Kungarna av Kungsan

Stockholms stadspark Kungsträdgården omhändertas av evenemangsbolaget Kungsträdgården Park och Evenemang, ”Vi tycker att det är lite bedrövligt”, säger stadsträdgårdsmästaren Margareta Jonsson. ”Det är för mycket evenemang och för lite park.”

Av Dan Hallemar

Klart Stockholm skulle ha en folkpark. Folkparksrörelsen hade dragit fram med framgång över landet i fartvinden från folkhemmet. Vid Stockholms 700-årsjubileum 1953 blev Kungsträdgården den folkpark som staden saknade. Ett bolag bildades för att ta hand om evenemangen: AB Stockholmspropaganda. Uppdraget var att sätta Stockholm på kartan. AB Stockholmspropaganda är numera ändrat till Kungsträdgården Park och Evenemang. Bolaget ägs av Stockholms Handelskammare, ”en obunden näringslivsorganisation för alla företag, i alla storlekar i Stockholms län”. I Kungsträdgården Park och Evenemang styrelse sitter två kommunpolitiker och resten är representanter från Handelskammaren (bland dem Anitra Steen som har kontor intill parken), Grand Hotel, Stockholmsmässan, Stockholm visitors board. Besluten om vilka evenemang som ska hållas i parken fattas i praktiken av bolagets VD Tord Tannenberg. Styrelsen kan utvärdera i efterhand. Man har till exempel sagt att man inte vill ha tivolin i parken. Men annars varierar evenemangen från golf med biltema till Electric Banana Band på scenen som bolaget äger.

Stockholms stad äger marken i Kungsträdgården, men Kungsträdgården Park och Evenemang har fått i uppdrag att som Tord Tannenberg uttrycker det ”fungera som mötesplats och vardagsrum och ha ett brett utbud”. För det upplåter staden parken till bolaget. Bolaget betalar inte en krona för det.

– Vi är ett public service-företag, säger Tord Tannenberg.

I bolagets policydokument står att ”verksamhetens mål är att skapa de kommersiella intäkter som krävs för att över året producera ett brett utbud av rekreation, avkoppling, underhållning”. Kungsträdgården är den enda öppna offentliga plats i Stockholm som Stockholms stad inte bestämmer över. Det är ett unikt avtal skrivet i en annan tid för att marknadsföra Stockholm. I vår tid tycks det nästan märkligt naivt. I avtalet står det att staden ”utan ersättning” upplåter delar av Kungsträdgården. Samt att ”bolaget ska samråda med staden om verksamhetens inriktning och planering”. Det senare är det lite si och så med. Ibland har man samråd, ibland inte. Det råder också en oenighet om bolagets lever upp till sin policy att ta stor hänsyn till ”Kungsträdgårdens funktion som stadspark”.

– Vi tycker att det är lite bedrövligt, vi känner att vi inte rår över verksamheten. Det är för mycket evenemang och för lite park, säger stadsträdgårdsmästaren Margareta Jonsson.

Kungsträdgården sköts om och är byggd av skattemedel och det faktum att Kungsträdgården Park och Evenemang inte betalar en krona för att använda parken gör naturligtvis att det blir ännu viktigare att man respekterar anläggningen.

En tydlig bild av vad Kungsträdgården skulle kunna vara om det var den stadspark kan vänta sig i en huvudstad får man kring Karl XII. Den lilla södra delen omfattas inte av avtalet med Park och Evenemang. Där under almarna råder en helt annan offentlighet.

Arkitekten har försökt nå stadsbyggnadsborgarrådet Py Börjesson för en kommentar men utan framgång.