Lönegapet består inom privat sektor - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Ulrik Östling—3 Sep 2015

Det finns inte några rationella argument för att en arbetsgivare ska betala en kvinnlig arkitekt lägre lön än en manlig, om de har likvärdiga arbeten och presterar lika bra. Trots det finns det enligt Sveriges Arkitekters lönenekät för 2014 år en skillnad. Varför?

I de privata företagen kan man konstatera att ingångslönen i princip är densamma. Det skiljer 100 kr till männens fördel på medellönen, men medianlönen är densamma, 29 700 kr, vilket var Sveriges Arkitekters rekommenderade ingångslön för 2014. Eftersom det är ett litet underlag kan det räcka med några få individer som fått en högre lön till, exempel för att de haft ytterligare erfarenhet, för att åstadkomma den 100-lappen. Det betyder att arbetsgivarna inte gör någon skillnad mellan män och kvinnor när de kommer ut i arbetslivet. Så långt är det bra. Det finns många Sacoförbund där kvinnor halkar efter ordentligt när ingångslönen sätts.

Nästa kategori på de privata arkitektföretagen är de medverkande arkitekterna. Där skiljer det 600 kr till männens fördel på medelvärdet och 900 kr på medianlönen. Här syns det en tydlig skillnad. Det kan noteras att huvuddelen av de medverkande arkitekterna befinner sig någonstans i åldern 26-31 år, alltså vid den tidpunkt i livet då många börjar bilda familj.

De handläggande arkitekterna är den största kategorin anställda på de privata företagen och här finns över 1100 av de som svarat på enkäten. Löneskillnaderna mellan könen har i den här gruppen ökat till 1200 kr både på medelvärdet och på medianlönen. Här ökar männens löner mer än kvinnornas. Löneskillnaderna ökar.

Ansvarig arkitekt är den mest avancerade arkitektkategorin av anställda som inte är chefer. Här minskar löneskillnaderna mellan könen och är tillbaka på samma nivå som för de medverkande arkitekterna. Det skiljer 500 kr på medelvärdet och 800 kr på medianlönen till männens fördel.

Vad är då anledningen till skillnaderna i lön mellan könen? Det går naturligtvis inte att ge ett säkert svar. Det går bara att göra antaganden.

Eftersom ingångslönen i princip är densamma för den nyutexaminerade arkitekten, oavsett kön, måste vi utgå från att arbetsgivare inte generellt värderar män högre än kvinnor. Efter några års arbete uppstår ändå en löneskillnad på 900 kr (medverkande arkitekter). Precis som de flesta högutbildade kommer arkitekter ut relativt sent i arbetslivet, i den ålder då många börjar tänka på familjebildning. Efter några års arbete har man en relativt trygg anställning och en bra föräldrapenning. Det är ett välkänt faktum att det är kvinnan som tar ut den stora merparten av föräldraledigheten. I föräldraledighetslagen finns regler som säger att föräldralediga inte får diskrimineras och kollektivavtalen innehåller skrivningar om att föräldralediga ska ”lönesättas som om de vore i tjänst”, vilket betyder att de ska följa sin egen lönekurva. Det är dock väldigt svårt att kontrollera att så sker. För en arbetsgivare ligger det nära till hands att lägga löneutrymmet på de som arbetat och presterat under året, alldeles oavsett av vilken orsak någon varit ledig. När sedan den föräldraledige är tillbaka i arbete blir det svårt att både kompensera för tidigare lönetapp och samtidigt höja lönen. När det är dags för ett barn till ökar löneskillnaderna ytterligare (handläggande arkitekter), för att sedan minska igen när föräldraledigheterna är genomgångna (ansvariga arkitekter).

Hur kommer vi då tillrätta med dessa skevheter? Ett sätt är att påverka attityder så att män tar ut större del av föräldraledigheten. Idag tar bara 25 procent av männen ut någon föräldraledighet under barnets första år. En jämnare fördelning av föräldraledigheten skulle med stor sannolikhet minska löneskillnaderna mellan könen.

De lokala fackklubbarna kan också påverka genom att göra regelbundna lönekartläggningar med syftet att rätta till osakliga löneskillnader på grund av kön. Sveriges Arkitekter har tillsammans med Almega/STD, Sveriges ingenjörer och Unionen tagit fram ett lönekartläggningsmaterial som kan användas. Klubbarna kan även i sin roll som kvalitetssäkrare av den lokala löneprocessen påtala för arbetsgivaren att anställda som är föräldralediga ska ha lönesamtal och bedömas på samma sätt som om de arbetat.

Ulrik Östling är förhandlingschef på Sveriges Arkitekter.