Mineralkoncernen LKAB går in i en ny roll och presenterar ett radikalt förslag till en helt ny stad, genom Wilhelmson Arkitekter. Och årets biennal i Venedig bjuder in Kiruna.
På den vita foldern med texten Nya Kiruna – Nordvästra alternativet, lyser en pytteliten figur i orange. Den föreställer Kiruna kyrka, i en ny omgivning vid sjön Loussavaara. Det är i den riktningen stan bör växa, anser LKAB. Uppför berget Loussavaara, på den säkra sidan om malmkroppen. Visionen vill LKAB se som en officiell kommentar till kommunens fördjupade översiktsplan. Avsikten är också att skapa en positiv debatt.
– Visionen visar att vi har en ambition att vara med i processen. Vi erbjuder kommunen att använda materialet bäst de vill. Det hoppas vi att de ska göra, säger Karl Wikström, gruvrättschef på LKAB.
Anders Wilhelmsons svar på LKABs önskemål om en självgenererande plan, så attraktiv att folk vill bosätta sig och bygga hus, är enkelt uttryckt ett deformerat rutnät.
– Planen är genererad av kvarter på 100 gånger 100 meter, i ett ohierarkiskt system. Precis som gamla Kiruna finns inget från början utpekat centrum. Referenserna omfattar naturen och flödessystem och New York, beskriver Anders Wilhelmson sin organiska rutnätsplan som ansluter sömlöst till befintliga Kiruna. Tätheten kan variera i kvarteren med nyritade och ditflyttade gamla Kirunahus.
Förslaget i populärversion delades ut på den extremt välbesökta presentationen nyligen i Kiruna Folkets hus. Presskonferensen däremot drunknade i frågor om LKABs vd Martin Niverts pensionsavtal.
Av banverkets tre förslag utgår LKABs stadsvision från det västligaste med ett underjordiskt resecentrum. LKABs prognoskarta 50 år framåt över sprickbildningarna ligger till grund. 2012 måste en ny järnväg vara igång, beslut om dragning fattas i mars 2007. Om två år är bostadsområdet Ullspiran tömt. I samma sprickzon finns vatten och avloppsledningar, ställverk och kraftledningsgator som förser samhället med el. Sametingsparlamentets byggnad har sin planerade placering i området som riskerar att spricka om 35 år.
I stadshuset (med deadline 2013–2023) vill man undvika debatt före valet. Kommunens planeringsprocess, där flera stadsnära alternativ utreds efter principen att behålla så mycket som möjligt, pågår i hård kamp med tiden. Kenneth Stålnacke kan vara den som håller i klubban den 19 december i år när planen slås fast.
– Vi måste göra allt för att inte stadsomvandlingen blir en valfråga. För att inte missnöjespartier som känner vart det blåser samlar politiska poänger. Det skulle vara galenskap om kirunaborna tvingas ta ställning till allt detta vid ett kommunalval.
Helt ovetande om stadsdramatiken har Finlands Arkitekturmuseum, som är värd för den nordiska paviljongen på Biennalen i Venedig i höst, bjudit in städerna Uleåborg, Tromsö och Kiruna. Hur bidraget exakt ska se ut är inte klart än, men en jättechans för Kiruna att synas i världen, tycker Anders Wilhelmson.
– Särskilt för ungdomar, för att få upp ögonen för Kiruna och för arkitektur. Och förstå kopplingen till världen. För det är vad som behövs inför stadsomvandlingen.
Bakgrund flytten av KirunaUnder centrala Kiruna ligger en fyra kilometer lång och cirka 100 meter bred malmkropp. Gruvbrytningen kommer att orsaka stora sprickor i centrala Kiruna och stora delar av staden måste flytta inom 30 år, enligt statsägda LKABs mätningar 2003. LKAB har skyldighet enligt minerallagen att lösa in fastigheter som påverkas av brytningen. Kommunen gick ut med pressmeddelande september 2004 om stadsflytten. Prognosen bygger på dagens brytningstakt, och på de fyndigheter som är kända idag. |
|