|
Lite i det tysta har det hänt något ganska märkvärdigt. Arkitektur, som alltid har uppmärksammats i termer av form och funktion, som alltid har beskrivits utifrån en estetisk dimension, har fått en ny, kompletterande, värdeskala.
I dag ses, i allt fler sammanhang, arkitekturen också som något som skapar värde och genererar konkurrenskraft. Hos flera av de riktigt stora svenska byggherrarna har därför arkitekturen nu även tagit plats i den affärsmässiga kalkylen. Hög kvalitet och medveten arkitektonisk satsning är helt enkelt en lönsamhetsfaktor att väga in i sin fastighetsinvestering.
I prestigeprojekten och när samhället, lokalt och nationellt, har byggt för att manifestera, har arkitekturen alltid haft sin självklara plats. Det nya är att byggherrar med ett förhållandevis brett uppdrag har börjat se på arkitektonisk satsning ur ett lönsamhetsperspektiv. Hög kvalitet, attraktivitet och användbarhet för varierande krav är idag självklara utgångspunkter för den kundtillvända byggherren.
Nu när kontorsmarknaden åter vänder uppåt sker det genom ökad efterfrågan på de mest kvalitativa objekten, de som ger attraktiva arbetsmiljöer och de som är flexibla nog att hantera nya sätt att arbete med såväl mindre som större resurser. Det är inte primärt billiga kontorslokaler som efterfrågas. Sådana finns i överflöd, medan det är brist på de mest attraktiva objekten.
Av detta lär sig självfallet marknaden något, men förändringen och insikterna sitter djupare än så. De ledande byggherrarna har idag arkitekturpolicies eller arkitekturråd som hjälper till att komma vidare i arkitektonisk satsning och medvetenhet. Några av de offentliga byggherrarna är uppmanade till detta genom regeringens arbete med arkitektur, form och design, men hos flera har arkitekturresan börjat till följd av egen, inneboende kraft. Inte sällan ser vi bakom en sådan utveckling en engagerad företagsledning med personligt intresse för arkitektur, självklart parad med en affärsmässig insikt om den lönsamhet som ligger i en medveten arkitektursatsning.
Alla dessa byggherrar är verksamma på en extremt konkurrensutsatt marknad. Ingen får förledas att tro att en arkitektursatsning i en sådan miljö kan motiveras av allmänt ädla eller samhällstillvända motiv. Arkitektur är lönsamt, ger konkurrensfördelar, höjer priset, ger en bättre långsiktig kostnadsbild. Det är vad som i grunden är drivkrafterna för ökad satsning på arkitektur. En verkställande direktör i ett konkurrensutsatt fastighetsbolag kan inte satsa på arkitektur om han (jo, det är en han) inte är övertygad om satsningens lönsamhetsfördelar. Det är enkel affärslogik.
Kan man då räkna hem värdet på en medveten arkitektursatsning? Det finns, som visas i artiklar i detta nummer av Arkitekten, ganska goda uppfattningar om att det går att beräkna arkitekturens värde när fastigheter omsätts på marknaden. Fastighetsägare hatar dessutom snabb omsättning på hyresgäster. Varje hyresgästbyte ger stora merkostnader och intäktsförluster. Att kunna erbjuda tilltalande arkitektoniska lösningar och attraktiva miljöer minska risken för sådana framtida merkostnader - och resultatet går att mäta!
Under de senaste åren har Sveriges Arkitekter arrangerat seminarier som handlat om arkitekturens värde- och tillväxtskapande betydelse och om arkitektur som vision och attraktion. Bara under denna höst arrangerar dessutom flera kommersiella kursanordnare kurser som vänder sig till fastighetssektorns aktörer och som på programmet har inslag om värdeskapande arkitektur. Något sådant har vi inte sett tidigare, så visst har något hänt.
Arkitektur som affär är något helt annat än rent kommersialiserad arkitektur. Processer där arkitekturen också uppskattas ur affärsmässig synvinkel ger tvärtom oftast mycket gott utrymme för ett seriöst och omsorgsfullt arkitektarbete i tät och nära dialog med beställaren.
Att ett affärsmässigt intresse också kan motivera satsningar på arkitektur är något som arkitekterna har all anledning att gilla. Den utveckling vi nu ser ger dig som arkitekt ytterligare argument för värdet av ett kvalificerat arkitektarbete. Så utnyttja de nya argumentationsmöjligheter som nu ges. Vinden ligger i ryggen och piskar inte, som så ofta förr, i ansiktet.
Staffan Carenholm
|