Att rita shoppingcentra är kanske det tydligaste exemplet på kommersiell arkitektur och värdeskapande arkitektur. Väl utformade shoppingmiljöer kan få oss att komma tillbaka - och att ta fram plånboken.
Kommersiell arkitektur är ett begrepp som inte alltid har haft lika gångbar klang. Men idag är det mer tillåtet att tala om kommersiella värden.
Elisabet Stuart kan presentera sig som Kommersiell Arkitekt. Hon är arkitekt och affärsområdeschef för Kommersiella Arkitekter på företaget Centrumutveckling.
- Många höjer på ögonbrynet när jag säger att jag jobbar med kommersiell arkitektur.
Hon föredrar den engelska titeln på hennes nisch: Retail Architect, som säger att man arbetar med miljöer där det förekommer kommersiell aktivitet.
- Konsumenten i centrum. Det är det första Elisabet Stuart säger när jag träffar henne på Centrumutvecklings kontor i Stockholms city.
Hon är noga med att det är de miljöer och projekt de arbetar med som är kommersiella - inte arkitekternas tjänster.
- Vår uppgift är att skapa goda miljöer för människor och vi filar på kvaliteten precis som i andra typer av uppdrag. Vi försöker få fastighetsägarna att tänka långsiktigt och inte bara se till direktavkastning. Därför är arkitekturen viktig. Gör vi bra shoppingmiljöer trivs kunden.
Hon beskriver företagets syn på kommersiell arkitektur som "Medveten gestaltning av säljande miljöer".
- En bra kommersiell design förstärker och tydliggör det kommersiella konceptet. Det ska bygga upp förväntningar och det är viktigt att de infrias av butikernas utbud och service.
Men för konsumenten är också gallerian en plats att se och synas. En mötesplats för mingel och umgänge. En inglasad gatans teater.
Så beskriver också Centrumutveckling gallerians funktion vid omdaningen av Sturegallerian i Stockholm som projekteras av White Arkitekter. Det nya konceptet är "shopping som teater" och "gallerian som scen". Skärmar av rostfria raster är ett nytt element för att snabbt kunna skapa förändringar i gallerian. Och koncepten byts ut allt snabbare. Internationellt kan gallerior byggas om vart tionde år, en tendens som börjar komma också till Sverige. Redan är konceptet i den vitt avskalade Västermalmsgallerian på Kungsholmen i Stockholm - arkitekt Studio 1.11 Arkitekter AB - på väg bort. Idag är det mer färgrika miljöer med inslag av orientalism som kommer, berättar Elisabet Stuart.
För att hålla sig up-to-date med snabba trendbyten gäller det att ligga ett steg före. Förutom besök på mässor inom nischen reser hela Centrumutveckling varje år på en större studieresa, i år till Tokyo.
Men Centrumutvecklings kunder är fastighetsägarna och för att säkerställa deras investeringar grundar sig Centrumutvecklings arbete på marknadsanalyser.
För hyresgästen är det viktigt med bra exponering och en rationell butiksplanering. Designen hänger därför tätt samman med funktionsplanering och butikslokalisering.
- Det finns ett stort brukarinflytande i våra projekt, säger Elisabet Stuart och syftar på de djupintervjuer med olika kund- och fokusgrupper som görs, den senaste för den nya gallerian som planeras vid Skatteskrapan på Södermalm.
Företagets roll varierar i olika uppdrag. Vanligtvis görs det koncept- och designritningar på det kommersiella konceptet. Dessa utgör sedan underlag för vidare projektering hos olika arkitektföretag.
I Vällingby görs hela centrum om till år 2008, efter Centrumutvecklings koncept. Det gamla centret rustas upp och får dessutom tillägg såsom ett modevaruhus och en volymhandel. Wingårdh Arkitekter har i uppdrag att rita modevaruhuset och, som Elisabet Stuart beskriver det, förpacka konceptet i sin arkitektur.
Kritiken mot externa köpcentra för att de utarmar innerstaden riktas ibland mot Centrumutveckling. Men flera av företagets uppdrag har handlat om gallerior i centrala delar av städer. Ett exempel är Storgatan i Malmö, som i år fick Malmö stads stadsbyggnadspris i kategorin ombyggnad och renovering. Det pågående uppdraget Kvarteret Storken i Alingsås är ett innerstadsprojekt där stadskärnan behöver få bättre utbud. En ny affärsgalleria med plats för ett 40-tal butiker ska stärka detaljhandeln.
1987 utvecklade Centrumutveckling däremot A6, ett externt köpcentrum i Jönköping, som till en början ledde till tuffare tider för handlarna inne i centrum.
- Men på sikt, menar Elisabet Stuart, så har konkurrensen lett till en ökad satsning för att utveckla innerstaden.
Konsumenterna har helt enkelt börjat konsumera mer. Detaljhandeln ökar kraftigt i Sverige och det finns stort intresse för svenska köpcentra bland utländska investerare.
- Handel har alltid varit motorn i stadslivet och nya köpcentra kan höja värdet på fastigheterna omkring.
I förorter kan ett köpcentrum fungera som en ny offentlig mötesplats. Så har skett i Kista Galleria där både boende och de som jobbar i området, ofta inom IT-branschen, handlar, äter och rör sig i samma område.
- Shopping skapar dynamik, möten och folkliv. Och i Kista har omgestaltningen fungerat integrerande.
Diskussionen om att "glasa in offentlig yta" i staden har ventilerats en hel del på Centrumutveckling. Elisabet Stuart tycker att den stora frågan är varför inte offentligheten tar hand om de offentliga platserna bättre. Västermalmsgallerian gjordes på initiativ av Centrumutveckling, till en början utan uppdragsgivare, eftersom man såg att en efterfrågan på fler butiker fanns på Kungsholmen. Gallerian har nu inkorporerat "lilla plattan", det underjordiska torget som låg i anslutning till tunnelbanan vid Fridhemsplan.
- Var det verkligen en fin offentlig plats att värna om, frågar Elisabet Stuart retoriskt.
Hon talar återigen om brukarinflytande och menar att de alltid arbetar tätt ihop med hyresgästerna. De är med i arbetsprocessen och 60 procent är redan föruthyrt innan investeringsbeslut tas.
Elisabet Stuart ser både större acceptans och intresse för sitt verksamhetsområde.
- Konkurrensen mellan olika köpcentrum har blivit större och då blir design och arkitektur allt viktigare konkurrensmedel. Därför har arkitekternas roll vid utformningen blivit allt viktigare. Och det är en uppgift som växer och utmanar.