Spara med mer projektering

Rita mer inte mindre, om budgeten ska kapas. Det rådet ger Metro Arkitekter i Malmö. I Bunkeflostrand har de ritat en låg- och mellan­stadieskola som har blivit kostnadseffektiv - trots en hög grad av specialritade detaljer. Nyckeln är en annorlunda process.

Av Tomas Lauri

Nästan alltid kommer arkitekturen i kläm när kostnader ska pressas, menar Alexander Lenre Simittchiev på Metro.

- Vi vill lyfta fram arkitekten som kostnadssparare. Många byggare lanserar prefabsystem som hindrar det platsspecifika och unika. Men det gäller att bygga platsspecifikt med skräddarsydda prefabkomponeter, säger han.

Det är en mycket varm dag i Malmö. Luften står stilla. Det är en idealisk dag att ta sig ner till villamattan i Bunkeflostrand och känna havet fläkta. Där ligger Ängsdals skola, som är inspirerad av Reggio Emilia-pedagogik.

Den påminner om en radhuslänga, eftersom varje klassrum har egen uteplats.

Dess sektion är dramatisk. På taket vakar lanterniner över landskapet och pressar ner dagsljus. Materialen är urbana. Fasaden är uppglasad eller täckt med korrugerad blank plåt.

Det är därför ingen skola som avviker från områdets lågmälda tegelvillabebyggelse. Skalan är anpassad.

Mycket av uttrycket ligger i detaljerna, som den finurliga rundningen som enar tak och väggar, fönsterpartiernas rytmiska komposition eller de högt satta inomhusfönsterna som sprider lanterninernas ljus.

- Hela idén bygger på att göra så mycket arkitektur som möjligt för så lite pengar som möjligt, säger Alexander Lenre Simittchiev.

Skolan är ett lågkostnadsprojekt. Med en slutsumma på 13.000 kr/kvm (BTA) är det en billig svensk skola, i paritet med ett typhus.

Den är ett resultat av effektiv projektering - av att rita mer detaljerat tidigt och revidera mindre i slutskedet.

- Vi började med att slå fast en gemensam målformulering och inledde tidigt en dialog med konsulter. När vi skred till verket var allt redan förankrat, säger Alexander Lenre Simittchiev.

Betecknande är att han beskriver planen till skolan som en struktur. En öppen och tillåtande struktur, modifierbar.

Logistiskt är strukturen klar och redig. I mitten löper en långsträckt korridor - eller gata. På ena sidan radar klassrummen upp sig, på andra gemensamma utrymmen, som det stora rörelserummet, slöjd och kök. Undantaget är det stora mediateket som ligger inklämt mellan klassrummen i mitten av skolan.

Också tektoniskt är strukturen enkel: ett allmängiltigt rutnät av bärande pelare. Det är ingen svårighet för rummen att byta plats.

Till strukturen har Metro parallellt ritat ett kartotek av lösta och exakta detaljer, som fungerar på flera olika ställen.

- Struktur och detaljer är beroende av varandra. Mycket av processen har handlat om att kunna röra sig fritt mellan olika skalor, att slippa rita i en skala i taget, som ofta blir fallet i en vanlig process, påpekar Alexander Lerne Simittchiev.

Kan det inte vara svårt att våga rita mycket tidigt i ett projekt - ofta är det ytterst osäkert hur ett projekt ska utvecklas?

- Det gäller att göra rätt saker. Som vi har arbetat har planen och huset inte varit låst. Det har hela tiden funnits en möjlighet att justera saker. Det som har varit annorlunda är att vi inte har behövt rita nytt för det. Vi har kunnat återanvända lösningar, säger Håkan Forss, som jobbat med skolan på Metro arkitekter.

Målet har varit att kapa byggtiden, att minimera all spilltid, i projektet. Ett led i det har varit att undvika lösningar som krånglar till det. Byggnaden har fungerat som hangar under tillkomsten. Först göts grunden, sedan kom stålpelarna på plats. Därefter monterades taket, så att arbetsplatsen blev klimatskyddad. Majoriteten av ytterväggarna är förtillverkade glaspartier, som kom till bygget färdiga att montera.

- Processen innebar att alla grävde ner sina fördomar. Vi hade en så gott som daglig dialog med byggarna, konstaterar Håkan Forss.