FutureDesignDays, "Shift"
14-15 november
Stockholmsmässan
Två olika sidor gör sig gällande i dagens svenska design. Pagrotsky och alla designföretag predikar design som den förlösande ingrediens som krävs för att överleva på en alltmer konkurrensutsatt global marknad. Så kallade konceptdesigners och andra unga arga på tvärs med de modernistiska idealen vill istället diskutera vad som är god smak och dryfta ett nytt, utvidgat designbegrepp.
FutureDesignDays två späckade föreläsningsdagar på Stockholmsmässan borde kunna sammanföra de bägge av varandra beroende strömningarna. Arrangerande FutureLabs uppfordrande tema "Shift" utlovade också en diskussion om framtida förändringar och om designens roll som utvecklingskraft. Men de unga hade knappast råd att delta. Med ett inträde på upp till 11.000 kronor per skaft blev det mest företag och etablerade som deltog, och någon debatt blev det varken i den halvfulla hörsalen eller på de olika partyn dit åhörarna sorterades iväg alltefter hur mycket deras biljetter kostat.
Jämfört med tidigare år var dock uppträdande designstjärnor, modegurus, arkitektidoler och andra betydligt mer lågmälda och eftertänksamma. Visserligen sken strålkastarna lika hårt som tidigare på den välregisserade iscensättningen när holländsk-indiske designern Satyendra Pakhalé såg händelserna i Paris' förorter som ett resultat av industrins teknikfixering och ointresse att tala om medmänsklighet. Hans kritik av en objektfixerad design fick honom att föredra ordet kreativitet, samtidigt som han vände sig från en stereotyp modernism som berövat oss symboler och en mångfald av innehåll. Japanske Naoto Fukasawa, som blir möbelmässans hedersgäst i februari, var inne på samma spår när han visade upp sina mobiltelefoner vars knappsatser kan bli till egna personliga mönster, en interaktiv design med fokus på relationen mellan föremål och användare. Med sina överraskande självklara lösningar vänder han sig emot en design som är alltför egotrippat skrikig, och efterlyser en tystare och inte så högljudd design. Årets stjärna på scenen var annars Fabio Novembre, känd för sina egensinniga inredningar i böljande mosaik. Men även han tog chansen att tala om bristen på ansvar i en värld där den ena handen inte vet vad den andra gör, och han argumenterade för antikens krav på att balansera estetik och etik.
Trots att FutureDesignDays är Sveriges i särklass mest innovativt intressanta designevent, är förpackningen förlegad. All denna skickligt orkestrerade envägskommunikation är likt ett gammalt modernistiskt designobjekt sig själv nog. Men i en tid när designen utvecklas från industrialismens perfekta men stumma objekt till interaktiva, anpassningsbara informationsgränssnitt, krävs det betydligt mer utrymme för kritisk reflektion och debatt.
Leo Gullbring
|