Sveriges Arkitekters utlåtande till utredningen En Ny Doktorsutbildning
Stockholm 04.05.24
Sveriges Arkitekter är intresseorganisation för landets arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och fysiska planerare. Sveriges Arkitekter har drygt 9000 medlemmar och organiserar 95 % av de högskoleutbildade och yrkesverksamma arkitekterna, inredningsarkitekterna, landskapsarkitekterna och fysiska planerarna.
Sveriges Arkitekter har tagit del av utredningen En Ny Doktorsutbildning SOU 2004:27.
Sveriges Arkitekter stöder utredningens förslag att tillskjuta nya resurser för fakultetsfinansierad forskning och forskarutbildning så att en doktorandanställning kan tillskapas och att detta kopplas till en tydligare målbeskrivning för doktorsexamen som bygger på en utbyggnad av Post Doc systemet.
Sveriges Arkitekter uppfattar emellertid inte att utredningen på ett tillräckligt sett belyser de professionsförberedande utbildningarnas behov av forskarutbildning och hur den kan integreras med magisternivån. De utbildningar som berättigar till medlemskap i Sveriges Arkitekter kommer alla rimligen att inplaceras på en magisternivå, men har hittills varit yrkesförberedande både formellt och faktiskt. Antagningen till forskarutbildning har skett parallellt och förutsatt omfattande introduktionskurser i vetenskapsteori och forskningsmetodik, men även omfattande teoretiska specialstudier i ämnet. I praktiken innebär en doktorsexamen i arkitektur, planering m.fl. för närvarande 9-10 års studier totalt om de ska bygga på en Arkitektexamen eller motsvarande. Detta kan jämföras med forskarutbildning inom till exempel medicin som bygger på en grundläggande utbildning som syftar till en allsidig kompetens att ta hand om människans hälsa i alla dess olika aspekter som sedan måste kompletteras med forskningsrelevant ämneskunskap och kompetens att skriva och ta del av vetenskapliga texter.
Den tid som anges för doktorsexamen av utredarna på 7 år gäller bara traditionella vetenskapsområden som naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Inte för de praktiskt betonade högre yrkesförberedande utbildningarna, professionsutbildningar, som leder till högt kvalificerade tjänsteyrken med höga krav på professionalism för de tjänster som erbjuds samhället. Med professionalism avses en kompetens grundad både på sakkunskap, fackmässighet och ansvarstagande för samhällets lagar, regler och värderingar. En grundläggande kompetens för en sådan yrkesverksamhet bygger enligt Sveriges Arkitekter på minst 5 års studier och därutöver återkommande vidareutbildning för att aktualisera kompetensen.
Det är som Sveriges Arkitekter ser det inte självklart att en sådan utbildning också ska vara forskningsförberedande om med detta menas träning i arbetsmetoder som strider mot en fackmässig hantering och leder till att frågor om produktivitet underordnas en vetenskaplig dagordning. Utvecklingen i arkitekternas yrkesliv pekar på att även arkitekternas arbetsuppgifter till allt större del bygger på analys, utredning, administration, projektledning och språklig kommunikation på bekostnad av den traditionella kärnverksamheten att planera och projektera med stöd av ritningar och modeller. Detta talar för att även arkitektutbildning bör stärkas vad gäller forskningsmetodik eller utredningsmetodik och ett vetenskapligt grundat kritiskt förhållningssätt till fakta, så som föreslås av utredarna.
Att det skulle räcka med en förlängning av Arkitektexamen till 5 år för att den ska bli forskningsförberedande förefaller mindre sannolikt, men skulle kunna innebära en förbättring om utbildningens uppläggning får en tydligare förankring i vetenskaplig kritik och analys. Detta får dock inte ske på bekostnad av utbildningens yrkesförberedande uppgift. Arkitekter har en bland professioner ovanligt hög trovärdighet hos allmänheten som inte får äventyras.
Sveriges Arkitekter är med dessa reservationer trots allt positivt till utredningens förslag att förlänga magisterutbildningen till 2 år och förkorta doktorsutbildningen till 3 år, inte minst med tanke på att en sådan utbildningslängd bäst svarar mot yrkeslivets krav.
Sveriges Arkitekter ställer också stora förhoppningar till förslaget att stärka Post Doc nivån och efterfrågar en kraftfull statlig satsning på ett arkitekturforskningsinstitut i Sverige som kan utveckla kritisk kunskap kring den byggda miljön ur ett helhetsperspektiv.
Sveriges Arkitekter
Pehr Mikael Sällström
Utbildnings- och forskningssekreterare
Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Lic.
|