Energismarta arkitekter sökes

Nu ökar efterfrågan på energieffektiva byggnader. Det kommer att ställa högre krav även på arkitekterna, säger arkitekten och energiexperten Anders Nylander.

Av Nina Gunne

– Energieffektiva hus kommer att vara ett försäljningsargument och de arkitekter som kan svara upp mot denna nya efterfrågan kommer att ha en klar konkurrensfördel, menar Anders Nylander.

Han är arkitekt och energiexpert, och satt som sekreterare i den oljekommission som tillsattes av förra regeringen i november 2005 för att utreda hur Sverige kan göra sig mindre beroende av olja. Arbetet var en del av visionen om det gröna folkhemmet men kommissionen sattes samman av ett brett urval av ledamöter och experter. Tanken var att arbetet skulle kunna lämnas över till en ny regering oavsett partifärg.

Intresset för energifrågor har ökat den senaste tiden och efterfrågan ökar på byggnader med bra energiprestanda. Enligt Anders Nylander för att energipriset ökar och för att den allmänna kunskapen om klimatförändringar och minskande oljetillgångar ökar. Redan idag används en byggnads låga driftskostnader som försäljningsargument. NCC har gjort en undersökning som visar att det finns ett stort intresse bland kunderna för mer energisnåla byggnader, men utbudet på marknaden svarar inte mot detta idag.

– Visst finns det ett ökat intresse för energieffektivitet bland arkitekter, men det borde genomsyra hela branschen idag, anser Anders Nylander. Det är en överlevnadsfråga för oss på vår planet och det kommer att ställas högre krav på arkitekter när efterfrågan på energi­effektiva byggnader ökar. Arkitekter behöver vara en del i samhällsdebatten och i diskussionen om klimatet eftersom de har flera av verktygen för att kunna minska negativ påverkan.

Anders Nylander har intresserat sig för miljöfrågor inom byggandet sedan studierna till arkitekt på Chalmers i slutet av 1970-talet. Idag arbetar han på energikontoret i Skåne och forskar dessutom om uthålliga energisystem på Chalmers.

– Energifrågan var större bland arkitekter på 80-talet och många intressanta projekt togs fram. Sen dog frågan. Energipriset sjönk och efterfrågan på energisnålt byggande avtog. Arkitekter fokuserade istället allt mer på gestaltning.

– Men mycket kunskap gick förlorad, konstaterar Anders Nylander. Idag är det ett fåtal arkitekter som behärskar miljöteknik och det byggs alltför få hus som utnyttjar den teknik som finns för att skapa energisnåla hus. Idag bygger vi hus med sämre energiprestanda än genomsnittet för den totala byggnadsstocken. Arkitekter borde ha ett eget intresse i och känna ett ansvar för att bygga bättre än så.

– Arkitekter sitter på ett kraftfullt redskap, men det brister i kunskapen. Om arkitekter lämnar över frågan om energi till ingenjörer och installationstekniker är det ett stort misstag. Energieffektiva byggnader handlar också mycket om gestaltning och funktion.

– Det är en uppgift både för byggnadsarkitekter och planarkitekter.

Han nämner grundläggande kunskap i planering som att bygga vid kollektivtrafiknoder och att planera gång- och cykelstråk i anslutning till dessa. Liksom att bygga på platser där vi inte blir bilberoende, att placera och gruppera byggnader så att de inte är vindutsatta men där det är möjligt att utnyttja solenergi. En kubisk byggnad har liten omslutningsyta och avger minst energi. Samtidigt behöver vi utnyttja dagsljuset så att mindre elbelysning krävs och man måste kunna utforma vackra solskydd för att undvika kylbehov sommartid.

– Men att bygga tätt är inte heller någon generell lösning. De stora städerna är inte en självklar hållbar framtidslösning. Detta är en samhällsplanerarfråga. Arkitekter bör inte lämna över ansvaret på andra yrkesgrupper för hur samhället planeras. De bör istället skärpa sin kunskap och kreativt visa på möjligheterna.

I juni 2006 presenterade oljekommissionen sitt resultat.

– Oljekommissionens viktigaste budskap är att vi ska effektivisera och att vi kan utnyttja dubbelt så mycket biobränsle som vi gör idag. Vi använder 110 terrawattimmar och skulle kunna använda 220, säger Anders Nylander.

Men kommissionen uttalade sig också om byggande och boende. Med utgångspunkten att oljan ska vara avvecklad till år 2020 och ersatt med biobränsle och solenergi föreslår kommissionen bland annat att både nybyggda och ombyggda hus ska använda den bästa tekniken för att kunna kombinera energieffektivitet med attraktivt boende.

Staten och byggbranschen ska utforma incitament för att stimulera nybyggda lågenergihus och befintliga bostäder och lokaler ska energieffektiviseras. Särskild tonvikt läggs på efterkrigsårens byggnader. Byggreglerna ska skärpas vad gäller energihushållning och möjligheter för avdrag på fastighetsskatten ska knytas till byggnadens energiprestanda.

Den nya regeringen har tagit till sig oljekommissionens resultat och ska skicka ut det på remiss. Regeringen Reinfeldt har också tillsatt en kommission för hållbar utveckling och ett vetenskapligt råd för klimatfrågor. Initiativen ska utmynna i den klimatpolitiska proposition som regeringen avser att lämna 2008.

Ett led i att sänka energikostnaderna kring boendet är att den lag om energideklaration av byggnader som föreslagits sedan 2005, klubbades igenom den 1 oktober 2006. Den första februari i år kompletteras den med vissa förordningar. Fördelningen av energianvändningen mellan el, värme och olika bränslen ska framgå av deklarationen och dokumentet ska finnas synligt i byggnaden.

Men Anders Nylander hoppas på vassare åtgärder än så.

– Energideklarationen kommer av ett EU-krav, det är inget svenskt initiativ. Det är ett steg framåt, men man kunde ha använt mer offensiva glasögon och skapat ett mer konsumentinriktat system.

Själv tror han mer på verktyg för att spara energi och system som ger en direkt feedback till kunden, som exempelvis timavläsning av energianvändningen skulle kunna vara.

– Men det är bra att kraven på energideklaration kommer och att frågan blir aktuell.

Han visar siffror på att vi bygger hus med sämre energiprestanda idag än vi gjorde på 1980-talet. Ja, sämre än genomsnittet av det totala byggnadsbeståndet, där också hus från 1700-talet ingår. Nybyggda hus slukar helt enkelt mer energi än genomsnittet.

– Det är skrämmande. Det borde ligga i arkitekternas eget intresse att inte rita hus som är sämre än genomsnittet, säger han. De borde också ta mer egna initiativ. De arkitekter som kan bygga energieffektivt kommer att få en klar konkurrensfördel. Att bygga energieffektivt vid nybyggnation är förstås det enklaste, därför är det sorgligt att inte mer byggs i den riktningen.

– Energipriset har varit för lågt, anser han. Vi har också ritat mer uppglasade fasader som isolerar sämre men som också gör att husen behöver tillföras mer kyla.

Att glashus, som bostäder, kan vara energisnåla menar han är en myt.

– Glas har alltid tre-fyra gånger sämre u-värden än en vägg. Om inte solavskärmning utförs på ett bra sätt behövs dessutom kylning som förbrukar ytterligare energi.

Både tekniken och kunskapen finns för att bygga lågenerighus, menar Anders Nylander.

– Tekniken behöver inte vara komplicerad. Det handlar mest om sunda material, täta klimatskal, bra isolering och bra fönster. Man klarar till exempel av att göra relativt stora glasytor åt alla väderstreck med dagens energieffektiva fönster. Ekohus kan gestaltas som hightech likaväl som 1800-talspastischer. Självklart kan energieffektiva hus också vara arkitektoniskt intressanta. Det är viktigt att de nya ekohusen inte får yllestrumpskaraktär. Solceller och annan miljöteknik kan absolut användas i den arkitektoniska gestaltningen.

Ett exempel på detta är kontors- och parkeringshuset i Zwolle i Holland av Rudy Uytenhaak Architectbureau. Där har man byggt ett kompakt P-hus där bilarna hissas av elhissar drivna av solceller som även fått utgöra fasadmaterialet.

– Sen får vi hoppas att där också står biogasbilar och elhybrider om några år. Tekniken finns ju rdan på marknaden.

Det måste också finnas förutsättningar inritade i ett hus för att kunna leva energisnålt i det. Och det är en arkitektuppgift. Bland dagens ekohus framhäver han passivhusen i Lindås med täta klimatskal och utan värmesystem.

Han vill också uppmana arkitekter att följa upp hur deras byggnader används.

– Det är viktigt att vi använder våra byggnader som de är tänkta att användas. Det kräver en hel del inlevelse och omtanke. Därför skulle också fler arkitekter behövas inom förvaltningen.

Det är till exempel mer energisnålt att anpassa byggnaders ventilation och belysning för specifika syften än att rita generella byggnader. Ett rum som är planerat för åtta personer och som används av en kan ge fel inomhusklimat, liksom ett klassrum avsett för 15 elever där 30 elever trängs samman. Ljussättningen kan också anpassas efter situation och funktion istället för att ha en jämn generell belysning.

Den stora frågan är ändå ombyggnad av den befintliga byggnadsmassan. Där finns stora utmaningar och han nämner Solhusen i Gårdsten utanför Göteborg (arkitekt Christer Nordström) som ett föredöme.

– Ofta diskuterar man stora tekniska åtgärder när det gäller förbättring av befintliga hus. Men det är egentligen viktigare att sköta husens drift rätt och att göra små förbättringar. Med tätningslister kommer man långt.

Uppvärmning av byggnader är en fråga som engagerar honom och där saknas information till kunden anser han. Han ser information och feedback för konsumenten som viktiga redskap. Under år 2000 och 2001 reste han runt till kommuner i södra Sverige och höll "väckelsemöten" på byggföretag om energieffektivitet inom byggsektorn.

– Att byta från oljepanna till värmepump sparar pengar men inte energi i ett systemperspektiv. Av den kolenergi som tillförs ett kolkondenskraftverk blir enbart 30 procent elenergi, resten försvinner i kylande system.

Han tycker också att vi betalar för lite för resandet och att miljökostnaderna är för små. Och det gäller både gods, privatbilism och kollektivtrafik.

– Trängselskatter har gett bra resultat i till exempel London och Stockholm. Och den sundaste tanken, och mest energieffektiva, är förstås att intäkterna går tillbaka till kollektivtrafiken.

Men hur trafik genereras ser han som en viktigare fråga och som ett globalt urbaniseringsproblem.

– Det kom förslag om kvartersarbetsplatser och distansarbete redan på 1970-talet. Idag finns tekniken för det, ändå pendlar vi ännu mer idag. Istället skulle vi behöva tänka mer kreativt kring nya lösningar.

Hur mycket energi vi använder beror på en kombination av livsstil och teknik. Nu säger sig allt fler svenskar vara beredda att förändra sina vanor för att spara energi.

– Vi kan ta avstamp i boendet för en förändrad livsstil. I boendet finns enkla åtgärder som att ha rätt inomhustemperatur, att vädra måttligt, att släcka lampor och att använda lågenergilampor. Vi kan se till att vi får en effektiv drift och därefter göra tekniska ombyggnader.

– Sedan kommer det svåraste, att förädnra vår livsstil, säger Anders Nylander. Att bo på mindre yta och minska resande och konsumtion vi har vant oss vid. Men det är vår livsstil som kommer att vara nyckelfrågan för framtiden.