|
Den 5 april träffades ett nytt löneavtal mellan AkademikerAlliansen (AA) och Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Arkitekter och de 19 andra Saco-förbunden i AA har under senvåren och hösten fört förhandlingar med Sveriges Kommuner och Landsting och under hand kommit överens om vissa förbättringar jämfört med nuvarande avtal. Den 5 april träffades ett nytt avtal där våra tidigare muntliga överenskommelser preciserats i en Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor, HÖK 05. Samtidigt upphör det gamla avtalet från 2001 att gälla.
De viktigaste förändringarna är:
Den förhandlingsmodell där lönen fastställs efter samtal mellan chef och medarbetare, det s k "Huvudspåret", finns sedan tidigare i det primärkommunala avtalet. I och med HÖK 05 förändras modellen på så sätt att, efter avslutade dialoger mellan chef och medarbetare, ska en avstämning göras mellan det lokala facket och arbetsgivaren innan resultatet fastställs. Avstämningen är inte avsedd att vara en förhandling, men det är önskvärt att nå samsyn i så många delar som möjligt. Viktigt är att resultatet stämmer i förhållande till vad som sagts i den inledande överläggningen.
Avsikten med avtalet är att skapa valmöjligheter för medlemmarna när det gäller förhandlingsmodell. På de arbetsplatser där man vill bli företrädd av ett ombud skall man ha den möjligheten, och där man vill diskutera sin lön direkt med chefen skall man kunna göra det. Med 2005 års nyheter har det också blivit möjligt att lokalt komma överens om att tillämpa olika förhandlingsmodeller i olika delar av kommunen/landstinget. På landstingssidan finns den möjligheten på vissa håll redan i lokala avtal, och en del primärkommuner har också tillåtit det i praktiken, men från och med 2005 finns det ett avtalsmässigt stöd för att komma överens om detta.
Det nya löneavtalet öppnar alltså en del nya möjligheter. Tänk efter hur de skall utnyttjas i 2005 års löneöversyn.
Christer Fritzell
Det är designår i vårt Sverige. Gott och väl. Sveriges Arkitekters akademi för fysisk planering vill därför slå ett slag för stadens designfrågor. Stadens silhuetter, vattenfronter, siktlinjer, landmärken, noder och entréer; stadsrummens form, möblering, belysning, grönska och golv. Allt bidrar till trivsel och rika upplevelser i människors vardag, men det kan vara lätt att inte se staden för bara hus, parker och infrastruktur.
Städernas urbana kvalitéer blir en allt viktigare konkurrensfaktor för kommunerna. Allmänhetens engagemang för den egna närmiljön är välbelagt, men ett mer kvalificerat samtal kring hela stadens design mellan arkitekterna, kommunledningen och allmänheten är förvånande ovanligt. Vi skulle därför vilja veta vad medlemmarna i Sveriges Arkitekter gör för att väcka allmänhetens intresse för dessa frågor.
Vi vet att många medlemmar i Sveriges Arkitekter är engagerade i att lyfta dessa frågor i den offentliga debatten, gentemot kommunerna eller på annat sätt. Akademin för fysisk planering kommer därför under året att samla exempel på det goda samtalet om stadens design på www.arkitekt.se/akademi/planering.
Den som har tips och idéer om hur allmänheten kan engageras för stadens design är välkommen att kontakta akademins sekreterare Pehr Mikael Sällström per e-post på pm.sallstrom@... (skicka meddelande)
Sveriges Arkitekters akademi
för fysisk planering
Erland Ullstad, ordförande
Patrik Jansson, vice ordf
I mars ordnade SAGDA (Sveriges Arkitekter Gävle Dala) en sammankomst för att ge medlemmar och andra intresserade möjligheten att få veta mera om arbetet som pågår med det framtida bostadsområdet Alderholmen. Det var gestaltningsansvarig i projektet, Bengt Anefall arkitekt SAR/MSA, som berättade om hur Gävle kommun arbetat. Framförallt presenterade han de två arkitekturtävlingar som arrangerats dels av Gävle kommun, dels av Gavlegårdarna AB. Åsa Ehn och Kristina Erstedt, landskapsarkitekter LAR/MSA från Temagruppen i Uppsala gav sedan en mer ingående presentation av sitt vinnande bidrag för Alderholmens allmänna ytor.
Efter en frågestund gick de som ville från Förvaltningshuset vidare till Fängelsemuseet och Café Lätting för vidare diskussion kring arkitektur och gemensamma erfarenheter. Under kvällen deltog drygt 35 personer. Att träffas och prata med kollegor om aktuella projekt är viktigt och SAGDA planerar att anordna fler kvällar som denna.
Emma Nordebo arkitekt LAR/MSA
Lagen om offentlig upphandling ses över för närvarande. Den sittande upphandlingsutredningen har nyligen lämnat ett omfattande betänkande som rör hur nya EU-direktiv ska implementeras i den svenska lagstiftningen. Bland annat föreslås en helt ny reglering av ramavtalsupphandlingarna, vilket med sannolikhet kommer att ställa större krav på affärsmässig hantering av tilldelningsbeslut inom ramavtalen. Utrymmet för formlöst avrop enligt vad många offentliga upphandlare idag tillämpar kommer att minskas.
Det tycker vi är utmärkt och kommer också att framföra när Sveriges Arkitekter före sommaren kommer att yttra sig över förslaget.
Utredningen kommer nu närmast att utreda om det nya upphandlingsförfarandet ”konkurrenspräglad dialog” ska införas i svensk rätt. Även frågan om elektroniska auktioner ska utredas. I dessa delar ska utredningen lämna förslag senast den 1 juni 2005.
Nu har också utredningen fått tilläggsdirektiv av regeringen. Tilläggsdirektiven rör bland annat vissa delar av överprövningsreglerna i 7 kap LOU, framför allt tidsfrister för överklagande av upphandlingar. Den frågan är förstås intressant, men av ännu större intresse är de direktiv som utredningen nu fått när det gäller översynen av reglerna för upphandlingar under tröskelvärdena, alltså sådana upphandlingar som inte styrs av EU-direktiv. Dessa regler finns i 6 kap LOU och omfattar i praktiken säkert 95 % av alla offentliga upphandlingar av arkitekttjänster. Regelverket i kap 6 är därför av förstahandsintresse för Sveriges Arkitekter.
Det som nu ska utredas är om det ska införas en i lagen angiven gräns för direktupphandling. Vid föregående större översyn av LOU föreslog den dåvarande upphandlingskommittén en gräns om sju basbelopp. Regeringen sänkte till fem basbelopp i sin proposition till riksdagen, som dock sade ifrån och gav regeringen bakläxa i denna del. Därmed har vi kvar nuvarande regler som innebär att varje upphandlande myndighet själv får tolka och fastställa vad som är rimlig beloppsgräns för ”lågt värde”. Detta har lett till en tillämpning där ytterst få offentliga upphandlare vågat fastställa rimliga gränser för kvalificerad tjänsteupphandling. Nästan inga kvalificerade kunskapstjänster har kunnat direktupphandlas utan man har istället, för att slippa konkurrensutsättning i småupphandlingar, satt det mesta på ramavtal, där allt fokus blivit på timpriser. En mycket olycklig utveckling.
Sveriges Arkitekter kommer starkt att argumentera för införande av vettiga beloppsgränser för kvalificerad tjänsteupphandling av typ arkitekttjänster.
En annan sak som ska utredas är möjligheten att ställa miljökrav och sociala krav i samband med offentlig upphandling. Detta är högst omdiskuterade frågor. Det finns en stark tendens att ladda in fler och fler allmänna krav i villkor och förfrågningsunderlag när det gäller offentlig upphandling. Vissa är förstås rimliga och ur ett hållbarhetsperspektiv rätt så självklara, men någonstans går förstås en gräns för vad man ska kunna kräva av en leverantör av en vara eller en tjänst. Detta blir nu en delikat fråga för utredningen. Det politiska trycket är hårt och inte minst olika miljöorganisationer ligger på, medan de offentliga upphandlarna värjer sig. En svår avvägning onekligen.
Om denna fråga är laddad så är frågan om man ska kunna ställa krav på kollektivavtal hos leverantören en ännu hetare potatis. Även den frågan, om än indirekt, ska utredningen nu titta på. Inte minst konflikten kring det lettiska företag som hade kontrakt på skolbygget i Vaxholm har återigen lyft fram dessa frågor i ljuset. Flera liknande fall är under uppsegling och vi kan vara rätt så säkra på att detta bara är en början. Här kommer utredningen att sättas på prov, även om avgörandet i dessa frågor så småningom blir politiskt.
Utredningen har året på sig att leverera svar på dessa intressanta frågor.
Staffan Carenholm
Sveriges Arkitekter har fått ett bidrag från europeiska socialfondens Växtkraft Mål 3 och AMS för att analysera arkitektbranschens kompetensutvecklingsbehov i Stockholmsområdet. Satsningen är en del av förbundets professionaliseringsprogram och syftar till att utveckla programmet. Sammanlagt 44 företag – arkitekt-, inredningsarkitekt- och landskapsarkitektkontor – med totalt 337 anställda kommer att delta i analysen. Analysarbetet ska leda till en gemensam branschanalys och en handlingsplan för deltagarnas kompetensutveckling. Arbetet inleddes den 18 april med ett seminarium om arkitektbranschens omvärldsbild och analysmetodiken för de deltagande företagens utbildningsansvariga.
Analysarbetet ska vara färdigt i oktober i år och leds av Sveriges Arkitekter. Meningen är att analysen ska peka ut vilka satsningar på kompetensutveckling som ger de största strukturella effekterna för hela arkitektbranschens position på marknaden. Det är europeiska socialfonden intresserade av att stödja, med riktade bidrag för kompetensutveckling till de deltagande företagen. Bidraget förmedlas av Svenska ESF-rådet på länsstyrelsen i Stockholm.
Analysprojektet ger Sveriges Arkitekter en unik möjlighet att genom samtal och intervjuer med närmare fem procent av våra yrkesverksamma medlemmar få en aktualiserad bild av medlemmarnas behov av kompetensutveckling så att kommande satsningar på vidareutbildning, som till exempel steg 2 i professionaliseringsprogrammet, kan optimeras. I analysen kommer särskilt IT-användning, hållbar arbetsmiljö, jämställdhet, affärsmässighet och generationsväxling att diskuteras med deltagarna. Det blir mycket spännande att se om förbundets kunskap om medlemmarnas vardag stämmer och om inte annat är det värdefullt att få våra gissningar sakligt underbyggda. Arkitektkåren står idag inför, eller har helt nyligen genomgått, avgörande förändringar på alla dessa områden.
Pehr Mikael Sällström
Projektledare
Sveriges Arkitekters styrelse har fastställt bemanningen i akademier, utskott och arbetsgrupper. Här presenteras akademierna. Utskott och arbetsgrupper, se www.arkitekt.se.
Akademin för arkitektur
Charlie Gullström (ordf)
Helena Hambraeus
Christer Malmström
Thomas Hellquist
Mats Egelius
Erik Kampmann
Akademin för landskapsarkitektur
Johan Paju (ordf)
Mattias Nordström
Bengt Andrén
Johanna Jarmeus
Ulrika Runblom
Thomas Andersson
Per Andersson
Nina Lopez
Akademin för inredningsarkitektur
Per Reinholtz (ordf)
Lena Björklund
Claes Kock
Jon Sundeman
Jennifer Lindstedt
Akademin för fysisk planering
Erland Ullstad (ordf)
Patrik Jansson
Inger Sundström
Peter J Lindroos
Carl-Gustaf Hagander
Johan Bergkvist
Ebba Ohlén
Johanna Wulff
|