Remissyttrande över Högre utbildning i utveckling, Ds2004:2, från Utbildningsdepartementet, Projektgruppen för översyn av vissa examensfrågor i högskolan
Stockholm 04.06.04
Sveriges Arkitekter yttrar sig härmed över projektgruppens slutrapport. Frågan har betydelse för hur arkitektkompetensen utvecklas i samhället och för arkitektutbildningarnas kvalitet och utveckling. Sveriges Arkitekter är intresseorganisation för arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och fysiska planerare och har drygt 9000 medlemmar, eller omkring 95% av de verksamma inom dessa yrken. Sveriges Arkitekter har därför särskild anledning att engagera sig i frågor som rör de nuvarande utbildningarna i arkitektur, landskapsarkitektur, inredningsarkitektur och fysisk planering. Sammanfattningsvis här kallade arkitektutbildningarna.
Projektgruppens uppdrag är att se över vissa examensfrågor. Mer specifikt handlar det om förutsättningarna för att införa en ny nivåindelning i hela det svenska utbildningssystemet i enlighet med Bolognaprocessen. Projektgruppen föreslår att denna nivåindelning kallas grundläggande och avancerad och leder till en kandidat- respektive masterexamen.
Sammanfattningsvis anser Sveriges Arkitekter:
Att indelningen i grundläggande och avancerad nivå ger en positiv ökad flexibilitet, men att ingen av arkitektutbildningarna ska etappindelas annat än frivilligt och skall vara sammanhållna 5 år.
Att en ökad integration av forskarutbildningen med de övriga nivåerna är positivt, men att forskarutbildningen inte skall förkortas.
Att Landskapsarkitektexamen absolut skall behållas.
Att yrkesexamen är ett bra sätt att kvalitetssäkra arkitektutbildningarnas identitet och nivå och att den internationella utvecklingen talar för fler arkitektexamina, inte färre.
Att regeringen med tanke på arkitektkompetensens avgörande samhällsbetydelse bör utreda möjligheten att tillskapa en ny generell arkitektexamen för alla arkitektutbildningarna.
Att begreppet ämne bör ersättas med begreppet kunskap i examensförordningen eftersom det bättre speglar yrkesutbildningarnas kunskapsformer.
I det följande kommenteras projektgruppens förslag i slutrapporten kapitel för kapitel.
Sveriges Arkitekter stöder projektgruppens mål att öka de studerandes möjlighet till rörlighet såväl nationellt som internationellt både under och efter studierna.
Sveriges Arkitekter stöder projektgruppens slutsats att föreslå införandet av tre examensnivåer, och ytterligare integrera forskarutbildningen med grundutbildningen.
Sveriges Arkitekter har tagit del av SOU 2004:27 En Ny Doktorsutbildning där den senare frågan ges en grundlig belysning och förbundet har givit en utförligare kommentar av detta inom ramen för SACO:s remissutlåtande.
Sveriges Arkitekter ser ingen anledning att kommentera konsekvensanalyser och förslag till övergångsbestämmelser.
Sveriges Arkitekter ställer sig bakom Bolognaprocessens prioriterade delmål och ser inga problem ur yrkets perspektiv med att införa ECTS poängsystem.
Sveriges Arkitekter anser att alla arkitektutbildningar skall vara 5-åriga för att ge en tillräcklig kompetens för yrkesverksamhet. Det har också pedagogiskt stor betydelse att arkitektutbildningarna bedrivs som sammanhållna utbildningar och att studierna inte splittras.
Projektgruppen diskuterar olika konsekvenser av krav på etappindelning och kommer fram till att inte föreslå obligatorisk etappindelning för utbildningar som leder fram till yrkesexamen på avancerad nivå. Sveriges Arkitekter menar att detta bör gälla för alla arkitektutbildningar. En uppdelning i kandidat- och magisterexamen av de arkitektutbildningar som inte leder till en yrkesexamen leder till ökad otydlighet kring dessa utbildningars identitet och försvårar det pedagogiska arbetet.
Sveriges Arkitekter ser trots detta en del fördelar med förslaget att indela samtliga kurser inom den nuvarande grundläggande högskoleutbildningen i grundnivå och avancerad nivå.
Framförallt för att:
Tillämpningen av denna examensordning bör dock vara frivillig vid alla arkitektutbildningarna och förutsätter följande:
Att tillträdeskrav för antagande till avancerad nivå för erhållande av magisterexamen omfattar grundläggande yrkeskunskaper.
Att grundläggande och avancerad nivå ses som en helhet.
Att det räcker att kräva fullgjorda kursfordringar för övergång mellan grundläggande och avancerad nivå.
Sveriges Arkitekter stöder också projektgruppens förslag att avancerad nivå ska krävas för antagande till forskarutbildningsnivån, under förutsättning att den avancerade nivån blir 2 årig.
Sveriges Arkitekter ser det som tveksamt att doktorsutbildning i arkitektur bara skulle ges på 3 år, så som föreslås i SOU 2004:27, med tanke på att arkitektutbildningarna redan idag är 4,5 år yrkesförberedande och att forskarutbildning till doktor idag utgörs av 4 år. Förslaget skulle innebära en förkortning av arkitekternas nuvarande forskarutbildning från 8,5 till 8 år förutsatt att Arkitektexamen respektive Magister Fysisk planering blir 5-åriga och att de definieras som både yrkes- och forskningsförberedande. Om så inte sker innebär det en ytterligare förkortning av forskarutbildningarna vid KTH, LTH, CTH och BTH.
Sveriges Arkitekter anser att de kriterier som ställts upp för utfärdande av yrkesexamen är alltför snäva och gör att yrken med en tydlig professionell identitet i de flesta europeiska länder som Landskapsarkitekt, Inredningsarkitekt och Fysisk planerare inte kan ges en yrkesexamen.
Sveriges Arkitekter delar inte projektgruppens bedömning att yrkesidentiteten som Landskapsarkitekt inte skulle äventyras om förslaget att avskaffa Landskapsarkitektexamen genomförs och motsätter sig bestämt detta. Sveriges Arkitekter menar tvärtom att yrkesexamina dessutom bör tillskapas för Inredningsarkitekter och Fysiska planerare. (not 1)
De principer för att en yrkesexamen ska vara motiverad som anges av projektgruppen är att:
- Yrket är reglerat i svensk lagstiftning
- Yrket är reglerat på EU- nivå
- Yrket är reglerat i en majoritet av EU- och EES- länderna
Enligt dessa principer är det bara Arkitektexamen som kan får vara kvar. Landskapsarkitektexamen tas bort. Utbildningarna till inredningsarkitekt och fysisk planerare kommer inte ifråga. Detta innebär att kravet på uttagande av kandidatexamen för att söka till avancerad nivå som gäller för den generella examensordningen, även skall gälla för dessa arkitektutbildningar. Detta försvårar dessa utbildningars sammanhållning och identitet.
För att förebygga en sådan otydlighet har Sveriges Arkitekter påbörjat ett arbete med att definiera mål för de utbildningar som leder till yrkesverksamhet som arkitekt, landskapsarkitekt, inredningsarkitekt och planeringsarkitekt (fysisk planerare) (not 2). Detta arbete tar stöd i Arkitektdirektivet och det arbete för ömsesidigt erkännande av examina som pågår inom de europeiska yrkesorganisationerna för Inredningsarkitekter (ECIA = European Council of Interior Architects) och Landskapsarkitekter (EFLA = European Foundation of Landscape Architects). Arbetet inom dessa europeiska yrkesorganisationer syftar till att Inredningsarkitekterna respektive Landskapsarkitekterna ska få en gemensam kompetensplattform i enlighet med det förslag till ”gemensamma plattformar” som hör till det nya Kvalifikationsdirektivet för fri rörlighet för tjänster inom EU som är under utarbetande. En sådan plattform skulle ge dessa yrken samma ställning som de yrken som idag regleras av de s.k. sektorsdirektiven. Arkitektdirektivet är ett av dessa.
För fysiska planerare finns inte något motsvarande multilateralt samarbete eller europeiskt organisationsinitiativ. I Sverige har av tradition planerande arkitekter utbildats på arkitektutbildningarna och inom ramen för Arkitektdirektivet. Utbildningen till fysisk planerare vid BTH har dock hamnat utanför Arkitektdirektivet. Sveriges Arkitekter menar att på sikt är det möjligt att utbildningen till fysisk planerare vid BTH kan inordnas under Arkitektdirektivet.
I det föreslagna Kvalifikationsdirektivet kommer all reglering för ömsesidigt erkännande av examina och andra kvalifikationsbevis att ske inom ramen för detta enda direktiv, både de nuvarande sektorsdirektiven och de generella direktiven. Sveriges Arkitekter menar att denna möjlighet att tillskapa gemensamma plattformar enligt det kommande Kvalifikationsdirektivet borde tas med bland projektgruppens principer för utfärdande av Yrkesexamen eftersom den innebär en reglering motsvarande dagens sektorsdirektiv av dessa yrken på EU nivå. Landskapsarkitekternas europeiska organisation EFLA har kommit mycket långt i detta arbete och kommer troligen vara bland de första att ansöka om en egen s.k. plattform. Sveriges Arkitekter anser att landskapsarkitektyrket därmed kommer att vara reglerat på EU nivå. Denna högst sannolika utveckling har projektgruppen inte tagit ställning till.
I det föreslagna Kvalifikationsdirektivet framgår också att det kan komma att omfatta en regel som innebär att tillfälliga tjänster kan tillhandahållas utan restriktioner om utbildningen är reglerad i ursprungslandet, även om yrket i sig inte är reglerat. (Artikel 5) Detta har särskilt stor betydelse för arkitekterna eftersom deras tjänster ofta är av tillfällig karaktär och mer sällan består i en fast etablering av affärsverksamhet i det nya landet. En svensk yrkesexamen är en reglering av utbildningen som kan användas som grund för att hävda rätten till tillfälligt yrkesutövande. Avskaffandet av Landskapsarkitektexamen skulle innebära ett ökat hinder för landskapsarkitekterna att tillhandahålla tillfälliga tjänster inom EU. Även detta bör beaktas av projektgruppen.
Sveriges Arkitekter anser också att eftersom projektgruppen uppenbarligen har vägt in yrkesidentitetens sårbarhet i sitt övervägande att avskaffa Landskapsarkitektexamen, så borde även principer för denna bedömning ha presenterats.
Sveriges Arkitekter anser att det finns goda skäl för samhället att stärka
arkitektyrkenas professionalism med hänvisning till arkitekturens avgörande betydelse för samhället. Denna betydelse kommer inte minst till uttryck i de lagstadgade samhällskraven på effektiv resursanvändning, tillgänglighet, säkerhet och hälsa m.fl., liksom krav på demokratiska beslutsprocesser vad gäller den fysiska miljön och dess resurser och medborgarnas tillgång till hälsosamma, funktionella och rekreativa livsmiljöer. Arkitektonisk kvalitet är ett allmänintresse och samhällets stöd för värnandet av arkitekternas kompetens har därför stor betydelse för yrkets ställning och möjligheter att hävda detta allmänintresse.
Arkitekturens samhällsbetydelse har också lyfts fram i Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design Framtidsformer (prop 1997/98:117) och där dras slutsatsen att ”arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling” vilket innebär att kvaliteten på arkitektutbildningarna är av särskild betydelse.
Sveriges Arkitekter anser att utbildningsdepartementet bör ta ett tydligare och mer långsiktigt ansvar för alla arkitektyrkenas utbildningar genom att införa en generell yrkesexamen för arkitekter, ”Arkitektexamen”, där den specifika inriktningen framgår av examensbeviset på samma sätt som föreslås gälla för den generella masterexamen. Tänkbara inriktningar skulle kunna vara arkitektur, landskapsarkitektur, inredningsarkitektur och planering, men fler skulle på ett enkelt sätt kunna tillkomma efterhand på de olika utbildningsinstitutionernas initiativ. Detta menar Sveriges Arkitekter skulle kunna genomföras med stöd i Arkitektdirektivet, som hävdar en bred och ansvarstagande arkitektroll i samhället, liksom Sveriges ambitioner att värna byggandets kvalitet i den breda mening som avses med arkitektur i samhället och som de kommer till uttryck i Framtidsformer och plan- och bygg lagstiftningen, d.v.s. både skönhet, nytta och hållbarhet.
I arkitektutbildningen ges lika stor vikt åt arbetsmetoden och arbetsprocessen som åt olika sakkunskaper om slutresultatet och de olika krav som ställs på ett byggnadsverk. Det är främst sakkunskaperna som ger de olika arkitektutbildningarna sina skilda identiteter, men det är sättet att sammanväga och finna samband mellan de olika sakfrågorna i fackmässigt presenterade konkreta tredimensionella förslag till gestaltning av byggnadsverk som kännetecknar arkitektens arbetsmetod. Denna arbetsmetod är en yrkeskunskap som kräver 5 års sammanhållen träning för att uppnå en grundläggande förmåga till självständigt arbete i yrket, och inte bara en teoretisk förståelse. Förmågan att sammanväga förutsätter också utvecklandet av ett förhållningssätt till de intressekonflikter som finns mellan de olika sakfrågorna som gör det möjligt att skilja på allmänna och enskilda intresse, att förstå de etiska och politiska principer som har betydelse för detta och att ta ett yrkesetiskt ansvar för arbetets resultat. Detta är vad professionalism kräver. Det är träningen av denna förmåga som ger arkitektutbildningarna en gemensam identitet.
Det finns inget självklart sätt att etappindela denna träning av studentens förmåga och utbildningens längd är ett avgörande kriterium på den nivå som kan uppnås och hur tydlig yrkesidentiteten kan bli. Det finns en risk att införandet av en etappexamen kan leda till framväxt av yrkesverksamma som inte kan ta ett helhetsansvar. Detta vore förödande för samhällets ambitioner att åstadkomma bra livsmiljöer för medborgarna. Det vore också förödande för arkitektutbildningarnas bredd och kvalitet.
Sveriges Arkitekter anser att en yrkesexamen som finns inskriven i Högskoleförordningen utgör en kvalitetssäkring för utbildningens långsiktiga hållbarhet och minskar risken att enskilda utbildningsinstitutioner av kortsiktiga skäl ger sig in och tummar på kvalitetskraven och utbildningarnas identitet som arkitektutbildningar.
Sveriges Arkitekter har inga synpunkter på projektgruppens förslag.
Sveriges Arkitekter instämmer i den beskrivning av mål för examina som ligger till grund för de nuvarande examensordningarna: Att utbildningarna ska formulera målbeskrivningar omfattande kunskaper och insikter, förmågor och färdigheter samt förhållningssätt och värderingar.
Sveriges Arkitekter stöder därför att begreppet ämne ersätts med begreppet kunskapsområde eftersom detta som projektgruppen påpekar speglar detta vidare kunskapsbegrepp och ger bättre förutsättningar för att tydliggöra arkitektutbildningarnas särskilda förutsättningar som yrkesförberedande.
Sveriges Arkitekter stöder också den struktur för examensbeskrivningar som anges och vill särskilt betona betydelsen av krav på självständigt arbete för magisterexamen.
Sveriges Arkitekter har inga synpunkter på projektgruppens övriga förslag.
Detta utlåtande har handlagts av ansvarig för arkitektur och professionsfrågor arkitekt SAR/MSA Katarina Nilsson och utbildnings- och forskningssekreterare tekn.,lic. arkitekt SAR/MSA Pehr Mikael Sällström. Utlåtandet har formulerats i samråd med de berörda utbildningarna.
Sveriges Arkitekter
Johan Nyrén, arkitekt SAR/MSA
ordförande
(not 1) Sveriges Arkitekter diskuterar att ändra den av förbundet sanktionerade yrkestiteln Fysisk planerare FPR/MSA till Planeringsarkitekt FPR/MSA för att förtydliga denna utbildnings gestaltande och förslagsställande kompetens till skillnad från andra mer utredningsbetonade planerarutbildningar.
(not 2) Sveriges Arkitekters utbildningspolicy kommer att vara färdig till förbundets stämma i november och omfattar utöver målbeskrivningar för de fyra arkitektutbildningarna också grundläggande beskrivning av de yrkesverksamma arkitekternas kompetens, utbildning och yrkesmässiga utmaningar.
|