Remissyttrande Arkitekturstaden Malmö - Sveriges Arkitekter

Sammanfattning

Det ambitiösa programmet Arkitekturstaden Malmö välkomnas av Sveriges Arkitekter. Att det är ett tillägg till den förvaltningsövergripande översiktplanen är mycket bra och det är en tydlig och grundlig genomgång av stadens ambitioner. Dock hade dokumentet vunnit på att ha ett utförligare resonemang om hur ambitionerna ska förverkligas.

Övergripande synpunkter

Att Malmö väljer att följa upp sitt ambitiösa arbete med arkitektur med ytterligare ett styrdokument, denna gång Arkitekturstaden Malmö, är positivt. Det är ett ambitiöst arbete. Att samla strategier, mål och ambitioner i ett dokument är inte minst bra för att kraftsamla och tydliggöra kommunens vilja. Sveriges Arkitekter menar ju att alla kommuner egentligen har en arkitekturpolicy, men att det många gånger är omedvetet! Hur kommunerna anvisar mark, till vem och på vilka grunder, hur kommunens processer ser ut, hur stora detaljplaner som görs, vilka priser eller villkor för att hyra mark som sätts och så vidare får ju betydelse för kvaliteten på den byggda miljön i slutändan. Att synliggöra detta i form av ett arbete att ta fram en arkitekturpolicy i kommunen är mycket bra.

I realiteten är det en handfull – uppemot tio – kommuner i Sverige som har en regelrätt arkitekturpolicy. Malmös arbete tillsammans med Stockholms stad, Linköping, Göteborg och Uppsala kommer vara stilbildande för andra kommuner. Malmö har dessutom en exceptionell närhistoria av att arbeta med arkitekturen som ett verktyg för en positiv samhällsutveckling, varför stadens arbete redan i dag har påverkat och kommer att fortsätta påverka framöver hur andra kommuner arbetar med frågan. Därför är det också bra att policyn går på en remiss bland en mängd aktörer.

Att Arkitekturstaden Malmö görs i form av ett tillägg till översiktsplanen är mycket bra och en trend vi ser även i de ovan nämnda kommunerna. Det gör att arkitekturpolicyn inte bara blir en angelägenhet för byggnadsnämnden eller liknande utan ett förvaltningsövergripande styrdokument. Eftersom arkitekturens förutsättningar sätts av så många andra förvaltningar, inte minst mark- och exploatering, fastighet, och så vidare är det mycket viktigt att det är förvaltningsövergripande. Det är oftast också ett bra komplement till översiktsplanens svar på frågor som var? och vad? där policyn kan svara på hur?. Eller som det uttrycks i inledningen, hur staden ser ut i ögonhöjd. Likaså är Appendix 1 en viktig del för att klargöra sambandet med övriga styrdokument.

Att arbeta med teser som en grund för samtal och processerna är ett sätt att kommunicera stadens ambitioner och målsättningar. Det är ett raffinerat sätt att göra det på men det kan också finnas en risk i att delar av målgrupperna för ett sådant här dokument, då främst byggherrar och allmänhet, inte uppfattar alla de teser eller kan förhålla sig till alla uttryck och ordval i dem. Att hitta formerna för ett styrdokument som kan fungera både för politiken, för stadens tjänstepersoner och för andra aktörer i stadsbyggandet samtidigt är en stor utmaning.

Sveriges Arkitekter anser att kapitlet om arkitekturens dialog och processer är dokuments viktigaste del. Det är positivt att detta beskrivs, men möjligtvis skulle denna del kunna utvecklas för att tydligare redogöra för de viktiga processerna som styr kvaliteten i den byggda miljön. Markpolitiska ställningstaganden så som urval av projekt, arbetet med detaljplanering och andra plandokument och så vidare vore intressant att koppla till denna del.

Det är positivt att stadens roll som förebild lyfts fram, likaså vikten av en bred dialog och att riksintressefrågor finns i detta kapitel. Dokumentet skulle inte lida av att de diskussionerna fördjupas i dokumentet.

Att använda sig av tillfällig konst och arkitektur är positivt och likaså att det lyfts fram i dokumentet.

Det är också positivt att arkitekturtävlingar tas upp då det ofta är en bärande del av ett innovativt arkitekturklimat i staden. Extra positivt är stadens inställning till ”wild cards” eller att främja för fler, oetablerade aktörer att delta.

Likaså är ambitionen om arkitekturpriser och -debatt viktigt för att hålla samtalet levande i ett bredare sammanhang och olika nätverk och samarbete viktigt för samtalet inom branschen.