Daniel Markström: ”Vi måste förändra bilden av arkitekten”

25 Mar 2015

DEBATT. Arkitekter måste bli bättre på att tala byggherrens språk och förstå dess ekonomi och risker, skriver Daniel Markström.

Jag tillhörde de som deltog i Martin Videgårds Facebook-diskussion efter att deras kontor inte fick ta fram bygghandlingar i ett projekt som beställaren valde att handla upp som totalentreprenad. Det är naturligtvis beklagligt att denna situation alltför ofta uppstår.

Att på olika sätt försöka förhindra andra arkitektkontor att anlitas i bygghandlingsskedet tror jag dock inte är rätt väg framåt för att förändra dagens situation. Inte heller att försöka åberopa upphovsrätten för att omöjliggöra ett byte av arkitekt. I så fall är det totalentreprenaden som sådan som behöver avskaffas, vilket säkert de flesta arkitekter skulle bejubla, men det skulle bli en tämligen tuff match för Sveriges Arkitekter att driva och vinna.

Jag tror istället fokus behöver ligga på att försöka förändra den bild som många byggherrar tyvärr har av arkitekten idag. En bild av en konsult med bristande förståelse för kundens affär, projekt- och förvaltningsekonomi, och som främst vill bygga monument över sig själv. Den bilden stämmer naturligtvis inte i de flesta fall – men ändå tillräckligt ofta för att den ska leva vidare.

En förändring förutsätter att arkitekten blir bättre på att tala byggherrens språk och förstå dess ekonomi och risker. Bli en part som värdesätts att ha med i hela processen. En part som förknippas med intäkter och värdeskapande, inte kostnader och förseningar.

Det största ansvaret till förändring ligger dock tveklöst hos byggherren. Det är ju trots allt så att den som betalar har störst inflytande och sätter agendan. Här behöver kompetensen om arkitektur och långsiktiga värden öka. Det kan dock som bekant vara svårt att lära en gammal hund nya tricks. Absolut snabbaste vägen till förändring är därför om fler arkitekter vågar lämna den traditionella yrkesbanan och prova det mycket stimulerande livet som beställare och byggherre.

Humlegården är ett exempel på fastighetsbolag som sätter frågor om arkitektur och hållbarhet högt på agendan. Arkitekter i ledande positioner i bolaget är naturligtvis en bidragande orsak. Vi har också insett värdet av att stärka arkitektens roll, samt vårt ansvar att bidra till en sådan förändring. I den arkitekturpolicy som ledningen fastställde i januari beskrivs bland annat arkitektens roll i våra byggprojekt samt vilka värderingar som ska gälla i dem.  Det kan kortfattat sammanfattas i sex punkter:

  • Samma arkitekt genom hela projektet.
  • Ta fram gemensamma mål och ekonomiska prioriteringar med arkitekten.
  • Markera arkitektens roll i projektet för projektörer, extern projektledning och entreprenörer.
  • Arkitekten ska närvara på byggplatsen under byggtiden.
  • Förändringar under byggtiden ska diskuteras och förankras med arkitekten.
  • Gemensam ekonomisk uppföljning med arkitekten efter slutfört projekt.

Detta förutsätter naturligtvis att de arkitekter vi samverkar med har förmåga och vilja att axla ett sådant ansvar. Lyckligtvis är det sällan ett problem.

Daniel Markström är arkitekturchef hos Humlegården Fastigheter.