Remiss till Boverket om klimatpåverkansförslag - Sveriges Arkitekter

Yttrande över remiss av Boverkets rapporter Dokumentationssystem för byggprodukter (2018:22), Klimatdeklaration av byggnader (2018:23) samt delbetänkandet Resurseffektiv användning av byggmaterial (SOU 2018:51)

Sveriges Arkitekter är mycket positivt till att det nu finns förslag på bordet för att minska resursförbrukningen och klimatpåverkan i bygg- och bostadssektorn. Vi anser dock att förslagen inte är tillräckliga men utgör nödvändiga första steg för att komma framåt i det brådskande arbetet med att uppnå en mer resurseffektiv och mindre klimatbelastande byggsektor samt omställningen till en mer cirkulär ekonomi inom sektorn.
Vi delar till fullo bilden av att det inom branschen finns stora brister såväl vad gäller kunskaper som incitament för att göra hållbara val. Därmed ställer vi oss positiva till de i remissen föreslagna åtgärderna.
Sveriges Arkitekter stödjer förslaget i Boverkets rapport Dokumentationssystem för byggprodukter (2018:22) om att införa en så kallad loggbok vid nybyggnad av byggnadsverk. Vi förordar beträffande ikraftträdandet alternativ A, det vill säga att krav på loggbok enligt detta förslag införs omgående för att skapa ett system där det i framtiden blir möjligt att inkludera utökade krav på kemikalieinformation om byggprodukter.
Vi delar dock inte Boverkets slutsats kring det föreslagna systemet för dokumentationssystemet. För att säkerställa att uppgifterna finns kvar under hela byggnadens livstid och inte förkommer vid till exempel ägarbyten är det inte tillräckligt att den finns hos byggnadsverkets ägare, utan vi förordar att även loggbokens innehåll registreras i en nationell databas.
Sveriges Arkitekter tillstyrker och välkomnar förslagen i Boverkets rapport Klimatdeklarationer av byggnader (2018:23) om en ny klimatdeklarationslag. Boverket anger att avsikten på sikt är ”att lagen om klimatdeklarationer också ska kunna användas för att styra mot en kraftigt lägre klimatpåverkan”. Vi efterlyser att lagstiftningen snarast möjligt kompletteras med styrningsfaktorer i form av klimatkrav som ska uppfyllas. Detta för att deklarationsarbetet ska kunna generera verklig förändring genom val av mer hållbara material och design i tidiga skeden och inte bara bli en dokumentation av rådande förhållanden. Vi är mycket positiva till förslaget om en nationell databas för klimatdata eftersom vi ser ett stort behov av detta.
Vi förespråkar också att en utvidgning av omfattning av kravet genomförs snarast möjligt efter införandet av föreliggande krav. Vår förhoppning är att förslaget om klimatdeklarationer ger utrymme för arkitekter att i ett tidigt skede kunna förorda mer hållbara materialval, något som flera av våra medlemmar med expertkunskaper om hållbart byggande idag uppger att de sällan får gehör för hos byggherrar eller byggentreprenörer.
Sveriges Arkitekter tillstyrker också förslagen i delbetänkandet Resurseffektiv användning av byggmaterial (SOU 2018:51), såväl förslaget om påverkansarbete kring innehållsförteckningar i byggprodukter på EU-nivå och det föreslagna nationella främjandepaketet. Men vi anser inte att dessa förslag är tillräckliga utifrån utredningens direktiv och vill se skarpare förslag från kommittén i slutbetänkande. Det vore dessutom önskvärt med en mer fördjupad analys – utöver den initiala som IVL utfört – kring förutsättningarna för att införa producentansvar i byggbranschen samt bedömningar och eventuella förslag kopplade till detta.

Tobias Olsson
Förbundsdirektör

Margareta Wilhelmsson
Samhällspolitisk chef