De svårfångade och omistliga detaljerna

Väl gestaltade byggnader och platser är inget annat än summan av många, noggrant avvägda detaljer, komponerade till en vacker och tilltalande helhet.

Det har som arkitekt alltid varit en utmaning att kämpa för detaljernas betydelse i olika projekt. Oavsett om man har en praktiserande eller granskande roll så handlar det ofta om att övertyga byggherrar eller byggföretagen varför vissa detaljer inte kan kompromissas eller bantas bort.

Det är något som de flesta som arbetar med bygglovsrådgivning eller inom privat sektor säkert någon gång stött på under sin tjänsteutövning, både när vi diskuterar ombyggnad av befintliga hus och när vi erbjuder rådgivning i samband med nybyggnad. Vi arkitekter uppfattas inte sällan som petiga, stränga, komplicerade och nördiga när vi argumenterar för detaljernas betydelse.

Varför är det så svårt att hävda något så självklart? Ständigt kommer vi i våra diskussioner tillbaka till att vår uppfattning om vad god arkitektur är anses vara en ytterst subjektiv upplevelse. Jag delar inte det synsättet. Snarare handlar det om att vissa saker inte är så enkla att förklara för ovana betraktare.

Hur förklarar man den, till våren ”väckta” och oväntat vackra abstrakta skugga ett lövlöst träd projicerar på en anspråkslös fasad – och därmed lyfter hela upplevelsen? Hur åskådliggör man vikten av hur en väl gestaltad, detaljrik fasad lyckas projicera spännande mönster på husets golv?

Hur mäter man betydelsen av den upplevelse du erbjuds, när solen råkar befinna sig i en speciell position som gör att väggen du tittar på plötsligt inte enbart är ett vertikalt avskiljande element i rummet, utan istället känns som ett välgenomtänkt och noga avvägt konstverk som huset inte kan klara sig utan?

Hur rättfärdigar vi den långa, vackra trappan som skapar förväntan, bjuder på många oväntade utsiktspunkter och därför aldrig kan betraktas enbart som kommunikationssträcka? Den har tvärtom blivit ett smycke i det stora, underbara rummet som får oss att hellre gå och uppleva än att ta hissen.

Hur bevisar vi att det träd du kämpade för att bevara genom hela projektet och som byggaren inte trodde skulle överleva byggprocessen gjorde precis det motsatta? I all sin prakt innebär det att ditt nya hus fått ett välbehövligt karaktärsdrag som gör att huset inte upplevs som en ensam, utsatt och isolerad företeelse utan något sammanhang.

Varför envisas vi arkitekter med att påpeka vikten av dessa detaljers betydelse när vi utformar och bedömer nya byggnader och stadsdelar?

Vad får den vackra patina lov att kosta, den som enbart vissa byggnadsmaterial kan föräras med i takt med att de når en aktningsvärd ålder? Varför anser vi att det är viktigt med denna patina? Varför bör vi ta vara på betydelsefulla spår från det förflutna när vi förvandlar platser som under lång tid lagrat många viktiga berättelser?

Är det möjligt för en ovan betraktare att uppskatta hur en serie väl genomtänkta karmdetaljer i en 1950-talsbyggnad påverkar fasadens helhetsuttryck genom den anspråkslösa skuggbildning de ger upphov till?

Svaret måste vara ja! Vi får inte ge upp att förklara, beskriva, argumentera för, dokumentera och utbilda våra medborgare, kollegor och folkvalda i att en väl gestaltad byggnad eller en utemiljö aldrig uppstår genom en slump. Den är produkt av många små och stora beslut på vägen som vi gemensamt ansvarar för: vi som planerar, vi som beställer, vi som ritar, vi som beslutar, vi som bygger och vi som förvaltar…

Därför kan vi aldrig frånhända oss det ansvaret!

Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Karlshamn