Så bor arkitekterna
Fördomen är att arkitekter ritar moderna höghus åt andra men själva föredrar sekelskiftesvillor. Utifrån drygt 8000 yrkesverksamma arkitekters adresser har vi tagit reda på hur arkitekternas val av boende faktiskt ser ut.
Hur ser framtidens boende ut? Hur löser vi bostadsbristen? Stad eller land? Tätt eller glest? Högt eller lågt?
Arkitekterna hörs allt mer i den bostadspolitiska debatten men hur bor de själva?
Tidningen Arkitektens granskning av de yrkesverksamma arkitekternas boende visar inte helt oväntat att majoriteten bor i storstadsregionerna Stockholm (46 procent), Göteborg (16 procent) och Malmö (12 procent). Av de yrkesverksamma arkitekter som bor i Storstockholm bor 75 procent i Stockholms kommun som med sina 2 770 arkitekter är den arkitekttätaste kommunen i landet.
Bland arkitekterna i Stockholms kommun är det innerstaden som attraherar flest. Södermalm är den i särklass arkitekttätaste stadsdelen där arkitekterna utgör över en procent av den totala befolkningen i motsvarande arbetsför ålder. 32 procent av dessa totalt 790 arkitekter bor dessutom på samma gatuadress som en eller flera kollegor.
Koncentrationen på Södermalm delar arkitekterna med journalistkåren, som enligt en färsk undersökning på motsvarande sätt är överrepresenterade i stadsdelen.
– Det är ett symtom på att vi har en oerhört stark urban norm i Sverige, säger författaren och journalisten Po Tidholm till tidningen Journalisten apropå den undersökningen och han menar att det är just normen som är problemet och att den måste ifrågasättas:
– Varför är det identitetsmässigt helt jävla omöjligt att leva på ett annat sätt? Varför misstänkliggörs de som lever ett annat liv? säger han.
Innerstadsvurmen visar sig också i att arkitekterna är mer benägna att bo i flerfamiljshus än befolkningen i stort. 54 procent av alla arkitekter bor i flerfamiljshus. Men i Stormalmö är arkitekternas val av boende mer i linje med hela befolkningens rikssnitt, då 53 procent av Stormalmös 995 arkitekter bor i småhus.
Arkitekternas val av boende utmärker sig också när det kommer till tidsålder på boendet. Det enskilt populäraste byggnadsåret bland arkitekterna är 1929 men det året är också överrepresenterat i Fastighetsregistrets data, beroende på hur skatteverket valt att registrera äldre hus. Hus med byggår 1929 angivet kan lika gärna vara byggda något eller några år tidigare. Faktum kvarstår dock att den största andelen av arkitekterna, 27 procent, bor i hus byggda före 1930, trots att dessa hus endast står för 14 procent av det totala bostadsbeståndet. Majoriteten, 58 procent, av arkitekterna som bor i hus från den här tiden bor i flerfamiljshus. Tidstypiskt är till exempel Röda bergen i Stockholm, med tre våningar utan hiss och förhållandevis små, men välplanerade bostäder.
– Idealet var två lägenheter per trapplan, som var det vanliga i Göteborgs landshövdingehusområden. Man höll medvetet ner exploateringen och gården var en viktig komplettering. Det fanns en extra omsorg för att skapa en bra utemiljö, säger arkitekturhistoriker Eva Eriksson.
Det byggdes även större lägenheter i 1920-talshus.
– Där ligger kvaliteterna i vackra proportioner, rediga planlösningar och fasader som bildar harmoniska gaturum, säger Eva Eriksson.
Att arkitekterna väljer den äldre bebyggelsen har säkerligen också att göra med dess ofta centrala lägen med bra kommunikationer. På samma sätt finns det troligen både geografiska och socioekonomiska förklaringar till att arkitektboendet är som lägst i förhållande till utbudet i hus byggda på 1960- och 70-talen, det vill säga de årtal som står för de största andelarna i bostadsbeståndet.
Hus byggda på 1980- och 90-talen är de minst vanliga arkitektbostäderna.
– 1980-talet var en expansiv fastighetsbubbla då det byggdes mycket som var ganska slarvigt, utan bra kvalitet i snickerier och detaljer – lite smäckigt. Energisparnormen medförde också begränsade fönsterytor. Efter 90-talets fastighetskris skedde en viss tillnyktring med lite större omsorg om material i lägenheterna, säger Eva Eriksson.
Som av en händelse syns det också ett uppsving i arkitektboendet i hus byggda de första tio åren på 2000-talet. Sju procent av arkitekterna bor i nybyggena, trots att de bara står för fem procent av det totala bostadsbeståndet.
Så gjorde vi
Vi har tagit adresserna för alla 8099 yrkesverksamma medlemmar i Sveriges Arkitekter och kopplat dessa till kommun och län, samt kopplat postorten till geodata. Jämförelsestatistik om befolkning och fastighetstyp kommer från Statistiska centralbyrån, SCB, och avser åldersgruppen 25–69 år. Uppgifter om fastighetstyp och byggår kommer från Fastighetsregistret. Statistiken om byggår på arkitekternas bostäder baseras på de 6 865 adresser som registret kunnat koppla till byggår. En analys av de adresser som vi saknar byggår för, talar för att bortfallet över lag är representativt men att det där kan finnas en överrepresentation av nybyggda småhus.
