Nya grepp ska rädda forskningen

Det krävs en ny strategi och fler unga för att säkra framtiden för svensk arkitekturforskning. Över hälften av dagens forskare är över 60 år.

Det konstateras i en utredning om svensk arkitekturforskning de senaste tio åren, som Formas låtit göra.

Utredarna, som studerat forskningen vid samtliga institutioner där arkitekturforskning bedrivs, pekar på åldersstrukturen som det mest akuta problemet. "Det finns väldigt få erfarna yngre forskare som kan ta över rodret", konstaterar de i sin rapport.

Utredarna efterfrågar också en övergripande strategi för forskningen. De är kritiska till att det saknas dialog mellan olika institutioner, skolor, näringsliv och finansiärer. De konstaterar att flera skolor har genomgått stora, tidskrävande omstruktureringar var och en för sig, utan samordning med varandra. "Många forskningsenheter är små, ibland bara en eller två personer", konstaterar utredarna och menar att det krävs nätverk och samarbete för att uppnå tillräckligt stora enheter.

I rapporten framgår också att det satsas mycket krut på att finansiera doktorander och det har lett till att nivån efter doktorsexamen, i internationella sammanhang kallad "post-doctoral level", är underutvecklad i Sverige. "Detta är slöseri, med kunskap och forskartalanger", konstaterar utredarna och rekommenderar att mer resurser satsas på denna nivå.

Men Formas anslag till arkitekturforskningen har minskat de senaste fem åren. I rapporten vittnar forskare om frustrationen över att gång på gång nekas finansiering. "Det är uppenbart att det finns ett glapp mellan vad Formas anser vara nyttig forskning och vad den svenska forskarkollegiet anser vara viktigt", skriver utredarna.

Inriktningen på forskningen kommenteras också i rapporten. Utredarna konstaterar att svensk arkitekturforskning ofta är socialt inriktad, mot hållbarhet, boende och arbetsmiljö och att den därför fått stort allmänt genomslag. Detta är väl värt att utveckla och bevara, skriver utredarna, men nya tider har också skapat nya förväntningar. Nationellt handlar det om att hitta nya strukturer för finansieringen. Internationellt handlar det om att utveckla nya forskningsområden och tillvägagångssätt, till exempel 'research by design', står att läsa i rapporten.

Annika Jensfelt

TRE FRÅGOR

... till Pehr Mikael Sällström, Sveriges Arkitekters forsknings- och utbildningsutskott.

Hur har ni reagerat på rapporten?

- Vi tänker uppmana regeringen att ge Formas i uppdrag att utforma en strategi för arkitekturforskningen i Sverige. Det är viktigt att följa upp det som framkommer i rapporten.

Tycker ni att utredarna ger en rättvis bild av läget?

- Jag tycker att de undervärderar den processorienterade forskning med inriktning på designteori som faktiskt finns och som har blivit allt starkare på senare år.

Vad kan en utveckling av 'research by design' innebära?

- Att man kan få bättre stöd för experimentbyggande, det vill säga mer undersökande, experimenterande arkitektuppdrag.

Annika Jensfelt