Finansdepartementet
103 33 Stockholm
Stockholm 2004-12-21
Sveriges Arkitekter får härmed lämna yttrande över rubricerade promemoria.
Frågan om införande av ett byggentreprenadavdrag aktualiserades av Byggkommissionen i betänkandet ”Skärpning gubbar” (SOU 2002:115). I betänkandet föreslogs ett entreprenadavdrag som kunde tolkas så att det avsåg även planerings-, projekterings- och rådgivningstjänster.
Sveriges Arkitekter kritiserade i sitt yttrande över Skärpning gubbar förslaget om entreprenadavdrag vad avser konsultbranschen. I sitt yttrande framhöll Sveriges Arkitekter följande:
Inte heller utgör utnyttjandet av svart arbetskraft något mer påtagligt problem i arkitektbranschen än i andra delar av samhällslivet. Tvärtom framstår såväl intresse som utrymme för anlitande av svart arbetskraft som obefintligt i arkitektbranschen. Det är helt enkelt ett icke-problem.
Det är mot denna bakgrund uppseendeväckande att Byggkommissionen föreslår att reglerna om obligatoriskt entreprenadavdrag och entreprenadkonton även ska omfatta ”ritning och projektering”, d v s renodlat arkitekt – och konsultarbete vid sidan av det fysiska byggnads- och anläggningsarbetet. Byggkommissionen har här gjort sig skyldig till en allvarlig missbedömning. Förslaget måste omgående korrigeras och kan under inga omständigheter tillåtas bli gällande rätt.
De förutsättningar som skapar utrymme för anlitande av svart arbetskraft, de långa entreprenadkedjorna, existerar inte inom arkitektområdet. Kommissionen har i detta avseende inte analyserat de skilda branschstrukturerna tillräckligt. Det handlar om väsensskilda branscher. Det är ett allvarligt misstag att klumpa samman dessa.
Obligatoriskt entreprenadavdrag kan vara motiverat för att komma till rätta med skattemoralen inom produktionsledet, men förslaget saknar varje tillstymmelse av relevans för den verksamhet som renodlade arkitekt- och konsultföretag bedriver. Att pådyvla en i dessa avseenden skötsam bransch regler som motiveras av fusk inom en helt annan sektor saknar, enligt förbundets förmenande, all rimlighet.
Verksamhet som ”ritning och projektering” bör under inga omständigheter omfattas av de föreslagna reglerna om obligatoriskt entreprenadavdrag.”
I den nu aktuella departementspromemorian föreslås att arkitekt- och byggkonsultverksamhet i huvudsak undantas från de tilltänkta reglerna om byggentreprenadavdrag. Detta motiveras på följande sätt:
”Arkitekt- och Byggkonsultverksamhet kan inte sägas karakteriseras på samma sätt som branschen i övrigt av de långa entreprenörskedjor som underlättar användandet av svart arbetskraft. Det har av branschföreträdare gjorts gällande att arkitekt- och byggkonsultverksamheten inte präglas av problem med svart arbetskraft. Det förefaller därför för närvarande lämpligt att låta dessa verksamheter endast delvis omfattas av det föreslagna systemet. Närmare bestämt föreslås att projekterings- och arkitektverksamhet skall omfattas av byggentreprenadavdrag om dessa verksamheter ingår i ett uppdrag som i övrigt innebär byggverksamhet”.
Förslaget innebär att arkitekt- och byggkonsultverksamhet till alla största delen undantas från det föreslagna systemet med byggentreprenadavdrag. Detta är korrekt, enligt Sveriges Arkitekters uppfattning.
Samtidigt innebär förslaget att arkitekt- och byggkonsulttjänster som ingår i ett uppdrag som i övrigt innebär byggverksamhet kommer att omfattas av systemet. I allt väsentligt handlar detta om entreprenadformen totalentreprenad där entreprenören, förutom byggverksamheten, även tar ansvar för och levererar erforderliga projekteringstjänster.
Att arkitekt- och konsulttjänster som utgör biprestation i en byggentreprenad skall omfattas av systemet med byggentreprenadavdrag motiveras inte i särskild ordning i departementspromemorian. Den underförstådda anledningen tycks dock vara att det anses vara administrativt svårhanterligt att separera dessa tjänster från huvudtjänsten, byggproduktionen.
Detta framstår som en avsevärd svaghet med förslaget. Själva syftet med den tilltänkta lagstiftningen är ju att motverka svartarbete och undandragande av skatt vid bygg- och anläggningsverksamhet. Sådan förekommer bevisligen i byggproduktionen, som alltmer har kommit att präglas av långa entreprenörkedjor.
Inte i något sammanhang har påståtts, än mindre bevisats, att svartarbete och undandragande av skatt, utgör ett särskilt problem i arkitekt- och byggkonsultbranschen. Ändå drabbas nu, åtminstone delvis, denna bransch oförskyllt av att ”svepet” riktas mot byggsektorn.
Det förtjänar att understrykas att arkitekt- och byggkonsultsektorn utgör en annan bransch än entreprenadbranschen. Arkitekt- och byggkonsultverksamhet är produktion av intellektuella tjänster medan entreprenadbranschen tillhandahåller fysisk byggnadsverksamhet. Inom arkitekt- och byggkonsultverksamhet sker inte det anlitande i flera led av andra företag som har kommit att bli karakteristiskt för entreprenadbranschen. Inom arkitekt- och byggkonsultverksamhet finns helt enkelt inte de förutsättningar som är för handen inom entreprenadverksamhet och som i denna bransch utgör jordmån för anlitande av svart arbetskraft. Det rör sig om i detta sammanhang väsensskilda branscher.
Att arkitekt- och byggkonsultbranschen, om än bara delvis, ska drabbas av inskränkande regler på grund av missförhållanden i en helt annan bransch, är svåraccepterat. Mot denna bakgrund bör en lagstiftning om byggentreprenadavdrag i första hand helt och hållet exkludera arkitekt- och byggkonsultverksamhet av det enkla skälet att denna bransch inte rymmer de missförhållanden den tilltänkta lagstiftningen är tänkt att komma tillrätta med.
Vad som ovan sagts gäller även det föreslagna regelverket om omvänd skattskyldighet (moms).
Som framgått av ovanstående anser Sveriges Arkitekter att ett byggentreprenad-avdrag inte bör omfatta arkitekt- och byggkonsultbranschen. Om det behövs införas ett sådant system i byggentreprenadbranschen är en helt annan fråga. Såvida inte entreprenadföretagen själva kan komma till rätta med problemen är det uppenbart att någon form av nytt regelverk behövs.
I detta sammanhang bör dock påpekas vilka branscheffekter ett eventuellt bygg-entreprenadavdrag kan få. Byggkommissionen har pekat på maktkoncentrationen i entreprenadledet. De stora företagen i branschen kan utan påtagliga problem hantera ett entreprenadavdrag. Svårare blir det för mindre företag eftersom de både har sämre likviditet och mindre resurser att hantera den ytterligare administration som förslaget leder till. Risken för en förstärkning av redan stark maktkoncentration bör beaktas vid införande av nya regelverk för företagens uppträdande.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det naturligtvis högst angeläget att komma tillrätta med svartarbete och skatteundanhållande. Samtidigt måste, ur samma samhällsekonomiska perspektiv, övervägas vilka nya, och omfattande, administrationskostnader förslaget om obligatoriskt byggentreprenadavdrag för med sig, såväl för skattemyndigheten som för företagen.
Sveriges Arkitekter
Staffan Carenholm
Förbundsdirektör
Sveriges Arkitekter är intresseorganisation för landets arkitekter, inrednings-arkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter. Förbundet har 9500 medlemmar, anställda i privat och offentlig tjänst samt verksamma som egna företagare. Sveriges Arkitekter organiserar ca 95 % av de i landet verksamma arkitekterna.
|