|
En gemensam examen för alla utbildningarna. Det föreslår Sveriges Arkitekter i sin utbildningspolicy, som presenteras i dagarna. Förslaget innebär bland annat att de fysiska planerarna i framtiden kan komma att få kalla sig planeringsarkitekter.
Den gemensamma examensbenämning som Sveriges Arkitekter föreslår lyder: ”arkitektexamen med inriktning mot byggnadskonst” för byggnadsarkitekter, ”med inriktning mot fysisk planering” för planeringsarkitekter och så vidare. ”En gemensam arkitektexamen ökar möjligheten för arkitekturstudenter att röra sig mellan olika inriktningar och ändå erhålla en arkitektexamen”, skriver man bland annat.
Landskapsarkitektutbildningen har varit på väg att förlora sin yrkesexamen i den så kallade Bolognaprocessen. Utbildningsdepartementet har föreslagit att landskapsarkitektutbildningen ska leda till en generell examen bestående av en kandidatexamen på tre år och en masterexamen på två år, en modell som idag tillämpas vid inrednings- och planeringsutbildningarna. Sveriges Arkitekters utbildningspolicy är ett motdrag till förslaget eftersom man anser att förslaget skulle innebära en urholkning av yrkesidentiteten.
– Styrkan i det här policydokumentet är den gemensamma paketeringen. Det gör att vi kan behålla vår yrkesexamen, säger Tiina Sarap, prefekt på landskapsarkitektutbildningen på SLU Alnarp och även styrelseledamot i Sveriges Arkitekter.
Hon anser att en följd av att en yrkesexamen bibehålls, är att det blir lättare att koppla utbildningen till professionen och därmed få in fler som är professionellt verksamma i undervisningen.
– Arkitektutbildningens vetenskapliga grund, som vi enligt en generell examen ska vila på, härrör också från den kunskapsutveckling som sker i professionen. Jag har sett hur vi får färre och färre yrkesverksamma på utbildningarna och det finns alla skäl att bryta den trenden, säger Tiina Sarap.
Det mest provocerande i policyn tror Tiina Sarap är att man får radera sin nuvarande examensbenämning. Landskapsarkitektexamen till exempel blir arkitektexamen med inriktning på landskapsarkitektur.
Ombedd att hitta något negativt i policyn, ser hon omvärldsanalysen som inleder den som alltför byggprocessorienterad. Många landskapsarkitekter arbetar i statlig eller kommunal tjänst där de inte alltid kommer i kontakt med byggprocessen.
– Det som kan hända är att man tar avstånd från en bra policy för att man inte känner igen sig i omvärldsbeskrivningen. Det vore synd, säger Tiina Sarap.
Nu ska Sveriges Arkitekters utbildningspolicy ut till skolorna, men också till politiker på svensk och europeisk nivå och andra intressenter. Det här är en början på en kampanj som vill tolka det befintliga arkitektdirektivet på ett sätt som säkrar en gemensam professionsidentitet.
– Vår tolkning av arkitektdirektivet visar att det kan ligga som grund för instiftandet av en gemensam examen. Det är utgångspunkten för den diskussion vi nu initierar med utbildningsdepartementet, högskoleverket och utbildningarna, säger Pehr Mikael Sällström på Sveriges Arkitekter.
Fotnot: Utbildningspolicyn finns i sin helhet på www.arkitekt.se
|