Svar:

Maritha Lindberg svarar Håkan Åström.

Håkan Åström undrar hur en blivande pensionär påverkas av att Arkitekternas Pensionskassa bytt modell för sina prognoser av hur stor pensionsutbetalningen kan komma att se ut när han går i pension.

När det gäller höjningen av det prognostiserade pensionsbeloppet från 1999 till 2001 kan vi konstatera att vi 1999 använde en annan beräkningsmodell än den som tillämpats från och med 2001 och framåt. När vi 1999 illustrerade hur stor återbäringen skulle bli räknade vi inte med någon förräntning av återbäringskapitalet fram till pensioneringstidpunkten. Den modellen var mycket försiktig och inte särskilt realistisk.

I de beräkningar som gjorts för åren 2001 och 2002 har vi vid beräkning av återbäringsbeloppet använt prognosräntan, i Håkan Åströms fall 5,5 procent före skatt och avgifter, såväl före som efter pensioneringen. De olika beräkningsmetoderna förklarar varför en så stor skillnad uppstår. De beräkningar som ligger till grund för Åström pensionsbesked från och med 2001 och framåt har gjorts enligt vedertagna metoder och i enlighet med Arkitekternas Pensionskassas stadgar.

Oavsett vilken metod som används är det viktigt att komma ihåg att det endast är en illustration över tänkt framtida utbetalning och att illustrationen kan ändras från tid till annan beroende på framförallt det ekonomiska läget.

Så till frågan om den eventuella orättvisa som kan uppstå mellan dagens pensionärer och övriga försäkrade. Arkitekternas Pensionskassas fullmäktige beslutade våren 2004 att sänka den så kallade prognosräntan från maximalt 5,5 procent före skatt och avgifter ner till 3 procent före skatt och avgifter. Sänkningen gjordes med hänvisning till det låga ränteläget och att vi därmed räknar med en lägre framtida avkastning. I samband med beslutet uttalade fullmäktige att om möjligt tillämpa den gamla prognosräntan, som kan vara högst 5,5 procent men i många fall lägre ner till 3 procent, för att slippa sänka pågående pensionsutbetalningar.

För att se om detta var möjligt lät styrelsen Arkitekternas Pensionskassas ansvarige aktuarie (försäkringsmatematiker) utreda hur stora "subventioner" övriga försäkringstagare riskerar att få ge till dagens pensionärer. Ansvarige aktuarien kom fram till att subventionen, för det försäkringsbestånd som finns inom AP Liv, maximalt skulle bli drygt 4,3 miljoner kronor. Detta under förutsättning att avkastningen på AP Livs kapital över tiden skulle vara 3 procent. Om avkastningen blir högre minskar subventionen och upphör helt vid en avkastning om 5,5 procent. Om Arkitekternas Pensionskassa kan ge en återbäring inklusive garanterad ränta på i genomsnitt 5,5 procent kommer det som idag kan betraktas som en orättvisa att jämna ut sig över tiden även för Håkan Åström.

Vi kan nu konstatera att den som varit försäkrad i AP Liv fått en uppräkning om 5,4 procent 2005 och 6 procent 2006. Det betyder också att orättvisan mellan den som tar ut pension och den som spar till pension minskat. Rent praktiskt innebär detta att vissa försäkringstagare som tar ut pension inte får någon höjning av det beloppet som betalas ut. I Håkan Åströms fall skulle beloppet öka istället för att ligga kvar på samma nivå.

Skulle avkastningen på kapitalet bli lägre är det troliga scenariot att vi, liksom många försäkringsbolag, tvingas sänka pågående pensionsutbetalningar.

Styrelsen vill självfallet inte ha orättvisor mellan olika grupper av försäkrade och bevakar kontinuerligt att så inte blir fallet samt vidtar åtgärder om det blir nödvändigt.

Det ligger i den traditionella försäkringens natur att det från tid till annan uppstår en orättvisa mellan olika kundgrupper. En av grundtankarna med traditionellt sparande är att svängningarna på finansmarknaderna jämnas ut med återbäringsräntan. Om extrema situationer skulle uppstå finns det alltid en möjlighet att ta tillbaka eller dela ut återbäringskapital för att på det sättet återgå till ett normalläge.

Maritha Lindberg
Vd Arkitekternas Pensionskassa