|
Samhällsbyggnadskonsekvenser av en stor klimatförändring
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA,
Avdelning III - Samhällsbyggnad, Stockholm
Torsdag 6 april 2006.
Vi lever i en tid av klimatförändringar som kommer att få följder på många plan. När IVAs avdelning för samhällsbyggnad belyste frågorna berättade Markku Rummukainen från SMHI hur det är ställt.
Läget framgår även av direktiven till sårbarhetsutredningen vars sekreterare Tom Hedlund deltog. Utredningen tillsattes 2005 och blir klar 2007.
– Det är ett problem att vi bygger så nära vatten idag. Vi tar inte hänsyn till kommande effekter av klimatförändringen, konstaterade Tom Hedlund.
Under kvällen framkom att vi egentligen inte vet vad våra vägar tål, det saknas dokumentation. Men att hela samhället måste anpassa sig stod klart. Det behövs nytt planeringsunderlag och kommunerna måste anpassa sig till det nya klimatet. Det blir dyrt.
Jordens medeltemperatur har ökat med ungefär 0.6 grader under de senaste hundra åren. Fram till år 2100 kan temperaturen komma att öka med ytterligare mellan 1,4 och 5,8 grader. Takten beror på vad vi gör och skillnaden blir stor mellan olika regioner. Vi måste tänka om när det gäller var och hur vi bygger infrastruktur; vägar, järnvägar, byggnader, avloppssystem, telekommunikationer och mycket annat. Jordbruk, hälsa och biologisk mångfald, allt kommer att påverkas.
En positiv sida av saken, för Sveriges del, kan bli att vegetationsperioden kan bli ett par månader längre och skogen kan ge mer. Å andra sidan får vi räkna med mer regn på vintern (mindre snö eftersom det blir varmare) och torrare somrar i delar av sydöstra Sverige. Vad händer då med alla skidorter?
Risken för översvämningar ökar på hösten och minskar på våren. Östersjön väntas bli tre grader varmare och isen mindre utbredd. Ökad vattentemperatur påverkar kvaliteten på dricksvattnet och översvämningar kan förorena sjöar och vattentäkter.
Vattenståndet i världshaven väntas stiga med 0.1–0,9 meter till år 2100 jämfört med 1990 och det påverkar även Östersjön. Beräkningar vid Lunds tekniska högskola visar att 42 procent av bebyggelsen kring Skanör och Falsterbo översvämmas vid extrema högvatten.
Scenarier i regionala klimatmodelleringar visar att årsmedeltemperaturen i Sverige kommer att höjas med i genomsnitt cirka fyra grader under perioden 2071–2100 jämfört med perioden 1961–1990. Det är mer än man räknar med i prognoser för resten av världen, även om osäkerheten är stor. Men Europeiska miljöbyrån (EEA) pekar på att klimatförändringarna blir större i Europa än globalt.
De senaste åren har Sverige drabbats av översvämningar, höga vattenflöden, ras och skred i en ovanligt hög omfattning. Stormen Gudrun orsakade skador för omkring 17 miljarder kronor. Det är bara början. I framtiden blir det allt vanligare med stormar och stora regnmängder som orsakar stora problem. Att bo med sjöutsikt kan bli mindre populärt i framtiden.
Boverket, räddningsverket, lantmäteriverket, vägverket, skogsstyrelsen och SMHI är engagerade i frågorna på olika sätt. Sårbarhetsutredningen kommer med sin första rapport till hösten. Den ägnar sig främst åt översvämningsrisken och avtappningsmöjligheter när det gäller Mälaren, Hjälmaren och Vänern.
Statens Geotekniska Institut har presenterat en handlingsplan som sträcker sig fram till 2009, "På säker grund för hållbar utveckling". Den kan laddas ned på www.swedgeo.se.
Kerstin Persson
|