Den 15 oktober var det 70 år sedan Slussen i Stockholm invigdes. Slussen är som bäst på sensommaren. Särskilt under den där sensommaren som aldrig tar slut. När vardagen oundvikligen har börjat, men sommarkvällarna dröjer kvar över pendlarna vid busshållplatsen, på väg till tunnelbanan eller Saltsjöbanan. Det finns en underbar tid för möten i svenska städer. När turister från länder långtbortifrån fortfarande irrar runt i ett eget tempo med kartor och kameror, medan ett helt land tagit ett djupt andetag och vandrat in i den mörka delen av året. Ett tempomöte som är särskilt bra anpassat för en plats som Slussen. En plats som gjort olika hastigheter till sin specialitet. Nu tycks det långsamma förfallet slutligen ta den med sig ner i förgängelsen. Nästa sensommar kan rentav vara den sista.
Dan Hallemar