Arkitekt: Ulla Antonsson, Mattias Lind.
Vinnande förslag. White arkitekter AB, Göteborg.
Ur juryns utlåtande:
is&berg visar ett förhållningssätt till berget som skiljer sig från tävlingens övriga förslag. naturumbyggnaden vänder ryggen mot berget, halvt inskjuten i rasbranten längs Norrstigens västra sida och med taket som ett stycke ’uppvikt’ mark. Juryn har under bedömningens gång funnit allt fler kvaliteter i detta förhållningssätt.
Denna placering så långt mot väster som möjligt innebär att förslaget troligen är ett av de bästa på att hantera bullret från E4, dels genom avståndet, dels genom att man mentalt lämnar trafikmiljön bakom sig. Förslagsställarens motivering till valet av placering är dock snarare att anknyta till den äldsta av de tre vägarna och att kunna exponera den glasade framsida mot E4:an, låt vara på avstånd. Under den mörka årstiden annonserar sig byggnaden som en lykta mot vägen.
Med sin placering utnyttjar is&berg också avståndet mellan parkering och byggnad för att på ett attraktivt och opretentiöst sätt närma sig Skuleberget och naturum. Man parkerar nära E4 och vänder sig sedan mot Skulebergets brant för att gå över en äng mot entrén, med berget som dramatisk fond till byggnaden. Juryn menar att en renodling av ängen skulle förstärka upplevelsen ytterligare.
naturumbyggnaden ingår i en föreslagen, mycket intressant, storskalig ”landskapsinstallation” - en axel som sträcker sig från Skulebergets topp ända ner till havet, manifesterad som en renhuggen gata genom skogen. Byggnaden ligger där axeln skär Norrstigen, Även parkeringen ligger längs axeln, som därmed blir gångförbindelse fram till naturum, en enkel stig över en äng. Den långa axeln blir troligen synlig först när man kommit upp till byggnadens entré, kanske som en överraskning när man lämnar naturum och då upptäcker att man kan skymta det hav som platsen och berget rest sig ur.
Man närmar sig alltså byggnaden med synfältet uppfyllt av berget, men när man har kommit in i byggnaden är det istället de andra av Höga Kustens kännetecken, ängsoch skogslandskapet, man har utanför den uppglasade frontfasaden, en utsikt som inte stjäl uppmärksamheten från utställningarna. Bergets monumentalitet finns där ändå, som en lockande skymt när man tittar upp längs den interna trappa som leder från entrén upp till taket och vidare mot stigen till bergets topp. Juryn frågar sig om inte effekten skulle bli ännu större om även trappan ingick i den stora axeln, istället för att som nu avvika något från den.
Byggnaden kan beskrivas som en enkel avlång låda, genom vars tak vissa inre rum skjuter upp som fyra prismor (flyttblock enligt förslagsställaren) av olika form och höjd. Halvt inskjuten i bergfoten blir byggnaden en integrerad del av landskapet. Gestaltningen är lågmäld men ändå skulpturalt uttrycksfull, besökaren uppfattar omedelbart att detta inte är vilket hus som helst.
Den långa axeln, gestaltningen av närmiljön som lyfter fram och förstärker platsen kvaliteter och naturum-byggnaden som en integrerad del av naturen skapar tillsammans en helhet som fint uttrycker naturums idé - en port in i och vidare ut i naturen, i samspel med berget, havet, landskapet.
Den enkla formen på byggnaden ger goda möjligheter att skapa enkla och rediga planlösningar, möjligheter som förslagsställaren har utnyttjat väl. En enda entré, restaurangen till vänster, naturum till höger, kapprum och toaletter mitt emellan - enkelt, redigt och lätt att hitta. naturumdelen utgörs i princip av ett enda stort rektangulärt rum med öppen planlösning. Verksamheter som kräver avskildhet eller mörker har fått egna, fristående ”rum i rummet” som exteriört manifesterar sig i de höga prismorna. Resultatet blir mångsidigt användbara utställningsutrymmen där besökaren kan gå runt utan att behöva hamna i återvändsgränder.
|