Unikabox och praliner

2:a pris SEK 150.000

Förslagsställare:
Göran Lundqvist, arkitekt MSA, civ.ing
WSP Sverige AB, Stockholm

Medarbetare:
Christer Blomqvist, arkitekt SAR/MSA
Solvej Fridell, arkitekt SAR/MSA
Ola Larsson, energikonsult
Linda Marend, arkitekt SAR/MSA
Eva Nyberg, arkitekt SIR/MSA
Ellen Persson, arkitekt SAR/MSA
Maria Pramborg, arkitekt MSA
Eva Påhlman, arkitekt FPR/MSA
Katarina Ringstedt, arkitekt SAR/MSA
Elisabet Renlund, civ.ing
Nina Sjöqvist, brandingenjör
Birger Sundström, elingenjör
Monica Wallström, arkitekt LAR/MSA
Christian Wilke, arkitekt MSA

Juryns omdöme:

Helhet och struktur

Till skillnad från många andra har denna förslagsställare vetat att nyttja de medel man disponerat med ett tydligt mål i sikte: livlighet. Genom att envetet samla all bebyggelse till avgränsade gaturum koncentreras alla rörelser i och genom området och blir synliga. Att landskapet utanför är öppet ökar kontrasten på samma sätt som växlingen mellan små och stora rum i god arkitektur.

Förslaget bygger på block bestående av gata med parkering under och trevåningshus längs ömse sidor. Blocken adderas till en stadspla n med välformade gaturum. Härigenom erhålls urbana kvaliteter mot gatan och åt andra hållet kontakt med det stora gröna utanför. Man kan associera till vildawesternstadens enkla hus/gata-situation. Trevåningshusen ger väl proportionerade gaturum med gator på de gåendes villkor. Att förlägga all parkering under hus och gata blir dock mycket kostsamt och behöver omstuderas.

Att skapa sådana upplösta kvarter i Barkarbystadens yttre del kan vara motiverat. Upplägget ger även förutsättningar för etappindelning utan att kvaliteterna försvinner. Kopplingen till den övriga Barkarbystaden är dock styvmoderligt behandlad. Ingen medvetenhet om vare sig stadsdelens grundmönster med kvarter eller busshållplatsens placering kan spåras i förslaget. I stället har man tagit till förutsättning att man arbetar på ett öppet fält med än så länge bara naturen och handelsområdet till grannar.

Det stora grönområde som skapas är helt oredovisat vad gäller användning och utformning. Förslagsställarna tycks föreställa sig att invånarna kanske småningom koloniserar och odlar upp marken längre och längre ut i ”vildmarken” utanför och mellan gatustråken.

Förslagets stadsplaneidé är stark men kopplingen till omgivande verklighet upplevs som ännu ej utförd. Lockelsen i förslaget ligger i dess vilja till ett tydligt och sinnligt gestaltat grepp om stadsrummet.

Boendet

Förslaget saknar uppgift om antal bostäder och parkeringsplatser.

Området är uppdelat i 8 olika kvarter, där vart och ett sägs ha sin egen identitet för ökad orienterbarhet. All verksamhet i äldreomsorgen planeras och utgår från ett närvårdshus. Där samverkar många aktiviteter för att stödja och underlätta att äldre kan och vill bo kvar hemma. Möjlighet finns att bo här i livets alla skeden.

Här finns inlevelserika bostadsplaner, alla tillgängliga, alla fungerande också för svaga. Här finns social interaktion och inbjudan till kollektivitet som en röd tråd från stadsplan till enskild bostad. Samtidigt avkrävs inte invånarna att engagera sig mer än vad de själva vill.

Förslaget visar att även energiförsörjning och hållbar utveckling är frågor som ligger förslagsställaren varmt om hjärtat.

Centralt där gatorna möts ligger Träffpunkten med entré till det särskilda boendet – här vidgas gaturummet och blir ett solvänt torgrum – områdets nav. Här finns äldreboendet och de aktiviteter som det förväntas generera samlade.

Det särskilda boendet visar tyvärr inte den stora omsorg som präglar de vanliga lägenhetsplanerna. Det är inte inlevelse som saknas – problemet är att inlevelsen ligger hos den unga, aktiva människan – perspektivet är vårdarens, inte den boendes.

Kan förslagsställarna förmås att ladda äldreboendet med samma koncentration som stadsplanen?