Digitala verktyg för (bo)stadsutveckling ger nya brukarperspektiv - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Cattis Carlén—27 Maj 2015

Vi lever i en tid då digitalisering, ny teknik och automatisering har blivit stående inslag i människors vardag.

Digitala verktyg i planeringsprocesser, där unga har en självklar roll i sammanhanget, har blivit alltmer populära. Oftast är det interaktiva verktyg och de skiljer sig nämnvärt från traditionella medborgardialoger och samrådsprocesser.

Utställningen Blockholm med Minecraft på Arkdes.

Ur utställningen Blockholm med Minecraft på Arkdes.

Byggspelet Minecraft är ett tydligt exempel på hur komplex hållbar stadsutveckling kan tillgängliggöras för unga. Tillsammans med Minecrafts grundare skapade Svensk Byggtjänst konceptet Mina Kvarter, ett verktyg för visualisering och dialog i miljonprogramsområden. Genom Mina Kvarter lät en omhänderta ungas idéer om hur förändringar i sitt eget grannskap borde gå till.

Även en av Future Citys deltävlingar handlar om Minecraft och i år var det övergripande temat tekniska lösningar. Bidragen är skapade av högstadieelever, har starkt digitalt fokus och många kreativa innovationer för framtidens städer.

Ett annat exempel på interaktiva verktyg där unga är inblandade är projektet Urbana Spel i Göteborg. I det arbetet involverades 900 elever i processer med forskare, planerare och spelutvecklare. Tillsammans tog de fram fem nya spel och två nya koncept för teknik- och dialogsystem avsedda för tjänstemän och beslutsfattare.

En annan trend är så kallade hackathon, som är tematiska forum för programmerare att tillsammans utveckla idéer och lösningar. I januari i år arrangerades ett sådant hackathon i Göteborg med fokus på stadsutveckling och medborgarinflytande, vilket lockade till sig många unga.

Listan kan göras lång men den i sig är inte poängen. Poängen är att lyfta vikten av unga som tillförande kraft i stadsutvecklingsprocesser. Varför är det viktigt att unga får vara med och forma och designa framtida idéer om bostads- och stadsutveckling?

Jo, av två skäl. Det första skälet handlar om demokrati och ungas påverkansmöjligheter på samhällsutvecklingen. Om unga kan inkluderas i komplex planering visar ovanstående exempel att de gärna vill vara och utveckla stad, grannskap, bostad och identitet.

Det andra skälet handlar om att unga genererar värdefulla ingångar eftersom deras uppfattningar oftast inte begränsas av byråkrati, regelverk eller förutfattad planeringsmetod. Med hjälp av digitala verktyg tillför unga nya brukarperspektiv om hur våra framtida livsmiljöer kan utvecklas.

Cattis är samhällsplanerare och kulturgeograf. Hon arbetar på Riksbyggen med konceptutveckling för unga vuxna och som markstrateg.