Av Annika Jensfelt
EFEM arkitektkontors lågenergiradhus i Lindås utanför Göteborg, de så kallade "husen utan värmesystem" eller "passivhusen", har varit i drift i tre år. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, har nyligen avlagt rapport med goda omdömen och husen får, enligt en undersökning av Energisystem vid Linköpings universitet, klart godkänt av de boende. Nu har Hans Eek fått i uppdrag av Energimyndigheten att initiera nya projekt med samma system runt om i landet.
- Det finns ingen anledning att inte bygga så här, säger Hans Eek.
Systemet för att spara energi är helt enkelt mer isolering, fönster med lågt värmegenomgångstal, lufttäthet och värmeväxlare för ventlilation. Värmen kommer från människorna som vistas i bostäderna och från hushållsmaskiner, belysning och andra apparater. Dessutom finns ett värmebatteri på 900 watt som kan hjälpa till att värma tilluften om man vill ha varmare än 20 grader. Varmvattnet är till hälften uppvärmt med hjälp av solfångare.
Enligt SP:s mätningar, som pågått i två år, klarar sig de 20 radhusen i Lindås i snitt på 68 kWh per år och kvadratmeter i köpt energi. Det är mindre än hälften av vad ett konventionellt, nybyggt småhus använder, enligt Svein H Ruud på SP. I en artikel i VVS-tidningen konstaterar han vidare att det redan idag borde vara lönsamt för fler att bygga enligt Lindåsmodellen, tack vare enkel, befintlig teknik och de sänkta driftskostnaderna.
Att inte fler gör det tror Hans Eek enbart beror på att byggbranschen är konservativ. Och att husen kräver hög kvalitet i byggandet. I ett hus utan värmesystem blir det än viktigare att det inte förekommer fukt i konstruktionen och principen bygger på att husen görs helt täta.
- Det är inte så lätt att åstadkomma om det slarvas. Det gäller att alla i projektet jobbar mot samma mål. Tätskiktet får till exempel inte bli som ett såll efter att elektrikern har dragit kablarna, säger Hans Eek.
De boende kan dock spika upp sina tavlor utan att det blir katastrof.
- Husen tål en total otäthet på en handflatas storlek. Det är ungefär tusen spikhål, säger Hans Eek.
Även ventilationen måste vara välprojekterad. Lindåshusen har extra stora kanaler för att hålla låg ljudnivå, 25 decibel. Annars betonar Hans Eek att systemet med värmeväxlare bygger på enkel teknik och de boende behöver inte vara några medvetna energientusiaster. Det räcker med att de byter pollenfilter för tilluften en gång per år och att de inte vädrar fullt korsdrag när det är iskallt ute.
Enligt den boendeundersökning som gjorts vid Linköpings universitet framgår också att de flesta trivs och är nöjda med sitt boende. Särskilt med den friska inomhusluften. Alla hade noterat att det förekom temperaturförändringar i bostaden, men de flesta upplevde inte det som något problem. Många hade dock haft problem med ventilationsaggregatets styrautomatik och några klagade på den termiska komforten i badrummet på övervåningen och några över kalla golv på bottenvåningen.
De som varit bortresta i ett par veckor kunde också konstatera att det är kallt det första dygnet när man kommer hem.
- Generellt kan man säga att för en barnfamilj i en mittenlägenhet, eller en pensionär som är hemma mycket och använder hushållsapparaterna är det inga problem att hålla inomhustemperaturen på vintern. Bor man två stycken i en gavellägenhet och är borta mycket är det svårare, säger sociologen Charlotta Isaksson som deltagit i Energigruppens undersökning.
Några boende har också införskaffat egna elradiatorer som de använt när det varit riktigt kallt eller för att hålla en generellt högre inomhustemperatur än 20 grader. Det är detta som, tillsammans med det faktum att alla vitvaror och maskiner inte håller lägsta möjliga energiåtgångsnivå, gör att målsättningen 5.400 kWh inköpt energi per lägenhet överskridits. Mitthusen köper in i genomsnitt 7.845 kWh och gavelhusen 8.929 kWh per år.
- Det går att få ner energiförbrukningen ytterligare, konstaterar Hans Eek.
Han menar att Lindåssystemet går att använda i alla slags bostadshus och även i kontorshus. Han jämför med Tyskland, där det idag finns över 7.000 bostäder som är byggda enligt samma princip som Lindåshusen. I Sverige finns bara, förutom Hans Eeks 20 radhus, ett trettiotal nyinflyttade bostäder i Glumslöv utanför Landskrona, ritade av arkitekt Werner Stroltz.
Men Hans Eek, som jobbat med "passivhusen" sedan 1970-talet, börjar ana ett genomslag. Boverket ser bland annat över reglerna för att det inte ska straffa sig ekonomiskt att bygga hus med tjocka väggar på grund av att man förlorar uthyrbar yta. Och Hans Eeks egna uppdrag åt energimyndigheten har redan gett resultat. Nu är det på gång hus utan värmesystem på flera håll i landet. Tolv lägenheter i Kungsbacka, 30 i Viskafors, ett höghus i Karlstad och så kanske i Täby.
- Man kan anpassa precis vilket hus som helst. Om fem-sex år tror jag att alla nya hus är byggda enligt passivhusprincipen, säger Hans Eek.