Låt Gestaltad Livsmiljö bli överordnat perspektiv! - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Tobias Olsson—14 Okt 2015

Äntligen!

Jag började jobba på Sveriges Arkitekter som arkitekturpolitisk chef för snart tre år sedan. Medlemmarna ville sätta ett större fokus på just arkitekturpolitiken. Sedan dess har jag och många med mig jobbat för att få till stånd en förnyelse av den svenska arkitekturpolitiken, som har nästan 20 år på nacken.

Det är i alla fall 20 år sedan arbetet började med att formulera politiken som fattades beslut om 1998 i riksdagen. Från att vi för drygt två år sedan inte hittade ordet arkitektur i en enda av förre bostadsminister Stefan Attefalls utredningar presenteras i dag en ny arkitekturpolitik! Uppdraget och direktiven kom från förra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (M).

Därför följde jag presskonferensen från Rosenbad, där Christer Larsson lämnade över utredningen Gestaltad Livsmiljö till kulturminister Alice Bah Kuhnke, med stor förväntan. Kulturministern inledde med att konstatera att detta är en glädjens dag och att vi har en fantastisk möjlighet framför oss!

Förslagen i korthet är:

  • Helhetsperspektivet gestaltad livsmiljö.
  • Nya nationella mål.
  • En ny myndighet för Gestaltad Livsmiljö – ArkDes görs om och samlingarna flyttas till annat museum.
  • Den nya myndigheten ska vara en mötesplats regionalt och nationellt, följa upp statens arbete, samverka med andra myndigheter och ansvara för att perspektivet gestaltad livsmiljö hanteras och används i det offentliga. Det pedagogiska uppdraget, bibliotek och forskning blir kvar på myndigheten.
  • En riksarkitekt tillsätts inom Statens Fastighetsverk. Verket får ett särskilt ansvar för att utveckla samverkan kring arkitektonisk kvalitet i statligt byggande och förvaltning.
  • En utvecklingsfond för att främja arkitektur, form och design och ge stöd till exportfrämjande insatser ska utredas (med förebild i RealDania antagligen).
  • Stärka det internationella utbytet och exporten.
  • Höjd kompetens inom offentlig upphandling; med stöd till forskningsaktörer; ett uppdrag till upphandlingsmyndigheten att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ta fram en kvalitetspolicy för kommunerna; ett ytterligare uppdrag till upphandlingsmyndigheten att utveckla och erbjuda metodstöd och handledning i upphandling med kvalitet i fokus.
  • Kvaliteten på bland annat arkitektutbildningarna bör utvärderas.
  • En forskningsutlysning i hållbart samhällsbyggande utifrån perspektivet gestaltad livsmiljö.
  • Stöd till forskningsnätverken genom den kommande forskningspropositionen.
  • Utvidga anslaget till innovativt byggande.
  • Satsningar på wildcard.

Enligt min bedömning är det enskilt viktigaste i utredningen förslaget att i statlig styrning använda ett helhetsperspektiv som de kallar gestaltad livsmiljö. Just begreppet gestaltad livsmiljö må vara lite svårt att förstå, men är ett bra uttryck eftersom förståelsen måste finnas att hela vår livsmiljö – allt som omger oss i en byggd miljö – är just gestaltat, det vill säga utformat eller designat. Och det kan göras på ett bra sätt eller på ett dåligt sätt – den gestaltade livsmiljön kan hjälpa eller stjälpa. Vara en del av lösningen eller en del av problemet.

Att jobba för att få in det perspektivet i styrning och förvaltning är ett djärvt men smart grepp. Djärvt då det riskerar att upplevas som flummigt eller abstrakt. Smart eftersom det är genom att förstå och förbättra förutsättningarna för bra arkitektur, form och design som våra livsmiljöer kan förbättras avsevärt. Och det är viktigare än säg fem miljoner för en exportsatsning, hur konkret det än är.

Den stora utmaningen framöver blir att regeringens olika departement och framför allt riksdagen ställer sig bakom detta perspektiv. Det skulle innebära att allt från Trafikverkets instruktioner till upphandlingsmyndighetens uppdrag genomsyras av just perspektivet gestaltad livsmijö.

Under allt för lång tid har den nationella politiken sett på arkitektur som en yta, ett pynt som kan läggas på i slutet, istället för att se arkitekturen som ett kraftfullt verktyg. Därför gillar jag att utredningens förslag så tydligt tar sitt avstamp i våra stora samhällsutmaningar som urbanisering, klimatförändringar och bostadsbrist och hur arkitektur, form och design kan hjälpa till att möta dessa. Arkitektur kan inte ses som något som ställer till det när vi måste bygga mycket och snabbt. Tvärtom är ju perspektivet gestaltad livsmiljö extra viktigt nu när våra städer växer snabbt.

Intresset för arkitektur, form och design är stort. Det märks inte minst i stadsbyggnadsfrågor. Men jag märker också att många är besvikna på det nya som byggs. Många tror dessutom att det är arkitekterna som bestämmer allt och är ansvariga för slutresultatet, fastän arkitekterna alltför ofta inte har mandatet att styra över resultatet. När Arkitekturupproret på Facebook deklarerar att de är trötta på vita putsade bostadslådor är det bara att konstatera att det är nog de flesta arkitekter också. Upprorets frustration är missriktad, det krävs mer än bra arkitekter för att skapa bra arkitektur. Förhoppningsvis är utredningens förslag ett stort steg i rätt riktning.

Helhetsperspektivet gestaltad livsmiljö är något som våra nordiska grannländer tittar avundsjukt på för tillfället. Jag och förbundsordföranden Jacob Sahlqvist hade i fredags ett nordiskt möte med ordförande och direktörer för arkitektorganisationerna i Norden. De har kunnat ta del av presskonferensen och utredningen och väljer att göra ett gemensamt uttalande där de ställer sig bakom utredningens förslag och inte minst just perspektivet gestaltad livsmiljö. Organisationerna i Norden ser hur arkitekturpolitiken i deras länder nu monteras ner efter ett antal år där främst Norge och Danmark tidigare har visat vägen framåt.

Nu kommer jag att läsa utredningens olika förslag noggrant och återkommer med en längre analys inom kort. På torsdag morgon klockan 8.00 presenterar Christer Larsson utredningen mer i detalj på en extrainsatt Arkitekturfrukost hos oss på Sveriges Arkitekter. Kom eller se det live eller i efterhand på arkitekt.se.

Följ och delta på debatten under #arkFrukost eller #arkpol!