Enkelriktat står det. Och enkelriktat är det. Platsen vid Henning Larsens nya opera i Köpenhamn är så kantig, knivskuren och konsekvent att jag blir mörkrädd i det skarpa vårljuset. Till och med skuggorna går att skära sig på. Vad man ska göra innanför de skarpa linjerna är oklart. Några vilsna turister, som jag, går med digitalkameror och försöker få in hela operan i displayen. På andra sidan ligger Amalienborg. En av Europas vackraste rokoko-platser. Här på den här sidan ligger något som får Heden i Göteborg att kännas intim. Belysningspållarna försöker gömma sig bakom sig själva, de konstiga små staketen mot gräset står i givakt som enfaldiga tennsoldater. HC Andersen fyller tvåhundra år i år. Det är dags att danska arkitekter börjar läsa andra sagor än Henning Larsen- och Bang och Olufsensagor för sina arkitektbarn. De kan börja med att titta åt vänster när de åker över bron, där Turning torso faktiskt gör sitt bästa för att titta sig själv i nacken. Det är ett komiskt och befriande sceneri.
Dan Hallemar