Fotograf: Annika Jensfelt.
- Du behöver bara se dig omkring så förstår du varför Island behöver en egen arkitektutbildning.
Det säger Halldór Gíslason, dekan för institutionen för arkitektur och design vid Islands konsthögskola. I vår går den första årskullen arkitektstudenter ut från den treåriga kandidatutbildningen som han startade för lika många år sedan. Innan den kom till skaffade alla isländska arkitekter sin utbildning utomlands, i Danmark, Italien, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Holland, USA.
- Jag menar inte att allt ska se likadant ut, men vi behöver någon slags gemensam kultur på Island, säger Halldór Gíslason.
Han påpekar att det också är stimulerande för de yrkesverksamma arkitekterna att det finns en utbildning i landet.
- Cirka 40 isländska arkitekter undervisar idag på utbildningen. Det är en betydande stor del av alla arkitekter på Island, säger Halldór Gíslason.
På Island finns cirka 300 arkitekter. Den nya utbildningen tar in tolv studenter per år. Arkitektstudenterna delar lokaler med bildkonstnärer, grafiker, modedesigners och industridesigners på Islands konsthögskola mitt i Reykjavik. Arkitektutbildningen räknas således till de konstnärliga utbildningarna och får statligt bidrag därefter.
- Vi fick kämpa för vår budget. Men undervisningen för arkitekter är liknande den för designers, så budgeten baseras på det, säger Halldór Gíslason.
Den statliga tilldelningen per arkitektstudent är en miljon isländska kronor per år. Dessutom betalar studenterna en avgift på 200.000 isländska kronor om året. Det betyder att det finns drygt 150.000 svenska kronor per student och år att spendera. Men laptopdatorerna som alla studenter på skolan har betalar de själva.
- Jag säger till studenterna att de ska gå hem till sina föräldrar och säga att de måste ha en laptop, berättar Halldór Gíslason.
På Island är arkitektur konst, i alla fall åtnjuter arkitektur samma upphovsrättsliga skydd som konstverk. Mot den bakgrunden verkar det naturligt att det är just på konsthögskolan man startat den nya arkitektutbildningen. Men enligt Halldór Gíslason har det ingen avgörande betydelse vilket lärosäte utbildningen tillhör. Det är ekonomin som är det viktiga, anser han. Och att det är arkitekter som håller i undervisningen.
- Arkitekter, inte ingenjörer eller konstnärer, ska undervisa arkitekter. Så länge vi arkitekter får vara i fred i våra ritsalar klarar vi oss bra, säger Halldór Gíslason.
Samtidigt betonar han vikten av att arkitektutbildningen inte isolerar sig. Han talar sig varm för samarbetsprojekt med ingenjörs- och handelsstudenterna i Reykjavik, där lärare från alla inblandade utbildningar är med.
- De här projekten får väldigt höga betyg från studenterna, säger han.
Skolan har också haft samarbetsprojekt med exempelvis dagstidningen Morgunbladid och har utformat flera av produkterna i nationalmuseets souvenirshop.
Kombinationen samarbete och att få vara ifred med arkitekturen är således Halldór Gíslasons recept för att förbereda studenterna för yrkeslivet. Ledarskap är också viktigt, tillägger han. När studenterna ska grupparbeta får de aldrig bestämma själva vilka de ska jobba med. Lärarna bestämmer grupperna. På så vis ska studenterna förberedas för det verkliga livet, då man aldrig kan räkna med att få välja sina arbetskamrater.
- Vi måste utbilda starka arkitekter. En stark arkitekt är en bra teamworker och en bra ledare med ett uppdrag, säger Halldór Gíslason.
Arkitektens eller designerns uppdrag är enligt Halldór Gíslason att vara en länk mellan marknaden och samhället. Han har formulerat tio punkter, ett manifest för utbildningen, där han bland annat skriver att "Världen är norm, inte vi själva", "Arbetet måsta vara progressivt, med ambition som drivkraft", "Att vara designer är en livsstil, inte bara ett jobb".
Första dagen på utbildningen får studenterna ett A4-blad med de tio punkterna.
- Jag uppmanar dem att sätta upp det på kylskåpet hemma, säger Halldór Gíslason.
Sina idéer har han diskuterat mycket med sina vänner och kollegor vid de andra arkitektskolorna i Norden, däribland Staffan Henriksson vid KTH och Abelardo Gonzales vid LTH. Han har också hämtat intryck och kunskap från England, där han både studerat och undervisat vid Portsmouths arkitektskola.
- Men vi har inte hittat på utbildningen själva. Vi följer EU-direktivet, påpekar Halldór Gíslason.
Trots ambitionen om en ny utbildning, som ska ge isländska arkitekter en egen kultur, är han mycket nöjd när han bekräftar den bekanta stämning som finns på skolan. De stökiga ritsalarna, till exempel.
- Kaoset främjar kreativiteten. Det ser ut som vilken arkitektskola som helst ute i Europa, säger han.