Rapport från stämman

Verksamhetsprogram 2007-2008

Sveriges Arkitekter har, i egenskap av intresse-, professions- och branschorganisation, en verksamhet som spänner över många områden. Grunden för förbundets verksamhet anges i principprogrammet. Det tvååriga verksamhetsprogrammet anger, inom principprogrammets ramar, hur verksamheten ska inriktas under den närmaste framtiden.

Sveriges Arkitekter lever i en omvärld som ständigt förändras och där nya händelser och utvecklingstendenser kräver förbundets engagemang och bevakning. Det innebär att nya åtaganden med kort varsel kan aktualiseras och förbundet måste kunna disponera sina resurser på ett sätt som möjliggör insatser som inte kunnat förutses. Organisationen måste vara flexibel och beredd till nya initiativ när möjlighet ges att flytta fram arkitekternas positioner, när arkitektarbetets värde och villkor behöver uppmärksammas och när möjlighet ges att lyfta fram arkitekturens och planeringens samhällsbetydelse.

Verksamhetsprogrammet är ett färdriktningsdokument för verksamheten 2007-2008.

1. OPINIONSBILDNING

Sveriges Arkitekter ska sträva efter att arkitekters delaktighet i och inflytande över byggandets och planeringens processer ökar och att förutsättningar därmed skapas för att arkitekter kan ta större ansvar i andra och utvecklade roller.

Sveriges Arkitekter ska i information och opinionsbildning rikta uppmärksamhet på hela arkitektyrkets bredd och skala - från den nära arkitekturen till det storskaliga.

Sveriges Arkitekter ska också tillhandahålla omvärlden, i form av allmänheten, samhället, brukare och kunder, såväl grundläggande som mer kvalificerad information i frågor som rör medlemmarnas ämnes- och kunskapsområden och argumentera för värdet och betydelsen av arkitektonisk kvalitet och god samhällsplanering.

Sveriges Arkitekter ska, med utgångspunkt i sin roll som arkitekternas professions-, intresse- och branschorganisation, bedriva detta arbete med stöd av en långsiktig plan för arkitekternas kommunikation och opinionsbildning. Sådant opinionsbildande arbete ska bedrivas såväl mot allmänheten som mot den professionella omvärlden.

Sveriges Arkitekter ska i detta sammanhang målmedvetet öka kontaktytorna mot samhällsinstitutioner, politiska beslutsfattare samt bygg- och anläggningssektorns övriga aktörer.

Sveriges Arkitekter ska uppmärksamma och visa på betydelsen av planerares och arkitekters kompetens i arbetet med att åstadkomma en hållbar utveckling. Inom planering, produktion, byggande och förvaltning finns en rad viktiga uppgifter för att främja en hållbar utveckling, bland annat när det gäller energieffektivisering, kretsloppstänkande och minskat transportbehov. Sveriges Arkitekter ska aktivt, och genom samverkan med planeringens och byggandets aktörer i övrigt, arbeta för lyfta fram dessa frågor i olika sammanhang.

2. UTBILDNING OCH UTVECKLINGSARBETE

Sveriges Arkitekter ska, genom engagemang i frågor om arkitekters grund- och efterutbildning samt forskning, verka för bästa möjliga förutsättningar för inhämtning, underhåll och utveckling av arkitekters kunskaper.

Sveriges Arkitekter ska, med stöd av sin utbildningspolicy, verka för att utbildningarna ska förmedla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som svarar mot de mål för arkitektens kompe­tens som beskrivs i denna policy.

Sveriges Arkitekter ska verka för att alla arkitektutbildningar ska leda till en gemensam arkitektexamen med olika inriktningar.

Sveriges Arkitekter ska bevaka effekterna av successivt införande av kandidat- och magisterexamen enligt den så kallade Bologna-modellen och i sammanhanget bevaka att hinder inte finns för de arkitektstudenter som önskar förlägga del av sin utbildning till annan arkitektskola än den de är inskrivna vid.

Sveriges Arkitekter ska långsiktigt samordna och ta initiativ till utvecklingsarbete och forskning inom medlemmarnas kunskaps- och verksamhetsområden samt stödja samverkan och utbyte mellan forskning och praktik.

Sveriges Arkitekter ska verka för att kontinuerlig kompetens-utveckling blir ett självklart inslag i alla arkitekters yrkesliv.

3. PLANERINGS- OCH BYGGPROCESSEN

Sveriges Arkitekter ska arbeta med en långsiktig utveckling och breddning av arkitekters yrkesroller samt tydliggöra arkitektkompetensens användbarhet och värde.

Sveriges Arkitekter ska beskriva och agera för planerings- och byggprocesser som styrs av ett kvalitetstänkande och som fokuserar på helhetsresultatet. Detta arbete ska omfatta processernas alla skeden; planering, upphandling, projektering, byggande och förvaltning.

Sveriges Arkitekter ska aktivt medverka i den pågående översynen av plan- och bygglagstiftningen och i diskussionen om framtida bättre byggprocesser. Särskilt viktigt blir att bevaka implementering av den nya lagstiftningen, utvecklingen av praxis samt samordningen med miljöbalken. Sveriges Arkitekter ska i detta sammanhang i direkta kontakter med myndigheter och politiska beslutsfattare samt planeringens och byggandets olika aktörer medverka till konkreta initiativ som syftar till kvalitetspräglade byggprocesser och samtidigt verka för att frågor som rör stadspolitik utvecklas till ett eget politikområde.

Sveriges Arkitekter ska stötta och uppmuntra de arkitekter som arbetar för att vidga sina marknadspositioner på ett sätt som är av strategisk betydelse för arkitektkåren i sin helhet och i det sammanhanget lyfta fram de allt fler exempel som finns på att arkitekter och arkitektföretag aktivt och medvetet söker öka sin medverkan och sitt ansvar i planerings- och byggprocessen.

Sveriges Arkitekter ska också med engagemang medverka i diskussionen om förutsättningar och villkor för det svenska bostadsbyggandet och härigenom ge arkitekternas bidrag till den bostadspolitiska debatten.

4. PROFESSIONALISERING

Sveriges Arkitekter ska arbeta för att öka medlemmarnas professionaliseringsnivå. Ett centralt redskap i detta arbete är Sveriges Arkitekters program för professionalisering. Programmet ska bidra till att stärka medlemmarna i deras yrkesroller, uppmuntra till ett ökat ansvarstagande och bidra till en vilja att ta nya positioner i planeringens och byggandets processer.

Programmet är ett led i det långsiktiga och strategiska arbete Sveriges Arkitekter ska bedriva för att öka arkitekternas inflytande i morgondagens planerings- och byggprocesser.

Sveriges Arkitekter ska under verksamhetsperioden utveckla och fördjupa det professionaliseringsprogram som startats i förbundets regi. Programmet ska vara fullt utbyggt och erbjuda tre utbildningssteg;

Ett första utbildningssteg, som vänder sig till arkitekter med några års erfarenhet och har yrkesrollen som utgångspunkt. Detta utbildningssteg förmedlar omvärldskunskap och erbjuder reflektion kring yrkesrollen.

Ett andra utbildningssteg, som vänder sig till mer erfarna arkitekter och har byggandets processer som utgångspunkt. Detta utbildningssteg har kommunikation, processutveckling, projektledning och affärsutveckling som grund.

Ett tredje, ledarskapsinriktat, utbildningssteg, som vänder sig till arkitekter i ledarroller eller på väg in i ledarroller. Detta utbildningssteg syftar till att utveckla ledarskapet i de verksamheter där arkitekter arbetar.

5. ARKITEKTARBETETS VÄRDE OCH VILLKOR

Sveriges Arkitekter ska erbjuda anställda medlemmar, medlemmar med egen verksamhet, arbetslösa medlemmar samt studentmedlemmar en intressebevakning och service, anpassad efter de behov man har i sin yrkes- eller studeranderoll och sin yrkesutövning. Sådan service och intressebevakning till olika medlemsgrupper och medlemmar ska ha sin utgångspunkt i varje medlems rätt till en kvalificerad service.

Sveriges Arkitekter ska arbeta för trygga och utvecklande anställningsförhållanden och verka för en arbetsmiljö och arbetsprocesser som ger en balans i arbetslivet.

Sveriges Arkitekter ska sträva efter en tydlig arvodes- och lönemässig uppvärdering av arkitektarbetets värde.

Sveriges Arkitekter ska verka för att arbetsmarknaden för arkitekter och planerare breddas och inom den offentliga sektorn verka för en ökad rekrytering till uppgifter inom denna sektor.

Sveriges Arkitekter ska arbeta för att det immaterialrättsliga värdet av medlemmarnas arbetsinsatser respekteras.

Sveriges Arkitekter ska genom intressebevakning, brett tjänsteutbud och aktivt rekryteringsarbete befästa sin höga representativitet med målet att 95 procent av landets yrkesverksamma arkitekter ska vara medlemmar i Sveriges Arkitekter.

6. ARKITEKTUR OCH KVALITET

Sveriges Arkitekter ska arbeta för att sprida kunskap om arkitektur och arkitekturens samhällsbetydelse.

Sveriges Arkitekter ska verka för att beslut om den byggda och anlagda miljön inte underställs kortsiktiga ekonomiska beslut och ställningstaganden.

Sveriges Arkitekter ska sprida kunskap om arkitektur och arkitektonisk kvalitet i samhället, i skolan och till allmänheten.

Sveriges Arkitekter ska fästa uppmärksamhet på samtidsarkitekturens uttryck och i dialog med byggherrar och entreprenörer lyfta fram kvalitetsfrågor och behovet av helhetstänkande.

Sveriges Arkitekter ska genom aktiv samverkan med regeringens råd för arkitektur, form och design, kommuner och offentliga upphandlare samt olika myndigheter verka för att samhället, genom en arkitekturpolitisk helhetssyn, tar ökat ansvar för kvalitetsfrågorna i planering, byggande, inredning och upphandling.

7. MARKNADS- OCH UPPHANDLINGSFRÅGOR

Sveriges Arkitekter ska, genom engagemang i marknads-, bransch och upphandlingsfrågor skapa opinion för långsiktigt sunda upphandlingsförfaranden och medverka till att utveckla affärsmöjligheterna i arkitektföretagandet.

Sveriges Arkitekter ska motverka kortsiktighet och ensidig priskonkurrens vid upphandling av arkitekttjänster.

Sveriges Arkitekter ska verka för utökade möjligheter till direktupphandling vid offentlig upphandling av arkitekttjänster och bedriva ett aktivt opinionsarbete i syfte att minska de negativa effekterna av frekvent utnyttjande av ramavtalsupphandlingar.

Sveriges Arkitekter ska arbeta för att utveckla och stödja adekvata upphandlings- och tävlingsförfaranden, anpassade till varierande krav och förutsättningar i olika projekt. Sveriges Arkitekter ska i detta sammanhang fullfölja det arbete som syftar till att etablera välfungerande former och villkor för parallella uppdrag.

Sveriges Arkitekter ska arbeta med åtgärder som är ägnade att stärka den affärsmässiga sidan av arkitektarbetet och professionalismen i arkitektarbetet.

Sveriges Arkitekter ska påverka utformningen av ett nytt ABK och eftersträva att bli part i ABK-avtalet.

Sveriges Arkitekter ska, genom utvecklingsarbete, utbildning och erfarenhetsutbyte, bidra till att skapa förutsättningar för rationaliserings- och samordningsvinster i planerings- och byggprocesser som leder till god arkitektur och planering och kommer såväl samhället som beställare och arkitekter och planerare till del.

Sveriges Arkitekter ska, genom att uppmuntra och följa forskning och publicering av kunskapsöversikter, underlätta arkitekters och arkitektföretags tekniska utvecklingsarbete.

Sveriges Arkitekter ska ta initiativ i och ansvar i de frågor som genom byggbranschens avreglering lämnats till branschen själv.

8. TÄVLINGS- OCH UPPHANDLINGSSERVICE

Sveriges Arkitekter ska erbjuda marknaden en heltäckande tävlings- och upphandlingsservice.

Sveriges Arkitekter ska eftersträva att i tävlingssammanhang ta rollen som kvalificerad samarbetspartner till tävlingsarrangören och därvidlag erbjuda tjänster omfattande programskrivning, administration av tävlingen inklusive sekreterarskap samt dokumentation av tävlingsresultatet.

Sveriges Arkitekter ska erbjuda motsvarande tjänster till de beställare som i annan form än tävlingens vill genomföra konkurrensutsatta upphandlingsprocesser syftande till hög kvalitet.

Sveriges Arkitekter ska sträva efter att etablera långsiktiga och hållbara samarbetsrelationer gällande tävlings- och upphandlingsförfaranden med de tongivande upphandlarna av arkitekttjänster.

Sveriges Arkitekter ska också, genom webbaserad information, genom utgivningen av Guide till Sveriges arkitektföretag samt genom sökregistret arkitekt.nu, ge grundläggande rådgivning till en- och fågångsbeställare.

9. STUDENTER

Sveriges Arkitekter ska, genom sin studentorganisation ArkitektStudenterna, verka för att arkitektstuderande under studietiden engagerar sig i de frågor Sveriges Arkitekter arbetar för och blir studerandemedlemmar i Sveriges Arkitekter. Vid utgången av verksamhetsperioden är målet att 80 % av de arkitektstuderande ska vara medlemmar i Sveriges Arkitekter.

Sveriges Arkitekter ska, genom ArkitektStudenterna, utveckla service och intressebevakning för studentmedlemmar och härvidlag möta behovet av mer information i arbetsmarknads- och uppdragsrelaterade frågor.

Sveriges Arkitekter ska engagera sig i grundutbildningens kvalitetsfrågor, den studiesociala situationen, praktikfrågorna, antagningsfrågor och arkitektutbildningarnas kommunikation med omvärlden.

Sveriges Arkitekter ska verka för ett långsiktigt hållbart praktiksystem för arkitektstudenter.

10. INFORMATION

Sveriges Arkitekters verksamhet ska präglas av hög tillgänglighet, en utpräglad serviceattityd samt en snabb och lättillgänglig information.

Sveriges Arkitekter ska erbjuda medlemmarna en lätt tillgänglig information i alla de frågor som ligger inom Sveriges Arkitekters ansvars- och bevakningsområde.

Sveriges Arkitekter ska målmedvetet utveckla sin webbplattform och successivt utveckla webbtjänster som underlättar medlemmarnas informations- och kunskapssökning.

Medlemstidningen Arkitekten är och ska vara marknadens ledande informations- och debattorgan i frågor om arkitekters verksamhet samt om förutsättningar och villkor för arkitektutövningen.

Tidskriften Arkitektur är och ska vara marknadens ledande dokumenterande tidskrift i frågor om planering, byggnads‑, inrednings- och landskapsarkitektur.

Inom det samlade ansvarsområdet för dessa tidningar och med beaktande av respektive uppdrag finns samtidigt utrymme för fördjupad bevakning av utvecklingsfrågor, arkitekturteori, debatt samt kritik.

Styrelse 2007-2008

Klas Brunnberg, ordförande.
Arkitekt SAR/MSA. Fojab Arkitekter i Lund.

Laila Strunke, vice ordförande. Arkitekt SAR/MSA.
Strategisk Arkitektur, Stockholm.

Fredrik Andersson.
Planeringsarkitekt FPR/MSA. Stadsarkitekt i Gislaved.

Leif Brodersen.
Arkitekt SAR/MSA. A1 Arkitekter AB / KTH, Stockholm.

Ylva Gunterberg Ädelqvist.
Arkitekt SAR/MSA. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor, Stockholm.

Olle Forsgren.
Arkitekt SAR/MSA. Stads­arkitekt i Umeå kommun.

Erik Kampmann.
Arkitektstudent KTH.

Ola Kjellander.
Arkitekt SAR/MSA. Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor.

Lotta Lehmann.
Arkitekt SAR/MSA. White Arkitekter, Stockholm.

Göran Lindberg.
Landskapsarkitekt LAR/MSA. Nivå Landskapsarkitektur, Stockholm.

Jacob Sahlqvist.
Arkitekt SIR/MSA. Wingårdhs Arkitektkontor, Göteborg.

Kersti Sandin.
Arkitekt SIR/MSA. Adj. professor HDK.

Anna Sohlberg.
Landskapsarkitekt LAR/MSA. Malmö stad.