det var SAR, Svenska Arkitekters Riksförbund, som bildade Stiftelsen Sveriges Arkitekturmuseum och överlät arkitekternas samlingar till staten 1978. I arkivet finns både donationer och depositioner med annan ägare. Flera av dem har förbehåll vad gäller till exempel placering, gallring och tillgänglighet. Konstakademiens deposition är den främsta. Museet har även upprättat ett centralregister för cirka 200 andra ritningsarkiv i landet.

Sveriges Arkitekters forskningssekreterare Pehr Mikael Sällström varnar för att en flytt av arkivet skulle innebära en utarmning.

- En flytt riskerar att utlösa en lång rad krav från donatorer och deras efterlevande att staten ska lämna tillbaka deras samlingar.

Han påpekar också att många av de byggnader vars originalritningar finns i arkivet snart ska renoveras och byggas om.

- Då är det av stor praktisk betydelse att ha tillgång till ursprungsritningarna om man vill ta hand om byggnaderna på ett kvalificerat sätt, säger Pehr Mikael Sällström.

Även Fredric Bedoire, professor i arkitekturhistoria vid Konstakademien, värnar om arkivet.

- Det är en kunskapsbank både för nybyggnad och restaurering och inte minst för att vidmakthålla och diskutera kvalitet i den svenska arkitekturen, säger Fredric Bedoire. Samlingarna visar en arbetsprocess och är underlag för den färdiga byggnaden.

- Vi kan helt enkelt inte skrota museet med detta stora arkiv och centralregister. Det skulle strida mot överenskommelsen med staten. Museet har byggt upp en kompetens att vårda samlingarna och den får inte raseras, understryker Fredric Bedoire.

Arkitekt Katja Grillner var ledamot i Arkitekturmuseets styrelse, som regeringen avskaffade vid årsskiftet. Även hon är oroad över förslaget att flytta arkivet.

- Man förlorar enorma resurser om det flyttas. Det skulle istället kunna utvecklas till att också rymma ett formarkiv. Formarkiv ska inte ställas mot arkitekturarkiv, anser hon.

RAFD hävdar bland annat att arkivet kan och bör flyttas eftersom stora delar är digitaliserade, en missuppfattning som Arkitekturmuseets personal genast tillbakavisade. Personalen har upprättat en lång så kallad erratalista, en förteckning över olika sakfel i utredningen.

Sveriges Arkitekter kräver i ett brev till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att denna lista skickas ut till samtliga remissinstanser för att undvika att remissvaren grundar sig på felaktiga uppgifter.

Museets personal anser att arkivet bör finnas kvar där det finns idag. På den punkten är personalen enig med sin chef, som i övrigt välkomnat rapportens förslag. Enligt Saco-klubbens ordförande Monica Rydberg har rådets rapport väckt mycket oro och funderingar bland de olika Saco-förbundens medlemmar på Arkitekturmuseet.

- Särskilt gäller det förstås de medlemmar som arbetar med arkivet och som riskerar övertalighet om arkivet flyttas ut.

Monica Rydberg tycker att rapporten är svårtolkad vad gäller personalens kompetens i en framtida, ny organisation.

Rådet talar om att förslaget innebär en "kraftsamling" men regeringen har inte aviserat några nya pengar.

- Rådet har alltför snällt "gjort läxan" att absolut inte göra av med en krona mer, utan att problematisera vad detta innebär, säger Katja Grillner. Man hänvisar till utländska förebilder utan att reflektera över att dessa har betydligt mer resurser.

Arkitekturmuseets låga besökssiffror var ett av rådets argument för att föreslå förändring och här anas kritik mot museets ledning. Kritik har även framförts i pressen. Det har därför väckt viss förvåning att Arkitekturmuseets chef är så positiv till att lägga ned det egna museet. I Arkitektens aprilnummer ansåg hon att "vi och besökarna är vinnare".

I sitt brev till kulturministern skriver Sveriges Arkitekter att förbundet har samstämmiga uppgifter om att förberedelsearbete inför bildande av den föreslagna centrumbildningen redan pågår - trots att det inte finns några beslut.

- Mycket anmärkningsvärt, konstaterar Sveriges Arkitekter, som väntar kritik mot förslaget från tunga remissinstanser.

Arkitekturmuseets Vänförening har inte behandlat rådets förslag rent formellt men styrelsen har fått information. Vännerna ser positivt på att museet får ansvar för designfrågorna.

- Det finns ju ett samband mellan arkitektur och design och arkitekter jobbar ofta med båda, säger föreningens ordförande arkitekt Håkan Langseth.

- Men det vore olyckligt att plocka bort arkivet, fortsätter han. Det används av forskare och i utställningsverksamheten och handlar inte enbart om ritningsförvaring. Ett museum arbetar normalt med kunskapsuppbyggnad, men om Arkitekturmuseet inte längre ska syssla med det undrar vänföreningen vem som tar över ansvaret. Och biblioteket nämns över huvud taget inte i utredningen, konstaterar Håkan Langseth.

Enligt Sveriges Arkitekter finns det inget givet samband mellan arkitektur, formgivning och design även om områdena har beröringspunkter. Det organisatoriska brådskar inte, menar förbundet. Först borde man definiera politikområdet arkitektur och stadsbyggande frikopplat från politikområdet form och design.

Under diskussionerna i Arkitekturmuseets styrelse var Katja Grillner, liksom resten av styrelsen, positiv till att utvidga museets uppdrag till att även omfatta form och design - om uppdraget även omfattade stadsplanering och landskap. Men efter att ha läst rådets rapport är hon betänksam. Hon tycker det är märkligt att avveckla arkitekturmuseet samtidigt som man formulerar en vision om ett formmuseum.

- Arkitektur, landskap och stadsbyggnad är mer komplexa och svårare att ställa ut för en allmänhet än vad form och design är och kan därför komma att förlora i konkurrensen, befarar Katja Grillner. Gränsen för verksamheten borde dras vid byggandet av rumsliga miljöer. Det kan handla om både interiöra miljöer och landskap men en gräns kan dras vid utformning av objekt.

Fredric Bedoire är inne på samma spår. Han tycker det är av ondo att koppla ihop arkitektur och samhällsplanering med form och design. Arkitektur har dels en annan skala, dels handlar den om byggteknik, organisationsfrågor och projekteringssystem med en helt annan tidsaxel.

- Jag vill se ett arkitekturmuseum som uttrycker arkitekturens egenart snarare än mosar ihop det med form och design.

Se även debatt

Text: Kerstin Persson
Research: Nina Gunne, Elisabet Näslund, Kerstin Persson