PBL-kommittén får uppskov

Den statliga PBL-utredningen blir inte klar till årsskiftet. Arbetet är mer omfattande än beräknat och nu har kommittén begärt förlängd tid.

- Vårt uppdrag är gigantiskt och vi har fått in oerhört mycket synpunkter, förklarade PBL-kommitténs ordförande Lars Eric Ericsson i ett anförande vid Boverkets Plan- och byggdagar i Karlskrona.

PBL-utredningen skulle vara klar den 31 december i år. Men kommittén har begärt och fått regeringens muntliga löfte om uppskov till den den 30 juni 2005, som också är slutdatum för Miljöbalksutredningen.

Kommittén har redan kommit med två delbetänkanden (se faktaruta). Nu ska man ta ställning till ett antal frågor om besvärsrätten och översiktplanerna: Vilka grupper ska kunna överklaga och i vilken utsträckning? Var drar man gränsen mellan enskilda och allmänna intressen? Ska organisationer, till exempel barn- eller handikapporganisationer, ha rätt att besvära sig över en plan? Ska HO få besvärsrätt? Och, när det gäller översiktsplanerna, ska kommunerna bli bättre på att i ÖP signalera vad man vill med mark och vatten, så att detaljplanerna kan bli enklare?

- Tendensen är att detaljplanerna är för detaljrika eller för gamla och att kommunerna använder begreppet "mindre avvikelse" även för stora avvikelser. Det är naturligtvis helt fel att använda mindre avvikelse för att komma ifrån en detaljrik detaljplan, säger Lars Eric Ericsson.

PBL-kommittén ska i slutänden av sitt uppdrag leverera konkreta förslag på ändringar i lagen.

- Men det finns inget behov av att ta fram en helt ny PBL. De flesta gillar huvuddragen i nuvarande lagstiftning, säger Lars Eric Ericsson.

PBL-kommittén

tillsattes år 2003 med uppdrag att se över plan- och bygglagen. Hittills har man kommit med två delbetänkanden.

Det första gäller anpassning av lagen till EU-direktiven. Kommittén anser att gällande PBL lever upp till EU-direktiven och att anpassningen kan ske genom några små tillägg i Miljöbalken.

Det andra gäller instansordningen. Där vill man komma till rätta med att en bygglovssökande kan få motstridiga besked beroende på om ärendet prövas mot PBL eller Miljöbalken. Kommittén föreslår att dagens fem miljödomstolar ska bli kombinerade plan- och miljödomstolar, vilket på sikt ska göra de båda lagarna mer samkörda.