”Landskapsarkitektur i Oslo under 75 år” var temat då NLA inbjöd till jubileum för att fira sina 75 år. Under två dagar promenerade en stor grupp deltagare runt Oslo och fick i såväl teoretisk såväl som konkret fysisk bemärkelse ta del av några glimrande exempel på huvudstadens offentliga rum, grundligt förevisade och kommenterade genom regelrätta föredrag. Sittandes på sponsrade friluftspallar under dito paraplyer (när vädret så krävde) fick vi erfara att professorerna från landskapsutbildningen i Ås även behärskar scenframställning som pedagogisk metod i en ambitiös dramatisering av konflikten mellan Gustav Vigeland och stadens företrädare inför anläggandet av Vigelandparken på 30-talet.
Därefter följde en exposé över projekt från olika tidsepoker som avslutades med en surrealistisk färd i kanot genom kulvertsystemen under Oslo Sentralstasjon... och en surrealistisk ankomst, ackompanjerad av en högbröstad operasopran i den sumpiga åkanten, till framtidens landskapsarkitektur – Oslo Operahus, Snøhetta AS, som en symbol för en framtidsvision om sammansmältningen av arkitektur och landskap.
Söndagens möte med det nordiska rådet visade på ett gott klimat i de olika förbunden. Danska landskapsarkitektorganisationen, DL, redovisade ett mycket gott resultat av att ha kopierat den svenska LAR-Support, och 20 % av föreningens inkomster täcks nu av sponsorpengar. Finska föreningen, MARK, redovisar ett omfattande arbete med öppna tävlingar och en analys av kårens lönestatistik som visat att landskapsarkitekter tjänar något mer än arkitekter. Den lilla isländska föreningen FILA rapporterar att man i år har välkomnat de första utexaminerade studenterna från den tre år gamla landskapsutbildningen, och att man ansöker om medlemskap i den europeiska organisationen EFLA, något som är ett stort beslut för en liten organisation. Värdlandet Norges förbund NLA redovisar ett gott arbete med årets jubileum och den därtill hörande utställningen om norsk landskapsarkitektur som skall turnera runt i Europa och ev. även omvandlas till pappersformat i form av en broschyr.
Såsom förra året diskuterades det behovet av ett starkare utbyte av information och erfarenheter inom Norden, och danska Landskab konkretiserade frågan genom att inbjuda de nordiska föreningarnas internationella representanter att ta aktiv del i dess redaktionella råd som träffas fyra gånger om året. Förhoppningen är att tidningen på detta sätt skall bli en bredare representant för skandinavisk landskapsarkitektur.
I de internationella frågorna enades vi om att försöka arbeta för en sammanslagning av EFLA med IFLA Central Region, utan att EFLA:s arbete hämmas av den strikta byråkratin inom IFLA. Därav följer att man måste arbeta för att IFLA accepterar att överta den mycket väl fungerande administrationen i EFLA, till exempel dess kontor i Bryssel och den levande hemsidan. IFLA:s företrädare Jeppe Aagard Andersen efterlyste ett större engagemang och arbetsinsatser i de internationella organisationerna, och poängterade att så många delegater som möjligt måste försöka deltaga i de möten som ordnas för att sedan kunna bli valbara i styrelserna. Norden har en traditionellt mycket stor och stark ställning i dessa organisationer, och denna ställning hotas nu av det faktum att man inte anser sig ha råd att skicka fler än två delegater per år.
Årets nordiska råd blev en effektiv och öppenhjärtig tillställning mycket tack vare NLA:s nytillsatta ordförande, Ingrid Haugaland, vars rättframma ifrågasättande ställde frågorna på sin spets och drev fram en konkretion i många punkter.
Johanna Jarméus
|