|
Fotograf: Jonte Wentzel.
|
|
Det är svårt att sia, särskilt om framtiden. Så brukar det heta. Men Arkitekten gör i detta årets första nummer ändå ett försök att blicka framåt. Vilka utmaningar står arkitekterna inför, detta år och på längre sikt?
Våra hypoteser handlar om att byggprojekten blir mer spektakulära, om att det hållbara samhället ställer nya krav på arkitekterna, om vad kårens kommande kvinnodominans kan föra med sig, om att smarta byggprocesser blir viktigare än industrialiserat byggande och om att den ökade internationaliseringen kommer att leda till att även arkitektföretagen köper tjänster i låglöneländer.
Såväl Sveriges Arkitekters förbundsdirektör som dess akademi för arkitektur ägnar sig också åt att spana mot framtiden. Men framtiden finns kanske i Norge? Läs om det norska arkitektundret.
Även det som sker de närmaste dagarna eller veckorna hör också till framtiden. Den allra närmaste framtiden handlar bland annat om årets möbelmässa. I vårt inledande reportage får du träffa inredningsarkitekten som inte bara designat en av utställningarna på mässan, utan som också slår sönder möbler och sätter ihop nya av spillrorna.
Och så bjuder vi på ett reportage om en av designvärldens mesta kändisar, som gästade Arkitekturdagen härförleden, nämligen Ross Lovegrove. Han avslöjar att det han längtar mest efter är att få formge en bil. Tyst, lätt, utan avgaser. Så vill han möta en av nutidens - och framtidens - utmaningar.
Per Lander
...är Jonas Bohlin, som på UD:s uppdrag sitter med i den internationella juryn för "Tsunami Memorial Competition", en internationell tvåstegstävling om en minnesbyggnad över tsunamins offer i ett naturreservat utanför Kao Lak i Thailand. Första steget avgjordes före jul under stor mediabevakning i Thailand.
- Vi fick in 379 förslag från 58 länder. Fyra var från Sverige. Fem förslag gick vidare till nästa omgång, som avgörs i maj. De fem finalisterna kommer från Australien, Spanien, USA, Kina och Finland. Tio förslag fick hedersomnämnande, de flesta konstnärligt intressanta men orealistiska.
Vad har du bidragit med i juryarbetet?
- Jag var en av sju manliga juryledamöter, alla arkitekter. Jag förde fram lite andra perspektiv än de andra. Som att byggnaden ska vara ett monument över mänsklighet och kärlek, inte över arkitekten. Och jag ställde frågor om ekologi, tillgänglighet, ljus och interiöra perspektiv. Dessutom begärde jag att juryn till nästa omgång ska utökas med två kvinnor, gärna icke-arkitekter. Det var uppskattat, jag kände mig både hedrad och värdefull.
Vad tog du med dig för tankar hem till Sverige igen?
- Existentiella tankar. Tankar om thailändarnas generositet och värme. Efter önskemål från den thailändska arkitektorganisationen har jag föreslagit UD att Sverige ska ta initiativ till ett samtal mellan thailändska och svenska arkitekter och utbildningsansvariga under juryarbetet i maj. Thailändarna är mycket intresserade av kunskapsutbyte. Jag hoppas att Sveriges Arkitekter kan vara med och bygga en agenda för en sådan träff. Dessutom vill hela juryn ha ett internationellt symposium till hösten om hur man kan bygga i drabbade eller hotade områden. Tanken är att det ska ordnas under hösten och att både thailändska och andra experter ska delta. Idag fortsätter man att bygga turistanläggningar på samma platser som tidigare. Det är inte säkert att turisterna vill ha det så och det är viktigt att länderna kan behålla sina turistnäringar.
Kerstin Persson