Kasperhistoria

Arkitekten listar Kasper Salin­-pristagare genom åren.

Av Nina Gunne

Hans arkitektur kallades ibland brutalistisk. Men Bengt Edman höll inte med. "Nej det är precis tvärtom", ska han ha sagt. "Där finns ett rejält handlande och ett uttryck för enkelhet, anspråkslöshet och vänlighet. Det är dess moraliska innehåll. "

Det var denna ärlighet i struktur och material som kännetecknade Bengt Edmans arkitektur. Studentbostadsområdet Vildanden i Lund, som fick 1968 års Kasper Salin-pris, ritade han i nära samarbete med Sven-Ingvar Anderson, landskapsarkitekt för utemiljön. Området prisades för den rationella produktionen, för hur upprepade huskroppar bildade intima gårdsrum och för hur de robusta materialen höll samman mark och byggnader.

Vildanden ansågs av juryn visa en väg för framtida bostadsbebyggelse. Ett storskaligt bostadsområde, med repetitiva byggnadskroppar och välstuderade planlösningar och detaljer. En tydlighet i organisation och konstruktion kännetecknade byggnaden. Materialets eget uttryck, dess struktur och färg, framhävdes i rå betong, trä och tegel.

Bengt Edman var en arkitekt av sin tid. Skolad i funktionalismen av Eskil Sundahl, Uno Åhrén och Nils Ahrbom höll han fram till sin död år 2000 fast vid många av den tidens tankar om struktur och tydlighet. Men han utvecklade också en personlig arkitektur där ärlighet kring struktur och material var det väsentliga. Han sökte något mer än vad funktionalismen kunde ge.

I ett samtal med kollegan Lennart Holm, nedskrivet i boken "Rita Hus", berättar Edman om sitt arbete. "Jag har alldeles kommit ifrån att se husens fasader som någon slags grafiska balansakter eller spänningsfält av proportionering och komposition. Nu vill jag se dem som vibrationerna av ett inre, som något som vill tränga ut i fasaden och beskriva ett inre skeende. /.../ Många dagar är man inte modig nog utan faller tillbaka på de gamla lagarna om komposition och ängslig prydlighet."

Edman beskrev också hur han alltid först analyserade en byggnads program för att hitta byggnadens "kultur" och vad man innerst inne avser med programmet. Han berättade hur han arbetade med rörelse och vila och hur han utgick från vilka människor som skulle bo och röra sig i huset.

Vildanden byggdes för studenter, men området delades tydligt i två tekniskt och gestaltningsmässigt olika delar. Femvånings­husen i tegel är byggda i vinkel och innehåller enrumslägenheter. Karaktäristiska är de bärande betongkonsoler som blir synliga i fasad. I betong och trä byggdes trevåningslängor med trerums­lägenheter för studenter med barn, familje­lägenheter. Markens lutning togs upp av terrasser utformade av Sven-Ingvar Andersson, som också stod för planteringar och markbeläggningar mellan husen.

Ännu idag bor det studenter i området men under åren har Vildandens fasader förändrats. Byggnaderna var förvanskade av ombyggnader men också ordentligt nedslitna när Stiftelsen AF Bostäder i Lund startade ett projekt för att renovera dem 2004. Aluminiumfönster hade satts in och bröstningar av trä hade täckts av plåt. Inget av detta går att åtgärda idag till en rimlig kostnad. Däremot renoveras betongfasaderna. Ursprungligen var det bara materialets egen färg som syntes. Den nya färgsättningen blir svart, vit och röd. Interiört har ingenting gjorts sedan 1966 och en total upprustning och modernisering görs.

Till en början renoveras familjelägenheterna i tvåvåningslängorna. I nästa etapp kommer flervåningshusen med tegelfasader att restaureras.