|
Fotograf: Kasper Dudzik.
|
|
OMSLAGET: Kiruna inför flytten.
Foto: Kasper Dudzik.
Nu är gissningstävlingen i full gång. Vem vinner årets Kasper Salinpris? Södertörns högskolebibliotek (arkitekt Christer Malmström), gissar Olof Hultin i Arkitektur. Världskulturmuseet i Göteborg (Brisac-Gonzalez Architects) föreslår Peder Alton i DN.
Övriga nominerade är Postens nya huvudkontor i Solna (arkitekt Lise-Lott Söderlund) och språk- och litteraturcentrum i Lund (arkitekt Mats White).
Ser man till statistiken över tidigare Salinpristagare (se sid 64) finns det egentligen bara en riktig lågoddsare bland de nominerade: Södertörns högskolebibliotek.
Dels ligger det i Stockholm. Stockholm har 20 tidigare Salinvinnare, jämfört med Göteborg sex och Skånes fem. Dels är arkitekten man (liksom över 90 procent av tidigare pristagare) och svensk (liksom nästan 90 procent av tidigare vinnare – fast alla fem utländska vinnare är å andra sidan från de senaste 12 åren).
Så det mesta talar för att Olof Hultin får rätt. Men sen ska ju juryn säga sitt också...
På kartan över tidigare Salinvinnare på sid 64 syns en ensam vinnare långt uppe i norr. Det är stadshuset i Kiruna. Dess framtida öde står skrivet i stjärnorna. Eller snarare i underjorden. Gruvbrytningen har underminerat staden, och stora delar måste flyttas. Läs mer om Kirunas stadsflytt på sidan 11.
Inte heller Slussenanläggningen i Stockholm står på stadig mark. Debatten om Slussens framtid går vidare i olika medier, så också i Arkitekten. Missa inte Chet Kanras inlägg på sidan 48.
Per Lander
Den brittiske arkitekten Adam Caruso har ett snävt tidsschema när han ska från London till Stockholm och Arkitekturdagen i Tensta den 19 november, där han ska hålla ett anförande.
Vad ska du tala om?
– Jag ska försöka hålla mig till dagens tema, arkitekturens chans, och tala om vad arkitekternas yrkesutövande handlar om idag och visa ett antal projekt. Jag är intresserad av vilken roll traditionen kan spela i samtida arkitektur. Jag tycker att det är viktigt att ha en kulturell förankring snarare än för mycket nya påhitt och ”big business”.
Du har bland annat varit med om utformningen av Kalmar torg. Hur är det att jobba i Sverige?
– Att jobba med Kalmar torg var great! Men det var ett ovanligt projekt, skyddat från den normala processen, eftersom det halvt om halvt var ett konstprojekt. Annars är det svårt för arkitekter i Sverige sedan mitten av 1970-talet, de har mindre och mindre kontroll. Stora entreprenörer som Skanska har växt fram och det är en stor kontrast till hur det var när vi fann stor inspiration i den svenska arkitekturen med Celsing och sena Lewerentz. Men jag har hört rykten om att dessa arkitekter ansågs ha allt för mycket makt och att det inte passade sig i ett demokratiskt samhälle…
Är det svårare för arkitekter i Sverige än i andra länder, alltså?
– Det är inte så lätt i Storbritannien heller, men vi har av tradition en roll i processen där vi har mer kontroll över det som byggs. Så är det också i Danmark, Tyskland, Schweiz. Men inte i Sverige och inte i Holland. I Holland har man en sorts väldigt konceptuell arkitektur där det kanske passar. I Sverige får det stora konsekvenser för kvaliteten i det som byggs.
Kommer du att hinna fram i tid till Arkitekturdagen så att du kan berätta mer?
– Jag hoppas det. Jag har flygbiljetten bokad och stämmer tidtabellen ska det gå bra.
Annika Jensfelt