Remissyttrande: Markanvisningspolicy för bostadsfastigheter och andra exploateringsfastigheter - Sveriges Arkitekter

Sveriges Arkitekter är mycket positiv till att Stockholms stad har tagit fram en markanvisningspolicy med ambitioner både när det gäller att öka bostadsbyggandet, inte minst till prioriterade grupper, och när det gäller en
högre arkitektonisk kvalitet.

Det är av stor betydelse att staden är tydlig med sina ambitioner gentemot såväl presumtiva byggherrar som kommuninvånare. Sveriges Arkitekter vill gärna ge stöd till stadens ambitioner att öka den arkitektoniska kvaliteten på det som byggs i Stockholm, vilket i vår mening innebär såväl genomarbetad gestaltning som att det vi bygger ska svara mot samhällets utmaningar när det gäller hållbarhet ur alla dess aspekter och att skapa en livsmiljö som ger stöd till kommuninvånarnas ambitioner att leva ett hållbart och integrerat på ett ekonomiskt överkomligt sätt.

En viktig förutsättning för att staden ska kunna ställa höga krav på presumtiva byggherrar är att kraven är tydliga. För att åstadkomma mer robusta processer och för att ge incitament för fler, särskilt små och medelstora byggherrar, att delta i markanvisningsprocesser är det viktigt att staden är tydlig med sina ambitioner redan i tidiga skeden. Det är därför av stor betydelse att exploateringsprocesserna samordnas på ett strukturerat sätt med planprocesserna så att stadens besked både när det gäller ambitioner, möjligheter och begränsningar ges samordnat.

Även om policyn anger att ett nära samarbete alltid sker med stadsbyggnadskontoret vore det vällovligt om samordningsprocessen beskrevs på ett tydligare sätt. Stadsbyggnadskontoret arbetar nu efter policydokumentet Arkitektur Stockholm. Det skulle vara önskvärt att exploateringspolicyn har en uttalad relation till denna policy. Idag kan det vara förenat med risker som mindre aktörer kan tveka att ta om markanvisningsprocessen inte har tydliga förutsättningar. Storleken på markanvisningarna har också betydelse för mindre aktörer. En variation av storlekar på markanvisningar kan bidra till att öka konkurrensen.

Det är bra att staden beskriver fyra tydliga markanvisningsprocesser.

När det gäller direktanvisningar har Sveriges Arkitekter inga kommentarer. Vid direktanvisning efter jämförelseförfarande förstår förbundet ambitionen men också i dessa processer är det viktigt att staden är tydlig med krav och förutsättningar innan de ber byggherrar att skissa på byggnadsvolymer och gestaltningsidéer, även om kraven möjligen kan vara lite mer öppna i en markanvisningstävling. Sveriges Arkitekter är tveksam till om metoden ska användas när det gäller större utbyggnadsområden utan detaljplan.

Anbud på pris föreslås användas för att staden ska ha uppdaterad information om markvärdet. Sveriges Arkitekter tolkar det som om denna metod kommer att användas i mer begränsad omfattning, vilket förbundet anser vara positivt.

Markanvisningstävling föreslås användas när staden har särskilda ambitioner och förutses vara en form som kommer att användas i större omfattning. Vid en markanvisningstävling anser Sveriges Arkitekter att förutsättningar och ambitioner måste vara tydliga och tillförlitliga för dem som vill delta i tävlingen. Att utforma förslag i en tävling är en kostsam process med högre risk vilket ställer krav på större transparens och tydlighet i process och bedömning.

Det är bra att priset på marken inte ska vara en faktor i bedömningen. För att åstadkomma lyckosamma markanvisningstävlingar är det dock nödvändigt att staden utvecklar och beskriver hur dessa kommer att gå till. Sveriges Arkitekter arbetar med anvisningar för dessa processer.

Vid val av byggherre anger policyn att staden kan ställa fortsatta krav på utvald byggherre, oavsett anvisningsmetod, i planprocessen genom till exempel krav på parallella arkitektuppdrag. Sveriges Arkitekter anser att det skulle vara direkt olämpligt att ställa krav på parallella uppdrag efter en markanvisning eller annan anvisningsprocess där kvalitet har varit ett urvalskriterium. Det är överhuvudtaget tveksamt om staden ska kunna ställa krav på vilken process en byggherre använder sig av för att ta fram ett förslag. Staden ska ställa krav på resultatet men hur byggherren kommer fram till det bör i första hand vara byggherrens beslut.

Katarina O Cofaigh
Vice förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter