Illustratör: Gabriel Wentz.
Jobbar ni för mycket, eller?
Så lät startskottet för vad som kom att bli en engagerad diskussion bland ledamöterna vid årets stämma. Det var arkitektstudenten Andreas Nordström som ställde frågan till sina arbetande kolleger.
– Jag har precis gått ut på praktik och har fått uppfattningen att många jobbar natt och helger, precis som på skolan, säger han som förklaring till att han ville starta diskussionen.
Att man som lärande student sitter och sliter nätterna igenom tycker han kan vara förklarligt. Men att det sker också på stora etablerade arkitektkontor förvånar honom.
– Jag tror att det är ytterst ovanligt att till exempel en ingenjör på Skanska kommer till jobbet klockan nio på morgonen och går hem klockan sex på kvällen nästa dag. Är vi sämre på att planera eller tar vi bara på oss för mycket, frågar han sig.
Av stämmoledamöternas kommentarer framkommer tydligt att det finns en stor medvetenhet kring frågan. Flera vittnade om att de från utbildningen har med sig att arkitektyrket är ett kall och att vissa lärare tittade snett på dem som gick hem i normal tid. Och att det finns en sådan kultur även i arbetslivet. Men ingen som uttalade sig försvarade en sådan kultur. Många har sett kollegor gå in i väggen och den allmänna uppfattningen var att övertid är en ledarskapsfråga. Bra ledarskap är att säga åt folk att gå hem när arbetsdagen är slut.
– På vårt kontor föredrar vi att hålla den linjen. Att folk ska sitta och jobba över finns inte. Alla vi som jobbar här har barn, så det fungerar helt enkelt inte, säger arkitekt Martin Stintzing, som var en av dem som uttalade sig på stämman.
Planering och god framförhållning är nyckelorden, menar han. Att se arkitektyrket som ett kall som ska uppfylla all ens tid är inget ideal längre.
– Det blir improduktivt i längden om man missköter sitt liv. Vi ska ju hålla i åtminstone 25 år till, säger Martin Stintzing.
Han har valt att bära med sig vad han fick höra av läraren Anders Bodin när han själv gick på KTH:
– Han sa att om vi alltid sitter över tiden har vi ingen reserv att ta av när det verkligen behövs. Det var en bra kommentar att få tidigt, säger Martin Stintzing.
Men det är inte bara övertid som kan vara slitsamt. I diskussionen på stämman framhöll bland andra landskapsarkitekt Göran Lindberg den nya tekniken som en ytterligare stressfaktor i arbetslivet. Med mobiltelefoner och e-mail förväntas snabba svar, det märks om man inte svarar. Och med de nya snabba ritverktygen finns risken att tiden för mognad och granskning i projekten kapas.
– Förr fanns det en större respekt för att en ritning tar tid. Idag har man ritningar som vid första anblicken ser färdiga ut och som läggs ut på gemensamma pooler på Internet där granskningen sker successivt. I värsta fall blir det rörigt. En förstudie kan råka hamna på bygget. Det är stressande när handlingar ligger ute och används på ett felaktigt sätt, säger Göran Lindberg.
Han menar att lösningen måste vara att projekten styrs så att de olika skedena i processen ändå blir tydliga. Och det är viktigt att tydliggöra för beställare att nya streck på en ritning kan ta lång tid även om de görs på en sekund i datorn, eftersom ett enda litet streck kan få stora konsekvenser.
– Vi presenterar vårt arbete på några A3:or, det kan vara svårt för andra att ta in hur lång tid det faktiskt har tagit, poängterar Andreas Nordström, studenten som startade diskussionen om övertid.
Själv hoppas han att han i framtiden kommer att ha förmåga att säga ifrån om det blir för mycket. Men, tillägger han, och där får han medhåll av flera arbetande kolleger; om man arbetar över av egen fri vilja, bara för att det är roligt, då är det inget problem.
– Man ska ju vara glad att ha ett yrke som man trivs med, säger Andreas Nordström.
Men hur stor skillnad är det egentligen mellan att sitta över på grund av tvång och att jobba på av egen fri vilja? Enligt samtalsterapeuten Bengt Näslund är påståendet "så länge det är roligt är allt i sin ordning" en sanning med modifikation. Även så kallad positiv stress aktiverar de biologiska mekanismer i kroppen som gör oss beredda på flykt eller kamp. Hjärtfrekvensen ökar, blodtrycket stiger.
– Många, inte minst inom kreativa yrken, gör avkall på sina behov för att de tycker att arbetet är så intressant och roligt. Men även då tar det stopp någonstans och proppen går, säger Bengt Näslund.
Han vill poängtera omsorgen om oss själva. Vi ska inte prioritera bort våra grundläggande behov, det vill säga kost, motion och sömn. Precis som Martin Stintzing påpekar han det okloka i att missköta sig.
– Det gäller att som individ vara noggrann med sig själv för att få vara med en längre tid. Och som arbetsgivare ska man veta att det är mycket kompetens som i längden går till spillo om man kör på för mycket, säger han.
Bengt Näslund är utbildad i kognitiv terapi. I sina samtal brukar han råda sina patienter att, på samma sätt som de bokat tid med honom, boka tid med sig själva för att reflektera över hur veckan varit.
– Arkitekters arbetsmiljö är inte extrem på något sätt, men generellt finns en liten svårighet när det gäller kreativa yrken. Det är mycket tänk och mycket åsikter både uppifrån, från sidan och från en själv. Det mest funktionella sättet att tackla stress är att arbeta med sina tankar, känslor och handlingar, att få kontroll över sina tankar, säger han.
Att avsätta tid för reflektion behöver inte betyda att man stänger in sig i ett rum. Det kan lika väl ske på bussen eller var som helst. Och bästa medicinen för att sova gott är helt enkelt att stänga ner butiken i god tid före läggdags.
– Kroppen och hjärnan behöver ett par tre timmar för att varva ner från arbetet. Det är okej att titta på tv eller läsa en bok, det viktigaste är att man gör något som inte kräver för mycket tankekraft, säger Bengt Näslund.
|